Moderna Museet i Stockholm

Moderna Museet i Stockholm, en natur- och kulturkrönika i 35 bilder, från platsen med en samling av modern och samtida konst som är en av Europas främsta och är känd världen över.

Text och foto Dan Damberg, Skillingaryd, två dagar in i månaden september anno 2017.

På väg ut till Moderna Museet som ligger på ön Skeppsholmen mitt i centrala Stockholm.

Skeppsholmen är en ö i Saltsjön, i centrala Stockholm, som är belägen öster om Stadsholmen, Gamla stan, med broförbindelse till Blasieholmen, Norrmalm.

Skeppsholmen blev år 1634 Stockholms örlogsstation och de flesta av öns byggnader är uppförda för kronans ändamål, inklusive den engelska parken från 1790-talet.

Äldst är Amiralitetshuset från åren 1647–1648 som blev ombyggt i renässansstil under åren 1845–1846 efter Fredrik Bloms ritningar.

Efter överflyttningen av de militära funktionerna till Berga och Muskö, som slutfördes år 1968, hyser Skeppsholmen numera museer, skolor och kulturinstitutioner i de gamla byggnaderna.

En ny byggnad som inhyser Moderna museet, ritad av Rafael Moneo, stod färdig år 1998.

På Skeppsholmen finns Skeppsholmskyrkan, eller Karl Johans kyrka, som byggdes åren 1823–1842 och är ett av nyklassicismens främsta monument i Sverige, ritad av Fredrik Blom, 1781-1853, arkitekt och professor vid Konstakademien från år 1817 samt överste vid Flottans mekaniska kår från år 1840.

Den åttkantiga Skeppsholmskyrkan är byggd av tegel med korsarmar, lanternin med överljus och runt kyrkorum samt är i stor utsträckning inspirerad av Pantheon i Rom.

Skeppsholmen kallades år 1438 för Wanxöö, egentligen med två danska ö, och år 1605 för Lustholmen som då syftade på ett lusthus på ön, för att år 1649 få det nuvarande namnet Skeppsholmen.

Nu är vi inne på Moderna Museet och dess samling av modern och samtida konst är en av Europas främsta och är känd världen över.

Här finns nyckelverk av bland annat Pablo Picasso, Henri Matisse, Dorothea Tanning, Andy Warhol och Niki de Saint Phalle.

I Moderna Museets samling finns cirka 5 000 målningar, skulpturer och installationer, cirka 25 000 akvareller, teckningar och grafiska blad, samt cirka 100 000 fotografier från 1840-talet och framåt.

Här finns svensk och utländsk konst från hela 1900-talet fram till idag men samlingen omfattar också konstvideor och filmer samt konstnären Einar Hylanders miljöbygge på Narvavägen 29 i Stockholm.

En vandring genom salarna börjar vid förra sekelskiftet och slutar i nutid, med tematiska överblickar och monografiska fördjupningar och i den första delen av samlingen som omfattar konst från 1900-talets första hälft blandas konstarter såsom Pablo Picassos och George Braques collage och stilleben som möter tidigt fotografi och film, helt i tidens experimentella anda.

Måleri av ryska mästare som Lioubov Popova, Alexandra Ekster och Kasimir Malevitj ställs samman med affischer från den ryska revolutionens dagar.

De flesta av världskonstnären Öyvind Fahlströms banbrytande verk finns i museets samling och visas nu i ett koncentrerat urval där hans mångfacetterade konstnärskap, som bottnar i ett intresse för politik, ekonomi, estetik och spelteori, har många gånger ett dagsaktuellt tilltal.

Marie-Louise Ekman, född Fuchs år 1944, konstnär och filmskapare, professor vid Konsthögskolan under åren 1984–1991, rektor där åren 1999–2008 och chef för Dramaten åren 2009–2015.

