Så kan vägnätet se ut i framtiden

Förslaget till trafikplan för Värnamo kommun omfattar Värnamo tätort, Bor, Bredaryd, Forsheda och Rydaholm. I förmiddags fick företagare chansen att tycka till om förslaget. Miljöstrategen Martina Palm inledde med att prata om Värnamo kommuns koldioxidbudget.

– Våra analyser visar att ju längre ut från centrum man bor, desto mer bilberoende är man. Vi ser också att de onödiga resorna görs inom Värnamo stad. Vår koldioxidbudget säger att vi måste minska utsläppen. Det enklaste sättet för oss att göra det är att minska transporterna inom centrum, säger hon.

För att lyckas med detta arbetar samhällsbyggnadsförvaltningen och teknik- och fritidsförvaltningen med att ta fram en trafikplan för Värnamo kommun. Trafikingenjör Terese Svensson och trafikplanerare Elinor Johansson berättar om förslaget.

– Syftet är att konkretisera och beskriva hur kommunens trafiksystem bör utformas för att stödja samhällsutvecklingen i riktning mot kommunens uppsatta mål om ett långsiktigt hällbart transportsystem. Särskilt fokus ska ligga på hållbart resande, trafiksäkerhet och säkra skolvägar, säger Terese Svensson.

Innehållet i förslaget till trafikplan är inhämtat genom dialoger med kommuninvånarna i berörda orter.

– Syftet med det här mötet är att få in just era synpunkter på det hela. Under hösten ska vi jobba med en kommunikationskampanj och målet är att trafikplanen ska vara redo för antagande under sommaren 2025, säger Elinor Johansson. 

– Innehållet i trafikplanen är en trafikprognos baserad på exploateringar och ger förslag på framtida trafiknät, såsom gång- och cykelvägar, säkra skolvägar, kollektivtrafik, bil- och transportvägar, och ska ge förslag på utformning av de olika trafiknäten, såsom bredd, separering men även korsningspunkter: vilket trafikslag har företräde?, säger Terese Svensson.

– Trafikplanen ska resultera i en åtgärdsplan som innehåller identifierade brister i det befintliga vägnätet som behöver åtgärdas. Åtgärdsplanen kommer att kopplas till en tidsplan och en budget och kommer att ligga under teknik- och fritidsförvaltningens flagg, säger Terese Svensson.

– Vi utgår från en prognos för 2050. Vi ser att biltrafiken ökar, inte minst på Lagastigen och Malmövägen, med anledning av av flera stora exploateringar som är på gång. Vi ser också att biltrafiken ökar mycket på riksväg 27 och på E4:an, vilket blir en utmaning. Utifrån detta har vi jobbat fram olika vägnät och olika strategier, säger Terese Svensson.

Elinor Johansson tar åter plats vid mikrofonen.

– Ett exempel på åtgärd som vi jobbar efter är att öppna upp en ny bro, Pumparebron, som avleder biltrafik från centrum. Vi vill leda om trafiken förbi centrum, vilket man kan göra med den bron. Tanken är att man ska kunna köra in och nå Värnamo centrum lätt, men man ska inte kunna köra in i centrum, säger Elinor Johansson.

Värnamo kommun har inspirerats av den belgiska staden Gent. Genom att använda sig av en mobilitetsplan har staden skapat en omfördelning av gaturummet, med minskad biltrafik till förmån för gående, cyklister, kollektivtrafik och en mer levande stadsmiljö.

– Bilar når zoner via en ringled och det går inte att köra mellan zonerna. Vi har tänkt ungefär som de tänker och i Gent har det gett en otrolig effekt. Ni kanske tänker att fordonen bara har flyttat sig till en annan plats, men det har dem inte. De har försvunnit. På tre år ökade cykelresorna från 22 till 35 procent, bilresorna minskade från 55 till 27 procent och trafikolyckorna minskade med 35 procent. Konkurserna i centrum minskade också, vilket innebär att centrum blev mer levande. Forskning visar också att de som går och cyklar har större köpkraft än de som åker bil. Vi vill att det ska vara fler i centrum och vi vill ha människor i centrum, säger Elinor Johansson.

Som ett led i detta är tanken att Åbron stängs av för biltrafik och att biltrafiken leds om till Pumparebron.

