Historiska spår på Skillingaryds skjutfält, del 2

Historiska spår på Skillingaryds skjutfält, del 2, en natur- och kulturkrönika i 15 bilder från Hässlehultshöjden och Bergets vackra marker.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd i mitten av januari månad nådens år 2016.

Bilden visar en plats på Berget mellan Skillingaryd och Vaggeryd som heter Björnberg, som låg under Nämndemansgården nummer 122.

Här hade man ingen egen brunn utan fick hämta vatten från källan i närheten som delades med kreaturen, det gällde med andra ord att komma före korna innan de trampat runt i källan för mycket.

Det var andra tider nu ser man en militär markering som säger ”Grk Berget”, vilket betyder ”Granatkastare – Berget.

Granatkastare, förr mörsare, är en artilleripjäs som skjuter med övergradsbanor, det vill säga, pjäsens lutning mot horisontalplanet vid mynningen är mer än 45 grader.

Pjäsen har i allmänhet slätborrat eldrör och laddas från mynningen och rekylen vid skottlossningen tas upp av en platta som stöder mot marken.

Kalibern är ofta 8 eller 12 centimeter och granatkastare med större kaliber än 12 centimeter kan ha räfflade eldrör och vara laddade bakifrån.

Den svenska 12 cm granatkastaren m/41, modell 1941, skjuter 6 kilometer med 10–15 skott per minut.

Berget, Björneberg Bohult 1:14-3 inom byn Bohult, och bilden visar rester av ladugården.

De sist boende på platsen var Sven Johan Jonasson, Anna Stina Svensdotter och deras son Carl August.

Berget, Björneberg Bohult 1:14-3 inom byn Bohult, och bilden visar den bastanta och gjutna jordkällaren.

Berget, Björneberg Bohult 1:14-3 inom byn Bohult, och bilden visar den bastanta och gjutna jordkällaren på insidan.

För något år sedan läste jag en artikel om vår älgstam som sa att Sverige har världens tätaste älgstam, vilket då innebar att vi har 12 000 älgar per miljon hektar skogsmark, Norge har 11 000, Estland 8 000, Lettland drygt 6 000, Finland cirka 5 000, Kanada knappt 3 000, Alaska knappt 2 000 och Ryssland knappt 1 000.

Detta innebär för Sveriges del att vi sommartid har cirka 350 000 älgar i landet och en av dessa gjorde ett elegant hopp över diket 75 meter framför mig och fortsatte i rask takt västerut Vid Mo Härads soldattorp på Hässlehultshöjden på Skillingaryds skjutfält.

Ytterligare ett antal torpskyltar på Hässlehultshöjden fick mig att stanna upp, läsa budskapet och ta några foton.

Den lilla aluminiumskylten säger följande, ”Nummer 355 Liden Johannes Gudmunsson 1815-1853”.

Jag undrar vad Johannes Gudmunsson på Liden, för mer än 150 år sedan, hade för tankar och funderingar om nedanstående händelser, och vad hade jag själv tyckt och tänkt om min levnads stund varit då, hade jag ens vetat vad som hände ute i den stora världen?

Den 18 juni år 1815 besegrades Napoleon slutgiltigt i slaget vid Waterloo, vilket ledde till att han tre dagar senare tvingades att abdikera. Detta innebar slutet på Napoleonkrigen.

Den 31 juli år 1815 erkände Norge unionen med Sverige och den 23 oktober år 1815 avträdde Sverige Svenska Pommern till Preussen.

Danmark skulle egentligen ha fått Pommern, men bytte det mot Lauenburg, som låg närmare Danmark.

Den svenske generalmajoren Baron Boye överlämnade de svenska fanorna till pommerska trupper, varvid Sverige förlorade sin sista besittning på kontinenten.

Den 28 mars år 1853 bröt Krimkriget ut och i december förklarade sig Sverige, Norge och Danmark neutrala i detta krig.

Den 15 maj år 1853 beslutar Sveriges riksdag att ett telegrafnät skall anläggas och Sveriges första telegrafstolpe restes i Märsta, något som sedermera blev den första telegraflinjen mellan Stockholm och Uppsala.

Denna linje invigs i november samma år, långt, långt, långt innan Iphone och Ipad men ändå bara drygt 100 år innan jag föddes.

Det finns för övrigt inte många spår på platsen för Liden så utan skylten på bilden hade åtminstone inte jag anat historien i landskapet.

Här låg Mo Härads soldattorp redan år 1695 då Karl XI var kung av Sverige, vilket han var mellan åren 1660–1697.

År 1695, drabbade en svår missväxt Svea rike, framförallt Finland och en fjärdedel av Finlands befolkning svälter ihjäl under de kommande två åren till och med år 1697 då kungen Karl XI avlider i magcancer, hans son Karl XII tar då över som kung över riket Sverige och Finland.

Här låg Mo Härads soldattorp redan år 1695 då Karl XI var kung av Sverige, vilket han var mellan åren 1660–1697, och i bakgrunden ser man lite av vägkorsningen mellan gamla Fastorpsvägen och vägen mellan Hultsgärde och gamla regnskyddet på Skillingaryds skjutfält.