Som konstnär skildrar Marie-Louise Ekman i naivt berättande målningar mänsklighetens svagheter i en stil som liknar serieteckningens där hon med stor psykologisk insikt blottlägger tabubelagda områden i mänskligt liv.

Marie-Louise Ekman har skapat statyn av skådespelerskan Margareta Krook som avtäcktes år 2002 utanför Dramaten i Stockholm, en staty är uppvärmd med värmeslingor och håller en jämn temperatur på 37 °C.

Ekman filmdebuterade år 1976 med ”Hallo Baby”, där hon skrev manus och spelade huvudrollen, och hon etablerade sig som regissör med ”Mamma, pappa, barn” från år 1977 samt ”Barnförbjudet” från år 1979.

Ett genomgående drag i Ekmans filmer är stiliseringen, ofta ett uttryck för personernas kontaktlöshet som i ”Moderna människor” från år 1983 och ”Stilleben” från år 1985.

Hon betonar rollspelet som en del av samlivet, tydligast i den komiska ”Den hemliga vännen” från år 1990 och den följande ”Nu är pappa trött igen” från år 1996, där ett självbiografiskt stoff behandlas med humor och kärlek, är Marie-Louise Ekmans mest lättillgängliga film sedan ”Hallo Baby”.

I den liksom i de följande ”Puder” från år 2001, som är en hyllning till teaterkonsten, och den experimentella ”Asta Nilssons sällskap” från 2005 spelas huvudrollerna av maken Gösta Ekman den yngre.

Marie-Louise Ekman har varit gift tre gånger, åren 1966–1971 med Carl Johan De Geer, åren 1971–1980 med Johan Bergenstråhle och från år 1989 med Gösta Ekman fram till hans död år 2017.

Teckningen av Marie-Louise Ekman är ett motiv från dekoren till ”Giselle” på Cullbergbaletten, år 1998 och 2017.

Konstnär Georges Braque, verket ”The Castle in La Roche Guyon”, år 1909, olja på duk.

Georges Braque, född 13 maj år 1882, död 31 augusti år 1963, fransk målare, skulptör och grafiker.

Braque kom år 1900 till Paris och studerade där under åren 1902–1904 på Académie Humbert och Académie Julian, och därefter en kort tid för Léon Bonnat.

Han började i ett impressionistiskt manér men gick snart via neoimpressionismen och impulser från Cézanne mot en mer konstruktiv stil och anknöt år 1905 till fauvisterna, bland andra Matisse och Derain, och gjorde år 1906 sitt första fauvistiska verk, ”Bryggan, l’Estaque”.

Picassos banbrytande målning ”Flickorna i Avignon” från år 1907 inspirerade honom våren år 1908 till aktstudier där gestalten viks ut mot bildytan och formernas läge anges genom överskärningar.

På sommaren år 1908 målade han stiliserade landskap med stora kubiska volymer i en färgskala reducerad till övervägande ockra och grönt.

Vid krigsutbrottet år 1914 kommenderades Braque till fronten, där han följande år sårades.

På 1920-talet sökte han sig mot ett lugnare, mer realistiskt måleri, som i sin behärskning och klassiska klarhet kan betecknas som typiskt franskt och som skulptör och grafiker har Braque arbetat såväl kubistiskt som arkaiskt.

Konstnär Pablo Picasso, 1881-1973, med verket ”Bouteille, verre et violon”, på svenska ”Butelj, glas och fiol”, från åren 1912 – 1913, inköp år 1967.

Konstnär Pablo Picasso, verket ”Le Peintre”, på svenska ”Målaren”, från år 1930, testamenterat till Moderna museet av Gerard Bonnier, född den 7 mars år 1917, död den 14 december år 1987.

Gerard Bonnier var en svensk förläggare i Bonnierföretagen och gifte sig år 1942 med Elisabeth Holmén och blev far till Karl Otto, Eva, Pontus och Åke.