– Om man tittar på biltrafiken så är den på väg nedåt. På 1970-talet körde 20 000 bilar om året i Värnamo centrum. Sedan viadukten stängdes är den siffran nere på 4 000. Statistiken visar att vi går mot färre fordon i centrum och det är stora förändringar i stadsbilden på gång. Vi har en exploatör som vill bygga på kvarteret Rudan och som ett led i detta finns tankar om att kunna använda Lagan på ett nytt sätt, exempelvis genom uteserveringar och andra satsningar på Åbron, men för att kunna göra det måste vi ha en hållbar trafiksituation. Åbron och Lagastigen är de enda broarna över Lagan i Värnamo i dag. Det är ohållbart att bara ha en bro, och då började vi med tanken på att ha en ny bro. Målet är att ha en fingerande bro på plats när den exploateringen i så fall är klar, säger Elinor Johansson.

När man tittar på statistiken när det gäller biltrafiken så undrar man ju lite: hur mycket fler fordon har det blivit på Bangårdsgatan efter att viadukten stängdes? Det hade varit intressant att se den skillnaden i flöde gentemot Mosslegatan, undrar en mötesdeltagare.

– Det kan jag tyvärr inte svara på, men det jag vet är att man hade räknat med att alla trafikanter kommer att välja Lagastigen eller Mosslegatan, men så är det inte. Vi ser att man använder 27:an och Ljussevekaleden mer. Jag tror inte att bilåkandet har minskat men vi ser att vi har tryckt ut bilisterna på andra vägar, säger Elinor Johansson.

Arbetsgruppen har också tankar på en ny viadukt, som i så fall löper ned mot Västermogatan.

– Sedan ska man också komma ihåg en sak. Kostnaderna för en ny viadukt är höga och man måste tänka på vad som är samhällsekonomiskt försvarbart? Vi tror inte på att bygga en viadukt på samma sätt som den är i dag och då ser vi det här som ett alternativ, säger Elinor Johansson.

Andra alternativ som kommunen jobbar efter är:

1) att flytta Uddebovägen öster om bostadsområdet vid Mosslegatan och knyta samman Uddebovägen med Karlsdal,

2) att att knyta samman Uddebovägen med Karlsdal och bygga en ringled längs med järnvägen mot Malmövägen

3) bygga en ny viadukt och bygga ovan nämnda lösning med Uddebovägen samt en ringled till Malmövägen.

– När det gäller Uddebovägen är ett förslag att i så fall bygga tunnlar under järnvägen, men problemet vi har där är att vi har inte rådigheten över marken eftersom det är Trafikverkets mark. Men vem vet, vi kanske behöver både en viadukt och också en ringled om 100 år när vi har den tillväxt vi har i kommunen. Sedan ska man också ihåg att det här bara är ett förslag, säger Elinor Johansson.

Det finns även förslag till åtgärder i kransorterna. Dessa ser ut som följer:

Bor

1) Bygget av en gång- och cykelväg utmed gamla 27:an

2) Bygget av en gång- och cykelväg till Värnamo

3) Bygget av en gång- och cykelväg över VA-ledningar

Bredaryd

1) Få bort tung genomfartstrafik på Lundavägen genom att leda ut dem på länsväg 153 via Västra vägen.

2) Bygget av en gång- och cykelväg utmed Lundavägen

3) Bygget av en cykelväg till Annebergsbadet

4) Bygget av en cykelväg till Forsheda

5) Bygget av en cykelväg till Lanna

Forsheda

1) Bygget av gång- och cykelvägar från busshållplatserna på riksväg 27 till skolorna

2) Bygget av en säker  gång- och cykelvägspassage i järnvägskorsningen vid Brogatan

3) Bygget av en gång- och cykelväg till Bredaryd

4) Bygget av en gång- och cykelväg till Kärda och Värnamo

Rydaholm 

1) Bygget av ett vänstersvängkörfält vid den östra infarten på riksväg 27

2) Bygget av en gång- och cykel fram till omklädningsrummen vid Hjortsjöns badplats samt ny bro eller utfyllnad utmed riksväg 27

3) Bygget av en under- eller övergång vid riksväg 27