Berättar om Gamla Waggeryd – Götarp
Nyheter Lars-Evert Eskilsson berättar i två avsnitt om om Gamla Waggeryd - Götarp.
Gamla Waggeryd - Götarp. Del 1 - Öster om Lagan
Våren 2019 är det dags för ny bebyggelse på Götarps hage, de ängar familjen Nestor brukat i två generationer.
Så här skrev hembygdskännaren Wåge Tolf 1974: ”Det nya bostadsområdet, som fått namnet Södra Parkområdet, kallades tidigare Hagarna. I norr låg Waggeryds hage och i söder Götarps hage…….. Inom södra delen ingår den gamla gården Götarp, liksom det lilla stället Johansberg, brukat av Johan Rehn till slutet av 1930-talet.”
Vidare skriver Wåge Tolf att det fanns en gärdsgård för att avgränsa Waggerydsgårdarnas mark från det område som tillhörde Götarps gård. Gärdsgården löpte i stort sett i öst-västlig riktning till Lagans östra strand mittemot nuvarande Vårdcentralen. Den var nödvändig eftersom betesdjur från de olika gårdarna fanns i skogen. Götarps gård tillhörde från början Bratteborg. Gården har arrenderats av Anders Johan Andersson på Kristineberg, ”Bonnen Andersson” kallad. Även Bratteborgs skogvaktare, J. Swanberg, har arrenderat gården. Flera har alltså odlat dessa områden öster om Lagan.
Från församlingsboken 1911-1920. Visar att Götarps gård tillhörde Bratteborg.
Götarps gård tillhörde Bratteborg
Övriga hus, som tillhörde området Götarp före 1911, var kvarnbyggnaden vid Götarps kvarn, Johansberg, Hjortabron (”Tjabacks” farfar, Otto Johannessons hus) och Kristineberg. Enligt församlingsboken 1911-1920 bodde då cirka 100 personer i Götarp, som låg öster om landsvägen på båda sidor om järnvägen.
Boningshus, som tillkom till Götarp 1911–1920, var några hus väster om landsvägen, Tomtebo, Lyckebo, Sandslätt och Karlsro. Senare tillkom flera hus på båda sidor av landsvägen.
I församlingsboken 1929–1943 delas Götafors in i tre områden, Götarp, Boarp och Stödstorp. Till Götarp hörde ovan nämnda områden, till Boarp räknades husen i västra delen av Götafors medan bostadshusen närmast fabriken, till exempel Tallbacken, tillhörde Stödstorp.
De sista hundra åren har Götarps gård brukats av familjen Nestor. För exakt 100 år sedan, 1919, flyttade Justina och Emil Nestor och sex barn dit från Stora Möckeläng, Bratteborg. De var inte de första som bodde i boningshuset. Det hade flyttats dit från Bratteborg redan 1904. Emil Nestor arrenderade från 1919 Götarps gård av Munksjö AB.
År 1939 gifte sig Justina och Emil Nestors son, Oskar, född i Bratteborg 1904, med Elsa Gustafsson, född 1913 i Norra Duveled. Från det året var de som arrenderade gården Götarp. I familjen tillkom sonen Matti.
Det är alltså helt på sin plats att vägarna på det nya bostadsområdet får heta Oskar Nestors väg och Johan Rehns väg.
Den här utsikten hade inte Johan Rehn för hundra år sedan. Våren 2019 gör man i ordning för bebyggelse på de ängar som bland andra Emil och Oskar Nestor brukat. Foto L-E Eskilsson.
Bild från Arkiv Digital. Flygbild över Elsa och Oskar Nestors vackra gård, tagen 1958.
I mitten ses huset där Elsa och Oskar Nestor bodde. Det ligger vid korsningen mellan Masmästaregatan och Strömbergsvägen och ägs idag av Jeanette Ljung. Vy mot öster. Foto L-E Eskilsson 2018.
Nestors gård. Ungefär samma vy som förra bilden. Lagården, som senare flyttades, låg där husen utmed Masmästaregatan ligger 2019. I ingenjörsvillan till vänster bodde, när målningen gjordes, Gerda och Hugo Lundberg med fyra barn. Ingenjör Hugo Lundberg blev 1903 Munksjös första platschef i Waggeryd. Målning av Mikael Raatikainen vintern 1927.
Nestors gård och Munksjös ingenjörsvilla. Vy mot sydväst från det kvarter som 2019 begränsas av Masmästaregatan och Strömbergsvägen. Tavlan är lånad av Jeanette Ljung, som nu bor i huset. Målning av Mikael Raatikainen 1927.