Konstnär Piet Mondrian, 1872 – 1944, Nederländerna, verket ”Composition with Blue and Yellow”, ”Komposition med blått och gult”, från år 1933, olja på duk, en donation år 1989 enligt testamente från Gerard Bonnier.

Henri Matisse, 1869 – 1954, Frankrike, verket ”Paysage marocain”, på svenska ”Marockanskt landskap”, från år 1912, olja på duk, donation år 1917 från Walter Halvorsen.

Walther Ludvig Halvorsen, 1887-1972, var en norsk konstnär och konstkritiker, mest känd som konsthandlare med franskt måleri som specialitet.

Konstnär Edvard Munch, 1863-1944, Norge, verket ”Pike paa sengkant” från år 1916, på svenska ”Flicka sittande på sängkanten”, olja på duk inköpt år 1917.

Konstnärinna Sigrid Hjertén, 1885 – 1948, Sverige, verket ”Utsikt över Slussen”, från år 1919, olja på duk, inköpt år 1936.

Konstnärinna Sigrid Hjertén, 1885 – 1948, Sverige, verket ”Utsikt över Slussen”, från år 1919, olja på duk, inköpt år 1936.

Konstnär Edvard Munch, 1863 – 1944, Norge, verket ”Porträtt av den danske författaren Helge Rode”, från år 1908, olja på duk, en donation från år 1914 från C Halin, F von Mendelsohn, H Bæckström, S Bergius, J Roosval, N Persson, K Benedicks, Rolf de Maré samt Ester Lindahls stipendienämnd.

Konstnärinna Hilma af Klint, 1862-1944, Sverige, verket ”Serie IV, nr 7b”, från år 1920, olja på duk.

Hilma af Klint, född den 26 oktober år 1862 på Karlbergs slott i Solna socken, död den 21 oktober år 1944 i Danderyd, var en svensk konstnär, teosof och pionjär inom abstrakt måleri.

Konstnär Kurt Schwitters, 1887-1948, Tyskland, verket ”Mit Spinne” från år 1921, kollage, donation från år 1962 från Moderna Museets Vänner.

Konstnär Man Ray, 1890-1976, USA, verket ”Transmutation” från år 1916, collage med akvarell, tusch, krita, kol och blyerts på tidningspapper, limmat på träskiva.

Man Ray, egentligen Emmanuel Rudzitsky, född den 27 augusti år 1890 i Philadelphia, Pennsylvania, död den 18 november år 1976 i Paris, var en amerikansk fotograf, målare och filmregissör som spelade en viktig roll i de dadaistiska och surrealistiska rörelserna.

Konstnär Gösta Adrian Nilsson, GAN, 1884 – 1965, Sverige, verket ”Plangeometri”, år 1930, olja på papp, donation 1994 från läkaren Jonas Söderquist, Stockholm.

Konstnär Max Ernst, 1891-1976, Tyskland, verket ”Eislandschaften, eiszapfen und gesteinsarten des Weiblichen Körpers” från år 1920, på svenska ”Kvinnokroppens islandskap, istappar och stenarter”, gouache och blyerts, övermålning av ett tryck, inköpt år 1967.

Konstnär Marcel Duchamp, 1887-1968, Frankrike, verkets namn är ”Rotoreliefs”, på svenska ”Rotoreliefer”, från år 1935, inköpt år 1960.

Konstnär Eadweard Muybridge, 1830-1904, Storbritannien, verkets namn är ”Animal Locomotion” åren 1872-1885, University of Pennsylvania, fotogravyr, donation år 2005 från Pontus Hultén.

Eadweard Muybridge, egentligen Edward Muggeridge, var en brittisk fotograf, verksam i USA.

Muybridge lyckades år 1878 fotografera en galopperande häst med 12 kameror utlösta i snabb följd och hans fortsatta rörelsestudier av människor och djur under 1880-talet publicerades i boken Animal Locomotion från 1887.