Här låg Mo Härads soldattorp redan år 1695 då Karl XI var kung av Sverige, vilket han var mellan åren 1660–1697, det man kan se är en dikesliknande fördjupning i marken men om denna kan ha ett samband med det gamla soldattorpet vet jag inte.

Här låg Mo Härads soldattorp redan år 1695, vilket den lilla aluminiumskylten visar, då var Karl XI kung av Sverige, vilket han var mellan åren 1660–1697.

Den 13 februari år 1660 dör Karl X Gustav och efterträds som kung av Sverige av sin endast fyraårige son Karl XI, som därmed får en förmyndarregering.

Enligt den avlidne konungens testamente skall denna bestå av följande personer:

Änkedrottning Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp.

Riksmarsk – Hertig Adolf Johan.

Riksdrots – Per Brahe d.y.

Rikskansler – Magnus Gabriel De la Gardie.

Riksskattmästare – Herman Fleming.

Riksamiral – Carl Gustaf Wrangel.

Här låg Mo Härads soldattorp redan år 1695, vilket den lilla aluminiumskylten visar, då var Karl XI kung av Sverige, vilket han var mellan åren 1660–1697.

Skylten säger följande, ”228 Gamla Soldattorpet nummer 77 Hultsgärde 1695-1838”.

Året 1838 händer det mycket i världen och här hemma också naturligtvis, såsom exempelvis nedanstående händelser.

En hovmarskalk utnämns till major i Svea Livgarde, varvid en äldre officer förbigås. Härvid kritiserar publicisten Magnus Jacob Crusenstolpe kung Karl XIV Johan och häcklar denne, vilket leder till att han döms till fängelse senare under året. Denna historia leder till flera upplopp i Stockholm under året.

Sveriges sångfågel, sopranen Jenny Lind, får sitt stora genombrott på operan i Stockholm i Carl Maria von Webers Friskytten.

Hjulångaren SS Sirius genomför en transatlantisk korsning till New York i New York i USA från Cork, Irland, Storbritannien.

Centralamerikanska federationen upplöses, och Costa Rica, Guatemala, El Salvador, Honduras, Los Altos och Nicaragua blir självständiga.

Judereglementet upphävs och de svenska judarnas medborgerliga rättigheter utökas med ökad rörelsefrihet och större möjligheter att verka som näringsidkare när jude reglementet ersätts med ett emancipationsedikt. För att inte underblåsa oroligheterna i Stockholm offentliggörs inte detta förrän i augusti.

Slaveriet avskaffas i hela det brittiska imperiet.

Judereglementet 1838 i Sverige ger judar, mosaiska trosbekännare, fri bosättningsrätt, samt rätt att utöva alla yrken utom statliga ämbeten.

Den liberala morgontidningen Östgöta Correspondenten börjar utges av Henrik Bernhard Palmaer.

Amerikanska flottan landstiger på Sumatra för att utföra vedergällning mot de infödda i städerna Quallah Battoo och Muckie för härjningar mot amerikanska skepp.

Om ni som Povel Ramel säger i sin visa ”Följ mej bortåt vägen” från mitten av 1950-talet, följer mig bortåt vägen, så hittar vi mer torpskyltar.

Följ mej bortåt vägen, så skiljs vi längre fram.
Vi går din väg
eller min väg
Huvudsaken är att inte var tar sin väg.

Livet får ej styras av schema och program,
det finns ingenting som ej
låter ordna sig
tids nog – längre fram.

Skylten som vi då kommer fram till säger följande,

Nummer: 229 Koordinat: 57,25,1 N 14,7,53 Ö By: Lilla Löffällan

229. Dolks L. Löffällan 1:4-4

Backstuga 1838-1855

Sist boende: A. Dolk

Händelserna året 1855 är som vanligt många och här nedan kommer några exempel.

Telegrafnätet mellan Sveriges viktigaste städer står klart och förbinds samtidigt med det europeiska genom en kabel under Öresund.

Sveriges första KFUM-förening bildas i Jönköping.

North Carolinas generalförsamling i USA ger Western North Carolina Railroad i uppdrag att bygga en järnvägslinje från Salisbury till delstatens västra delar.

Teologen Lars Anton Anjou blir svensk ecklesiastikminister.

Järnvägen Stockholm–Göteborg, Västra stambanan, påbörjas strax väster om Alingsås.

Världsutställningen i Paris, mellan den 15 maj–15 november, äger rum.

Amerikanska soldater skyddar amerikanska intressen i Shanghai, Kina.

De första svenska frimärkena utkommer, då enhetligt porto, fyra skilling banco, grundporto för brev, införs i hela landet och det första motivet är Sveriges riksvapen. Allmänna brevlådor införs också.

Amerikanska soldater slåss mot pirater vid Hongkong.

Under Krimkriget intar brittiska och franska trupper Sevastopols fästning, efter nära ett års belägring.

Amerikanska soldater landstiger på Fijiöarna för att söka krigsskadestånd för anfall på amerikanska residenter.

Hungerupplopp utbryter i Jönköping i september.

Henry Bessemer tar patent på Bessemermetoden för framställandet av stål.

Sverige–Norge ingår i Stockholm med Storbritannien och Frankrike förbundet Novembertraktaten mot Ryssland.

USA och vissa europeiska stater skickar soldater till Uruguay för att stoppa ett revolutionsförsök i Montevideo.