När ”gåramålaren” Mikael Raatikainen 1927 gjorde sina avbildningar av gården Götarp ägdes den inte av Bratteborg utan av Munksjö AB och arrenderades av Justina och Emil Nestor. Senare friköpte Oskar Nestor gården från Munksjö. Elsa och Oskar bodde kvar när det 1979 började byggas hus i närheten på det nya Södra Parkområdet.
Genom Waggeryds hage och Götarps hage gick den så kallade torparstigen eller dagsverksstigen. Den började vid Vaggeryds kvarn, gick över Frendes marker och följde Lagans nersänkta vattenfåra, förbi en åkerlycka vid åkanten där Johan Rehn odlade potatis och så ner över backarna till Götarps gård. På stigen vandrade torpare som gjorde dagsverken på Götarps gård. De kom från Skomakarebygget, Dalen, Lussebo, Karlsbygget, Skräddarebygget och Mölna kvarn. Flera av dem hade två dagsverken att göra varje vecka som betalning för att få bo på sina torpställen. De övernattade på torparkammaren på andra våningen i det hus som familjen Nestor senare bodde i. År 1919 var det sista året som torparna vandrade ner till Götarps gård. Från det året arrenderades gården av Emil Nestor och torparna började betala med mynt för sina torp.
Det var inte enbart torparna som vandrade på stigen, även skolbarn använde den. År 1866 byggdes skolhuset, som idag heter Aspelund och har adressen Storgatan 59. För att komma dit var skolbarnen tvungna att använda torparstigen, åtminstone de som kom från Götarp, Götafors, Hestra, Skogshyltan och Duveled. Denna långa väg fick skolbarnen vandra ända tills Götafors skola byggdes. Även senare var det skolbarn som använde delar av stigen för att komma till Östra Skolan från de bosättningar som fanns på nuvarande skjutfältet.
Johan Rehns grindstolpar på den gamla torparstigen. Foto 1935.
Johansberg, Johan Rehns gård, låg ett par hundra meter öster om Nestors gård. Boningshuset låg ungefär vid nuvarande korsningen mellan Vallongatan och Myrmalmsvägen och kanske hade fri sikt ner mot Nestors gård.
Gården Johansberg, sedd från väster. Foto 1935.
Johan August Carlsson Rehn står i husförhörslängden som sågare och bodde största delen av sitt liv på Johansberg. Han var en duktig snickare, i yngre år hade han varit valsverksarbetare på Götafors bruk. Johan Rehn föddes 1842 och var son till soldaten på Taglarps soldattorp, Carl Johan Rehn och hans hustru Caisa. År 1879 gifte sig Johan Rehn med Augusta Charlotta Andersdotter, född 1849.
Johan och Augusta Rehn, kanske i samband med bröllopet 1879. Till höger Johan Rehn på 1930-talet. Foton lämnade av Staffan Palm.
Hedvig Rehn (1880–1937)
Paret Rehn fick sonen Calle och döttrarna Hedvig, Lotten och Ellen. Calle blev soldat, han var far till bland andra Per Rehn i Skillingaryd.
Ellen gifte sig med Valfrid Eriksson och var mormor till Leif Palm, känd naturfotograf.
Lotten flyttade till Värnamo medan Hedvig stannade hemma på gården.
Wåge Tolf skriver att Hedvig Rehn vandrade på stigen genom hagarna då hon skulle till P. A. Larssons diversehandel för att byta till sig socker, kaffe, kryddor med mera som behövdes på Johansberg. Som byte lämnade hon ägg och smör.
”Hedvig var klädd i lång, svart kjol, litet nätt tvärrandigt förkläde, en jacka med puffarmar och till huvudbonad en röd- och vitrutig schalett med frans, knuten under hakan”.
Johan Rehn, som blev änkeman 1918, bodde kvar på Johansberg till sin död 1938. Huset revs strax före eller efter 1950. De sista som bodde där var sotaren Bertil Engström med familj.
Källor:
”Det handlar om människor och gamla hus”, artikel av Wåge Tolf i Byarums Hembygdsförenings Årsskrift 1971
”Södra Parkområdet, Hagarna, Johansberg, Kvarters- och gatunamn”, artikel av Wåge Tolf i Byarums Hembygdsförenings Årsskrift 1974
”Hemmavid och Strövtåg hemmavid och i omlandet, böcker av Natan Boberg och Torsten Nygren.