Eadweard Muybridge var även en uppskattad föreläsare och visade sina bilder med en projektor, en så kallad, Zoopraxiscope, som gav ett intryck av rörelse.

Hans arbeten inspirerade Thomas Alva Edison till fortsatt utveckling av rörliga bilder, det vill säga, film.

Thomas Alva Edison, född den 11 februari år 1847, död den 18 oktober år 1931, var en amerikansk uppfinnare och industriman.

Konstnär Marcel Duchamp, 1887-1968, Frankrike, verkets namn är ”L.O.O.Q”, från år 1919, litografi på papper, donation år 1975 från Ulf Linde, Stockholm.

Ulf Linde lämnade Dagens Nyheter och dagskritiken år 1968, då han tillträdde som professor i den moderna konstens teori på Kungliga Konsthögskolan under åren 1968–1977, han var intendent vid Moderna museet åren 1973–1976 och för Thielska Galleriet mellan åren 1977–1997, där han efterträddes av sin hustru Nina Öhman fram till 2011. Han avled den 12 oktober år 2013 i Stockholm.

Minnen från ett hemskt och grymt förflutet i Europa under 1900-talet.

Back in the USSR, Moderna museet i Stockholm, fotografi och andra verk ur museets samlingar av rysk och sovjetisk avantgardistisk konst och fotografi, med konstnärsnamn som Gustav Klucis, Lettland, I. D. Kulesjova och M.M. Malkina, Sjtranich och Rabotjeje Delo, Ryssland med flera.

Verken är inköpta tidigt 2000-tal men också donerade av Albert Engström, Sverige, år 1932.

De centrala verken här är den illustrerade tidskriften ”Sovjet i uppbyggnad” i stort format, som utkom mellan 1930-1940 och dokumenterade femårsplanernas ”Sovjetiska triumfer”.

För denna uppgift anlitades samtidens bästa formgivare, bland dem John Heartfield, El Lissitsky och Rodtjenko, dessutom visas fotomontage och fotografier av den inflytelserike lettiske konstnären Gustav Klucis, för första gången tillsammans med verk av El Lissitsky och Rodtjenko.

Familjen Rodtjenko har ytterst generöst gjort en stor donation av Alexander Rodtjenkos arbeten på papper och originalfoton, som visas här för första gången.

Ett av utställningens centrala verk är den illustrerade tidskriften, ”Sovjetunionen under uppbyggnad”, som producerades på fyra språk mellan 1930-1942 och som dokumenterade femårsplanernas så kallade ”triumfer”.

Den tidens främsta formgivare och fotografer, bland andra Max Alpert, Semjon Fridland, John Heartfield, Osip Khalip, El Lissitsky, Georgij Petrusov, Alexander Rodtjenko, Arkadij Sjajchet, Varvara Stepanova och Nikolaj Trosjin arbetade med detta och bilderna reproducerades av yppersta kvalitet, de utdragbara utvikningssidorna och det nyskapande bildspråket i dessa tidskrifter är fortfarande publikationsklassiker.

Museet har förvärvat en stor mängd fotomontage och fotografier av Gustav Klucis från Lettland som också är en av de mest betydande och nyskapande konstnärerna och formgivarna inom den sovjetiska avantgarde-rörelsen.

Dessa originalkopior och specialgjorda nya kopior av de handretuscherade glasnegativen i museets samling täcker hela spektret av hans verk från slutet av 20-talet och början av 30-talet och de kommer att visas tillsammans med hans klassiska politiska affischer med fotomontage från 1930-1931 samt originalkopior av fotomontage från 1936 av El Lissitsky.

En utställning av affischer från den första femårsplanens tid, 1928-1932, kommer att visas och den har valts ut från den stora samling material som ursprungligen donerades till Nationalmuseum år 1931 av den svenske professorn Albert Engström.

Denna donation har nu tillsammans med drygt 30 000 andra 1900-tals verk på papper överförts till Moderna Museets samling.

