Skadorna i Götalands skogar av betande älg och andra hjortdjur har minskat till den lägsta nivån som någonsin mätts upp i Skogsstyrelsens inventeringar. Andel skadade ungtallar har minskat från 16 till 9 procent. I Jönköpings län har skadorna halverats, från 14 till 7 procent.
Nyheter
Rekordfå skador av betande hjortdjur på skogen i länet
Varje år äter älgar och andra vilda hjortdjur, som rådjur, kronhjort och dovvilt, på ungtallar. Skadorna av betet orsakar miljardförluster för skogsbruket. Skogsstyrelsen låter göra årliga inventeringar av betesskadorna för att se om arbetet med att få ned skadorna ger resultat.
Årets inventering för Götaland visar att andelen ungtallar som fått betesskador under det senaste året ligger på 9 procent. Det är en tydlig minskning från 2019 då skadorna låg på 16 procent och den lägsta nivån sedan dagens sätt att inventera infördes för tio år sedan.
Minskningen har pågått sedan 2021 och förstärks av att andelen unga tallar som inte har varit utsatta av några betesskador alls också är på en rekordhög nivå: 64 procent av tallarna som inventerades var oskadade.
– Det är mycket glädjande att vi nu ser en långsiktig och ihållande nedgång av skadorna. Det kan hänga samman med att älgstammen minskat fram tills för några år sedan samtidigt som mängden mat i skogen ökat. Nu behöver vi fortsätta arbetet med att hitta den balansen mellan vilt och foder i skogen, säger Karin Ekströmer, Skogsstyrelsens samordnare för skog och vilt i Götaland.
Under många år har Skogsstyrelsen tillsammans med andra aktörer inom viltvård och skogsnäring arbetat med att få en bättre balans mellan antalet hjortdjur och deras tillgång på mat. Blåbär- och lingonris, rönn, asp, sälg och ek samt barrträd, är viktig föda för hjortdjur. Om det finns för liten mängd av denna mat (i rätt höjd för djuren), så blir betestrycket högre på de buskar och träd som faktiskt finns att äta av. Därmed ökar skadorna.
Samtidigt som skadorna minskar, är skadenivån på 9 procent mer än dubbelt så hög som det nationella målet. Enligt målet ska årsskadorna inte vara högre än 5 procent.
– Mycket har gjorts och när vi nu börjar se ett långsiktigt resultat av insatserna så är det viktigt att alla aktörer ihålligt fortsätter att arbeta i samma riktning för att få en hjortstam som är i balans med tillgången på mat i skogen, säger Karin Ekströmer.
Ett sätt att skapa mer mat för hjortviltet är att satsa på mer tall efter avverkning och då framför allt på rätt mark där tallen trivs.
På marker där både tall och gran trivs (mellanmarker), har andelen tall ökat jämfört med för tio år sedan. Inventeringen visar att andelen tall nu utgör 21 procent. Målet är att minst 25 procent av mellanmarkerna ska vara föryngrad med tall.
Gotland ingår inte i inventeringen eftersom det inte finns älgar där. Resultaten från inventeringarna i Svealand och Norrland kommer att presenteras senare under sommaren.
Källa: Pressmeddelande från Skogsstyrelsen
|
Procentandelen betesskadade träd är ett dåligt mått på hur stora betesskadorna är. Ett bättre mått är antalet betesskadade träd. Om jag sätter en enda tall och den blir betad så är det 100 procent beteskada men kostnaden bara en enda planta. Om jag sätter 2500 plantor och bara 10 procnet av dessa blir beteskadade så är kostnaden hela 250 förstörda plantor.
Av samma anledning är det galenskap när folk proklamerar att vi ska plantera mer tall för att minska betesskadorna och framför allt att vi ska plantera mer tall ”så att älgarna får något att äta”. Jag erbjöd förespråkarna för detta att de fick plantera ett eller två hektar tall till älgbete, om de själva betalade plantorna och satte dem. Ingen var intresserad, men det är lätt att tycka vad andra ska göra.
Nu är älgstammen i vårt område så minimal att årets avskjutning blev 10 kalvar och ingen vuxen på drygt 22.000 hektar. Jag har inga säkra siffror från tidigare år, men tror att avskjutningsplanen 2020 var 28 vuxna och 40 kalvar på samma område. Korrigera mig gärna, den som har säkra siffror.
Nytillkommet är att vi fått ett ynglande par vargar, och det brukar man räkna med kostar 130 vargdödande älgar per år. Länsstyrelsen tror att våra vargar kan kompensera älgbristen genom att försörja sig till hälften med andra djur. Men ändå kommer vargarna kosta att vi håller oss med ett antal älgar över vintern enbart för att producera mat åt vargarna.
Vargmaten kostar alltså sönderbetade tallar, och detta ger inte ens en stek i frysboxen. Det är jag inte beredd att betala. De tallarna kan Länsstyrelsen få stå för. Det finns gränser för ens naturvårdsambition.