Så klarade Värnamos äldreomsorg första mandatperioden efter pandemin

Under den gångna mandatperioden har väntetiderna för att få plats i särskilt boende ökat i fler kommuner än där de minskat, men när de äldre väl fått plats är de mer nöjda än tidigare. I Vaggeryds kommun är dock förändringarna små.

Väntetiden till äldreboende ökar – men inte i Vaggeryd

Den genomsnittliga väntetiden för att få plats på särskilt boende kan variera mycket från år till år i en enskild kommun, men om vi jämför det senaste året vi har uppgifter från med mandatperiodens inledning, så har väntetiden ökat i fler kommuner än den minskat.

Den ökande snittväntetiden innebär i stort sett en återgång till hur det såg ut innan pandemin, men på kommunnivå pekar utvecklingen åt olika håll på olika ställen. Generellt är väntetiderna längre i större städer och kortare i mindre.

För Värnamo saknas uppgifter för de senaste åren, men år 2022 var den genomsnittliga väntetiden 79 dagar.

Michaela Prochazka, samordnare av äldrefrågor på Socialstyrelsen, menar att en del kommuner inte tagit tillräcklig höjd för den demografiska utvecklingen:

– Med fler äldre ökar efterfrågan. Detta är förstås påfrestande för de personer som måste vänta i många månader på ett boende.

Men hon betonar att de långa väntetiderna inte enbart beror på att kommunerna brustit i att bygga ikapp efterfrågan.

– Det kan också bero på att många i kön tackar nej till det som erbjuds inom skälig tid. Kommunerna har också svårt att i detalj planera utbudet, någon måste ju gå bort för att en plats ska bli ledig. Vissa veckor kan många bli lediga, andra veckor inga alls, säger Michaela Prochazka.

Fler nöjda med äldreboendet, färre med hemtjänsten

Varje år genomför Socialstyrelsen en stor enkät till brukare över hela landet, med frågor om bland annat hur nöjd man är med hemtjänst och äldreboende. Särskilt äldreboendenas betyg sjönk rejält under pandemin, men har nu i stort sett återhämtat sig. I stället är det nu hemtjänstens betyg som minskar på många håll.

Det finns ett tydligt mönster att brukarna är mest nöjda med hemtjänsten i småstäder och glesbygdskommuner, och minst nöjda i större städer. Försämringen i betyg är däremot spridd över hela landet.

I en enskild kommun kan betygen variera en hel del från år till år, beroende på vilka som svarat på enkäten. Men om vi slår ihop resultaten för den gångna mandatperioden och jämför med de båda tidigare, så är Värnamo en av de kommuner där nöjdheten med hemtjänst är lägre nu än under både den förra och den förrförra mandatperioden.

När det gäller äldreboenden fanns alltså en tydlig pandemidipp, som de flesta kommuner de senaste åren ökat från.

Michaela Prochazka vill förklara det med pandemin:

– Då riktades omfattande kritik mot boendena, vilket kan ha bidragit till tydliga förbättringar. Personalen har fått mer kompetensutveckling och tillgången till läkare och sjuksköterskor har förbättrats.

Hon ställer det mot utvecklingen inom hemtjänsten.

– Där verkar satsningarna på kvalitetsförbättringar inte ha gett lika tydliga resultat. Därtill finns särskilda utmaningar inom hemtjänsten. Vid sjukfrånvaro kan det till exempel vara svårt att snabbt få in någon som kan täcka upp.

I Värnamo är nöjdheten med äldreboendet lägre nu än under både den förra och den förrförra mandatperioden.