Affischerna, av vilka många är gjorda av så framstående konstnärer som Viktor Deni, Alexander Deineka, Valentina Kulagina, Dmitri Moor och Nikolaj Trosjin, speglar sin tids ekonomiska, kulturella och ideologiska villkor i enkla abstrakta former som med tiden har blivit 1900-talsklassiker.

Nyheter från Sovjetunionen var den svenska utgåvan av en propagandatidskrift som gavs ut av Sovjetunionens kommunistiska parti på ett stort antal språk.

En föregångare var den på de stora världsspråken utgivna ”USSR in Construction”, känd som en av 1930-talets främsta internationella bildreportagetidskrifter.

Nyheter från Sovjetunionen utgavs i Sverige av Sovjetunionens legation, senare ambassad, i Stockholm under åren 1944-1990.

Minnen från ett hemskt och grymt förflutet i Europa under 1900-talet, ”Back in the USSR”, Moderna museet i Stockholm, fotografi och andra verk ur museets samlingar av rysk och sovjetisk avantgardistisk konst och fotografi.

Minnen från ett hemskt och grymt förflutet i Europa under 1900-talet, ”Back in the USSR”, Moderna museet i Stockholm, fotografi och andra verk ur museets samlingar av rysk och sovjetisk avantgardistisk konst och fotografi.

Konstnär Vladimir Tatlin, 1885–1953, rysk konstnär och verksam i Moskva, verket heter ”Seated Nude” från cirka 1911-1913, tusch, krita och akvarell på papper, donation från Pontus Hultén år 2005.

Vladimir Tatlins konstnärskap är nära förbundet med 1910-talets estetiska och politiska omvälvningar och tog sig uttryck i både bildkonst och tekniska projekt.

Han betraktas som förgrundsgestalt inom konstruktivismen och gjorde sig bemärkt främst genom sin modell till ”Monument för Tredje internationalen” år 1920, som var avsett att bli en 300 m hög skulpturbyggnad, ett lutande spiraltorn i järn och glas, men när den socialistiska realismen proklamerades på 1930-talet försvann Tatlin ur det offentliga konstlivet, och han dog bortglömd.

Konstnärinna Ljubov Popova, 1889-1924, verket ”Space-force Construction”, från år 1921, olja på plywood, verket är inköpt år 2008.

Ljubov Popova var en av förgrundsgestalterna i det ryska avantgardet och hennes geometriskt abstrakta måleri, som innefattade faser av kubofuturism och suprematism, karakteriseras av en arkitektonisk uppbyggnad i flera plan.

År 1921 övergav hon tavelmåleriet för att arbeta med miljögestaltning och formgivning, hon var också en nyskapande scenograf.

Minnen från ett hemskt och grymt förflutet i Europa under 1900-talet, ”Back in the USSR”, Moderna museet i Stockholm, fotografi och andra verk ur museets samlingar av rysk och sovjetisk avantgardistisk konst och fotografi.

Vladimir Lenin, egentligen Vladimir Iljitj Uljanov, född den 10 april år 1870 i Simbirsk, Kejsardömet Ryssland, död den 21 januari år 1924 i Gorki, Sovjetunionen.

Josef Stalin, egentligen Iosif Vissarionovitj Dzjugasjvili, född den 18 december år 1878 i Gori i Kejsardömet Ryssland, död den 5 mars år 1953 på Kuntsevo Dacha utanför Moskva Sovjetunionen.

Wilhelm Tells gåta, på franska ”L’Enigme de Guillaume Tell”, är en målning av den surrealistiske konstnären Salvador Dalí och målningen utfördes år 1933, olja på duk, inköpt år 1967.

Salvador Domingo Felipe Jacinto Dalí i Domènech, 1:e markis av Púbol, född den 11 maj år 1904 i Figueres, Katalonien, död den 23 januari år 1989 i Figueres.

