Nyheter

Angående ändring av namn på nytt område i Vaggeryd

Nyheter Kultur- och fritidsnämnden ändrade sig vid senaste sammanträdet från Nestors till Götars hage

Arkivbild

Vid sitt senaste sammanträde backade nämnden, som vi skrivit tidigare, från att området i Vaggeryd skulle heta Nestors till att förorda Götars hage. Som skäl till ställningstagandet hänvisade nämnden till ett yttrande från Waggeryds museiförening.

Yttrande från Waggeryds museiförening angående namn, Nestors eller Götars hage:

Waggeryds Museiförening har på uppdrag av Kultur- och fritidsnämnden lämnat namnförslag på två gator och tre kvarter i området Götarps hage. I det underlag vi fick benämndes området Götarps hage. Museiföreningen ägnade ingen uppmärksamhet åt detta utan utgick ifrån att områdesnamnet var formellt fastställt till Götarps hage.

Vi ger Lennart Charlie Karlsson rätt i att Nestors är ett känt begrepp i Vaggeryd, platsen där två generationer Nestor verkade som jordbrukare. Detta förtjänas att lyftas fram. Därför föreslog vi att huvudgatan i det nya området skulle få namnet Oskar Nestors väg. Museiföreningen håller fast vid förslaget då vi menar att begreppet Nestors lever vidare med större tydlighet i ett gatunamn än i ett områdesnamn. Oskar Nestors son, Matti, har tagit del av vårt förslag som han med glädje godkänt.

Ser man historiskt på namnet Götarp så är det känt sedan 1500-talet. Första gången det påträffas i skrift är 1500 Götatorp och några år senare 1546 Giöttorp och 1561 Götarp. I ett köpedokument från 1500 omnämns en ”quernaström i götatorp j byrom soken”. Götarps ström säljs då till Nydala kloster. I början av 1630-talet ärvde Peder Gudmundsson Götarps kvarn och såg. 1672 utfärdar Kungl. Bergskollegium privilegium på en hammarsmedja vid strömfallet. I ett brev från 1692 ges tillstånd för fortsatt drift av en hammare med tvenne härdar samt en masugn som kallas Giötafors Bruk. 1881 blåstes masugnen för sista gången och vid jultiden 1882 tystnade den stora smälthammaren.

1904 startar Munksjö sulfatfabrik sin verksamhet i Götafors och äger då gamla Götafors bruks-område. Under alla år har det bedrivits jordbruk vid sidan av övrig verksamhet i Götarp.

1919 flyttade Lina Justina och Emil Nestor till Götarp som då ägdes av Munksjö AB. Huset de bodde i hade 1904 flyttats dit från Stora Möckleäng, Bratteborg. 1949 efterträdde sonen Oskar sin far som arrendator och drev jordbruket fram till 1978, men bodde kvar till 1995 i boningshuset som i folkmun kallas Nestors. Då köpte Jeanette Ljung ”Nestors” av Oskars son Matti Nestor.

Museiföreningen menar att namnet Götarps hage är ett passande och vackert namn, starkt förankrat i historien. Namnet harmonierar dessutom väl med övriga namn på bostadsområden i Vaggeryd såsom Södra park, Östermo, Västra strand och Götafors.

Taggar

Dela


3 reaktioner på Angående ändring av namn på nytt område i Vaggeryd

Vad hände med Götarps gård ? Man pratat ju idag endast om Götarps hage.
Gården Götarp 28 hektar söder om ”Nestors” utmed Lagans vackra västersluttning ägdes fram till 1941 av Munksjö AB. Gården arrenderades bl a av min farmors bror ”Bonden Andersson” som på denna tiden var en känd mjölkbonde. Munksjö AB tvingades (expropriation) 1941 sälja denna fina gård till Försvarsmakten i samband med att artilleriskjutfältet skulle förlängas mot Götafors och Taglarp. Gården ödelades och fina åkrar, ängar fick växa igen som på så många andra ställen på skjutfältet nära samhället.
Kvar av gården är endast ”Götarps hage”!
Hela gården 280000 kvadratmeter hade idag varit ett mycket fint bostadsområde utmed Lagan i södra Vaggeryd!
Någon militär verksamhet har inte förekommit eller kommer aldrig att finnas i detta naturområde.

Sagt detta innan säger det igen nestors kommer alltid heta nestors vad det än döps till oavsett historien bakom som är rätt .så låt det heta nestors och lägg pengarna på detta till ett tryggare samhälle i kommunen vet blir inte mycket men bättre än inget .

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *