Ett år av sorg – minnesstund i Hagshult
Nyheter Idag för ett år sedan brann klockstapeln i Hagshult. Under gårdagen samlades församlingen och bygden till en enkel minnesceremoni och påskliljor planterades
Kyrkoherde Teresia Clifford och kyrkogårdsvaktmästare Anna-Karin Görebrant [1/15]
Göran Bertilsson och Lars-Henrik Olsson [2/15]
[3/15]
[4/15]
[5/15]
QR-kod [6/15]
Dan Gustavsson planterar sin påsklilja [7/15]
[8/15]
[9/15]
[10/15]
[11/15]
Linda Ekros, vaktmästare, planterar [12/15]
[13/15]
En bön efter minnesorden [14/15]
[15/15]
Teresia Clifford, kyrkoherde i Skillingaryds församling, var rörd när hon stod vid platsen där klockstapeln varit.
– Vi är här för att minnas. Tonerna som ljöd över landskapet speglade våra liv, dop, vigslar, begravningar i generationer. Det har ringt ut glädje och det har ringt ut sorg. Vi har haft ett år där vi sörjt. Nu är det en annan tid där sorgen inte är det som bär oss. Nu är tiden att se framåt, sa Teresia Clifford när sällskapet tog plats på kyrkogården.
Stenar som visar var klockstapeln fanns syns väl i den nylagda matjorden. Några korgar med lökar står bredvid en mindre skylt. Skylten har en QR-kod där man kan, via sin telefon, scanna över koden och då kan man både lyssna och höra historian kring klockstapeln.
– Det vi nu kortsiktigt kan göra är att vi skapar ett minne på platsen tycker vi är viktigt och vi ber att alla som är här plantera en påsklilja. Minst en lök per person, kommenterar Teresia Clifford och Anna-Karin Görebrant ser till att lyfta upp korgarna med lökarna i.
Klockstapeln ska byggas upp – det är alla överens om.
– Det är väldigt tomt här på platsen även att man vant sig vid att klockstapeln är borta. Nu ser vi framåt och hoppas att den nya snart är på plats. Den där dagen för ett år sedan glömmer jag aldrig. Jag satt och åt frukost när brandbilarna körde mot denna riktning. Jag har brandlarmet till kyrkan kopplat till mig men dit kom ingenting. Men jag förstod att något stort hade hänt då det var så många fordon på räddningstjänsten på väg österut. När jag fick veta och åkte hit var jag precis mitt för klockstapeln, här ute på vägen, när den rasade, berättar Lars-Henrik Olsson som är vaktmästare i församlingen.
Göran Bertilsson, Gräshult, står bredvid och nickar ”Det här måste byggas upp snarast”!
Pia Jonsson, kyrkorådets ordförande, finns på plats och har precis planterat en påsklilja när vi får en kort pratstund med henne.
– Försäkringsfrågan är lös. Nu söker vi bidrag till att bygga upp klockstapeln igen. Min innersta, och personliga önskan, är att den ska vara påbörjad inom ett år. Klockorna gick inte att rädda, men man kan gjuta om de brandskadade. Det vore roligt om nya klockstapeln byggs av virke från bygden, kommenterar Pia Jonsson, kyrkorådets ordförande.