Wilhelm Tell är en påhittad hjälte som stod i opposition med makten och som straff fick han uppgiften att skjuta en pil genom ett äpple som hade placerats på sin sons huvud.

Utsnitt ur målningen av den surrealistiske konstnären Salvador Dalí med texten ”Wilhelm Tells gåta”, på franska ”L’Enigme de Guillaume Tell”.

Konstnär Max Ernst, 1891-1976, Tyskland, verket ”Figure humaine”, på svenska ”Människobild”, från år 1931, gips, olja på trä, inköpt år 1967.

Konstnär Joan Miró, 1893 – 1983, Spanien, verket ”La Figure rouge”, från år 1927, på svenska ”Den röda figuren”, olja på duk, inköp 1967.

Konstnär Joan Miró, 1893 – 1983, Spanien, verket ”Tête de paysan catalan”, från år 1925, på svenska ”Huvud av katalansk bonde”, olja på duk, donation år 1989 enligt testamente från Gerard Bonnier.

Konstnär André Kertész, 1894-1985, Ungern, verket ”Broken plate”, år 1929, cirka år 1970, på svenska ”Trasig glasplåt”, gelatinsilverfotografi, inköpt år 1979.

Konstnär René Magritte, 1898 – 1967, Belgien, verket ”Le Modèle rouge”, på svenska ”Den röda modellen”, från år 1935, olja på duk, inköp 1967.

René François Ghislain Magritte, född den 21 november år 1898 i Lessines, död den 15 augusti år 1967 i Bryssel, var en belgisk målare inom surrealismen och skulptör.

Konstnärinna Vera Nilsson, 1888-1979, Sverige, verket heter ”Negritude”, från cirka år 1959, olja på duk, inköpt år 1963.

Vera Amalia Märta Nilsson, född den 1 juni år 1888 i Jönköping, död den 13 maj år 1979 i Stockholm, var en svensk konstnär.

Vera Nilssons föddes som yngsta barn till kronofogden Karl Nilsson och Ada Nilsson, född Sjögren, hon växte upp i Jönköping och sommartid i morföräldrarnas hus Villa Nyborg i Borgholm, vilket hon senare övertog.

Hon gick ut flickskola i Jönköping och utbildade sig därefter till teckningslärare vid Tekniska skolan i Stockholm åren 1906–1909 samt våren år 1910 för Carl Wilhelmsson på Valand i Göteborg.

Under åren 1911–1912 studerade hon för bland annat kubisten Henri Le Fauconnier vid Académie de la Palette i Paris.

Vera Nilssons debututställning, tillsammans med Mollie Faustman, skedde år 1917 på Københavs Ovenlyssal.

Vera Nilssons måleri kännetecknas av en tung och robust teknik, hon har målat landskap, särskilt då från Öland, men också kärleksfulla barnporträtt och många av hennes målningar föreställer dottern Catharina Nilsson som föddes år 1922, kallad Ginga.

En fyra månaders vistelse i Senegal under åren 1949–1950 resulterade i ett stort antal teckningar.

Hon fick många offentliga uppdrag, bland annat att utsmycka T-centralen i Stockholm och fresker i Västertorpsskolan i Stockholm och i Djurgårdsskolan i Eskilstuna.

Med sin konst engagerade hon sig för de i samhället som hade det svårast, till exempel i ”Mätta de hungrade” från år 1963.

Vera Nilsson är representerad vid bland annat Nationalmuseum, Moderna museet, Göteborgs konstmuseum, Örebro läns museum, Gripsholm, Kalmar konstmuseum och i Hamburg.

Hon invaldes år 1954 i Kungliga akademien för de fria konsterna, där hon var den första kvinna som blivit ledamot sedan år 1889.

Vera Nilsson spelade en avgörande roll för tillkomsten av konst i tunnelbanan i Stockholm genom att under år 1955 påverka stockholmspolitiker och ledningen vid Stockholms Spårvägar.

