Med segern i ett av världens största 24-timmarslopp i ryggen går Värnamoföraren Månz Thalin en ljus framtid till mötes.
18-åringen som tämjer tjuren
Dimman ligger fortfarande kvar över Ardennerna när Månz rullar ut ur depån. Spa-Francorchamps vaknar långsamt, men i hans cockpit är allt redan skarpt. När han kastar bilen in i Eau Rouge trycks hela karossen ihop av G‑krafterna. Det är en känsla han aldrig glömmer och som han aldrig fick uppleva hemma i Sverige.
– Om man vill någonstans i den här sporten måste man ut i Europa. Tyvärr finns inte riktigt publiken eller intresset i Sverige. Här nere är passionen enorm. Till och med taxichauffören vill ha en autograf på sedeln, berättar han när vi möts på Espresso House i Värnamo.
Månz är nyss hemkommen från Hanseat Scuderias förarutbildning på Nürburgring, efter att ha genomfört många varv på dess mytomspunna nordslinga Nordschleife.
– Det var en otrolig upplevelse. Vi avverkade varv efter varv. Det fanns instruktörer utplacerade längs hela banan som höll koll på vår utveckling, allt för att vi skulle snabbare och säkrare runt den legendariska banan, berättar han.
Månz är 18 år gammal och redan en av de mest lovande svenska förarna i internationell GT‑racing. Resan började i Renault Junior Cup för fyra år sedan. Efter körning i världens första helelektriska juniormästerskap Nxt Gen Cup, blivit rookiemästare i Ginetta GT5 Challenge och varit den yngsta föraren någonsin i det svenska standardvagnsmästerskapet STCC tog karriären fart när han och teamkamraten Calle Bergman bestämde sig för att lämna Sverige och köra Porsche Cup-klassen i GT Winter Series i Spanien och Portugal. Det var tänkt som ren träning.
– Vi var egentligen bara där för att lära oss banorna, men det gick så bra att vi vann mästerskapet.
Efter vintern kom nästa kliv: Lamborghini Super Trofeo, en sprintklass med enhetsreglemente. Förarna kör Lamborghinis Huracán Super Trofeo EVO 2, byggda av märkets egen tävlingsavdelning Squadra Corse. Ett tyskt team, Leipert Motorsport, tog in Månz och Calle för en full säsong. Plötsligt körde de på Spa, Barcelona och Nürburgring: banor som de flesta svenska förare bara drömmer om.
– Vi lärde oss otroligt mycket. Vi var nära pallen flera gånger och var som bäst fyra i Pro‑klassen, berättar han.
Skillnaden mellan svensk och europeisk racing blev tydlig direkt.
– I Sverige är banorna smala och du åker ut i gräset om du får ett däck utanför asfalten. I Europa är mentaliteten helt annorlunda. Alla bromsar sent, tar för sig och använder hela banan. Man måste vara mycket mer aggressiv.
Och bilen? Den var något helt annat än det han kört tidigare.
– Lamborghinin är som en tjur: du måste tämja den. Porschen vill ha flow, men Lambon ska bara pressas: in i kurvan, ut ur kurvan, använd alla 620 hästar, berättar han.
Det stora genombrottet kom på Dubai Autodrome i januari. Ett 24‑timmarslopp i öknen, fem förare, nattkörning, soluppgång, hetta och total utmattning. Månz fick både starta och avsluta loppet.
– Det var häftigt att köra genom hela dygnet, men det var brutalt. Under min värsta stint körde jag två timmar och tjugo minuter i sträck. När jag klev ur bilen brann det i musklerna.
När han korsade mållinjen och möttes av den svartvitrutiga flaggan var han helt slut.
– De sista tio varven räknade jag bara ner. Man hade kört natt, morgon, dag och kväll. Men känslan när vi vann… det går inte att beskriva. Pokalen var så tung att jag knappt orkade lyfta den efter sex och en halv timmes körtid.
Lamborghini Super Trofeo-serien är känd för tuffa förare och hårda tag.
– Många vill gärna ha lite kontakt och visa att de är där. Man måste vara på tårna direkt och trycka sig förbi när det behövs.
Trots det har Värnamoföraren och hans nya teamkamrat hittat farten. Motorproblem på Imola störde säsongsstarten, men belgiska Spa väntar runt hörnet och där är de snabba. Framtiden är redan utstakad, även om dörrar öppnas och stängs hela tiden.
– Planen är att fortsätta med Leipert. Nästa år kommer Lamborghini med en ny bil, Temerarion, som är ännu värre än dagens Super Trofeo-bil. Min ambition är att fortsätta i serien nästa år också och att köra fler långlopp. Mitt långsiktiga mål är att bli en fabriksförare i GT3-klassen.
Det är svårt att tro att föraren som håller stumt genom Eau Rouge i en 620-hästars Lamborghini bara är 18 år gammal, men kanske är det just det som gör Månz Thalin farlig för konkurrenterna. Han har redan tämjt tjuren och han har bara börjat.














