Doris Florin Jonsson
Minnesord
Doris Florin föddes 1930 på gården Fintorp i Myresjö som första flickan efter tre pojkar. Syskonskaran utökades sedan med två pojkar och en flicka.
Mamma hade lätt för att lära sig. Hon berättade ofta om sin trolska skolväg och hur kallt det kunde vara på vintrarna och hur varmt det var i klassrummet, både temperaturen och gemenskapen.
Som 17-åring fick hon en personlig tro som ledde och gav kraft resten av livet.
På Sörängens Folkhögskola i Nässjö utbildade hon sig till hemvårdarinna. Efter några evangelistkurser på Götabro och Kortebo gav hon sig ut på mötesserier, ofta liftandes, som hon berättade om i skriften ”Liftarminnen”. Under dessa år växte övertygelsen om att bli missionär fram. Efter ytterligare studier, bland annat i Amerika, for hon via lastbåt till Nya Guinea 1959. Där arbetade hon främst med undervisning för barn och älskade det livet. Innan utresan gav hon ut boken ”Varför Nya Guinea?” Sedan skrev hon ännu en bok, ”Mitt möte med Nya Guinea”.
Efter några års bekantskap, mest via brev, förlovade hon sig (också via posten!) med vår pappa, Åke Jonsson, från Tofteryd. De gifte sig 1963. För att kunna fortsätta arbeta utomlands for de till Chicago för vidare utbildning. Reglerna ändrades då Nya Guinea inkorporerades i Indonesien och dörren dit stängdes. 1977 åkte de på ett längre uppdrag i Tanzania. Där arbetade Doris med kvinnokurser och var behjälplig med administration på den lilla kliniken. Mer än en gång fick hon även förlösa kvinnor i bilen.
Åren i Sverige i väntan på missionsuppdrag var på inget sätt förspillda. Våra föräldrar var omtyckta talare och var ofta uppbokade varje helg runt om i Småland. Mamma gjorde evangeliet levande med sitt jordnära, färgstarka sätt. Man hörde att hon menade vad hon sa och förväntade sig förvandlade liv som resultat. Doris höll också populära kvällskurser i engelska. Under åren 1990 till 99 arbetade de som vaktmästare på alliansmissionens lägergård Långserum. Hon målade akvarell, skrev dikter och hade många nyskapande projekt på gång. Under de senare åren, då hon bodde i Stockaryd, virkade mamma hundratals vackra filtar av restgarner, för Erikshjälpens räkning.
Sina sista sju år bodde Doris på Åsgårdens äldreboende i Kågeröd där hon trivdes väldigt bra. Hon fick flytta till sitt eviga hem den 18 augusti 2020.
Vi tackar Gud för vår mamma
Diane Manu
Åke Delbert Jonsson
Eftersom Åke och jag kände till varandra från vår ungdom i Ekhults missionshus, har jag följt familjens öden genom livet. Jag har även träffat Åke och Doris under deras tid i Stockaryd. Jag är imponerad över deras livsgärning; det var modigt att trots diverse hinder ge sig så långt bort i världen och ägna sitt liv åt att hjälpa andra människor.
Hej!
Mitt namn är Benita Finne och jag bor nära Jakobstad i svensktalande Österbotten, Finland. Min mamma (dog 2002) var mycket intresserad av dikter. I hennes efterlämnade papper har jag hittat en dikt, ”Diska vid nådens tron”, som jag tror är skriven av Doris Florin Jonsson. Biblioteket här på min hemort hittar tyvärr ingen bok av Doris.
När jag googlade hennes namn fick jag fram en minnesruna skriven av hennes barn. Jag sökte barnens namn på Fb men de finns inte där. Så såg jag din kommentar. Därför skriver jag till dig. Har du någon av Doris’ diktböcker eller kan du hjälpa mig att få kontakt med något av hennes barn
Mvh Benita