Hon uppvaktade bland annat borgarrådet Hjalmar Mehr med flera brev, och i ett brev till honom i mars år 1955, som fick ett positivt gensvar, pläderade hon för att genom konst i tunnelbanan skapa ”katedraler under jorden”.

Konstnär Francis Bacon, 1909 – 1992, Storbritannien och Nordirland, verket heter ”Double Portrait of Lucian Freud and Frank Auerbach”, på svenska ”Dubbelporträtt av Lucian Freud och Frank Auerbach”, från år 1964, olja på duk, inköp år 1967.

Konstnärerna Niki de Saint Phalle, 1930-2002, Frankrike och Robert Rauschenberg, 1925-2008, USA, verket ”Painting Made by Dancing”, från år 1961, målning gjord genom dans, akryl på duk, donation år 2005 från Pontus Hultén.

Ett utsnitt ur konstnärerna Niki de Saint Phalle och Robert Rauschenberg verk ”Painting Made by Dancing”, från år 1961, visar signaturen ”Rauschenberg 61”.

Bilden visar två verk av Olle Bonnier, 1925-2016, USA, verket ”Plingeling” från år 1949 i tempera och blyerts på kartong, inköpt år 1983 samt till höger ”Pling” också från år 1949 i tempera på duk monterad på trä, också inköpt år 1983.

Olle Bonniér, egentligen Norman Olof Ivar Nygren-Bonnier, född den 1 januari år 1925 i Los Angeles, död den 7 mars å 2016, var en svensk målare, grafiker och skulptör.

Konstnären Roy Lichtenstein, 1923-1997, USA, verket är ett original till affischen för utställningen ”Amerikansk Pop-konst”, från år 1964, tusch på papper, donation år 1977 från konstnären Roy Lichtenstein.

Roy Lichtenstein, född den 27 oktober år 1923 på Manhattan, New York, död den 29 september år 1997 på Manhattan, New York, var en amerikansk målare och skulptör inom popkonsten.

Konstnären Sturtevant, USA, med verket ”Raysse Peinture á Haute Tension”, på svenska ”Raysse Målning med högspänning”, skapat år 1969, målad duk, papper, flock, stål, gummi och neonrör, donation år 2005 från Pontus Hultén.

Elaine Sturtevant, född Elaine Horan den 23 augusti år 1924 i Lakewood i Ohio, död den 7 maj år 2014 i Paris i Frankrike, var en amerikansk konstnär som blev berömd för omsorgsfullt inexakta kopior av andra konstnärers arbete.

Pontus Hultén, egentligen Karl Gunnar Hultén, född den 21 juni år 1924 i Stockholm, död den 26 oktober år 2006, var en svensk museiman och konstsamlare.

Moderna museet i Stockholm blev under Hulténs ledning på 1960-talet ett internationellt renommerat konstmuseum.

Pontus Hultén donerade sin privata konstsamling, över 700 verk, till Moderna museet, och var inte bara Moderna museets grundare utan han förverkligade idén om det nya, publiktillvända konstmuseet som numera har efterföljare i hela västvärlden.

Efter Moderna Museet på Skeppsholmen kom Centre Pompidou i Paris.

Konstnären Andy Warhol, 1928-1987, USA, verket heter ”Dance Diagram”, ”The Lindy Tuck-in-Turn-Woman”, från år 1961, silkscreen och akryl på duk, donation år 1973 från ”New York Collection”.

Konstnären Andy Warhol, 1928-1987, USA, verket heter ”Ten-Foot Flowers”, på svenska ”Tiofotsblommor”, och skapades år 1967, tryck på duk, en donation från konstnären Andy Warhol.

Konstnären Andy Warhol, 1928-1987, USA, verket heter ”Electric Chair”, från år 1967, akryl, screentryck på duk, donation år 1976 från Kasper König.

Som en skenbild och speglig i glaset syns till och med krönikören.