Gamla Waggeryd – första lokaltidningen, förste läkaren med mera.

Nedanstående urklipp från 1911 är hämtade från den tidningen och visar några av de föreningar som fanns i Waggeryd vid denna tiden. Stavningen hade i vissa sammanhang redan ändrats till Vaggeryd.

Några lokaler som nämns är poststationen, Sydsvenska kreditaktiebolagets kontor, Byarums sparbanks kontor, telefonstationen och folkbiblioteket. Poststationen lär ha legat i Hotell Rosander, Sydsvenska kreditaktiebolaget och Byarums sparbank höll till i det då nybyggda bankhuset vid nuvarande Storgatan, telefonstationen låg sedan 1909 på senare adressen Storgatan 28 (Efraim Claesson) och folkbiblioteket var i godtemplarlokalen i nuvarande kvarteret Tor.

De kända föreningar som nämns är missionsföreningen (nuvarande Equmeniaförsamlingen), kristliga ungdomsföreningen (blev senare Betelförsamlingen), hundramannaföreningen, nykterhetslogen och blåbandsföreningen. Men några föreningar är okända. Det skulle vara intressant att veta vad Hoppets Här och ungdomsföreningen Förgät Mig Ej sysslade med. Kanske Hoppets Här hade med Frälsningsarmén att göra. Föreningen de fattigas vänner var en hjälporganisation av namnet att döma.

Den omtalade Sven Lindblom var Waggeryds förste provinsialläkare, anställd 1921. Men enligt tidningen Vaggeryd-Skillingaryd hade doktor J. J. Trollén mottagning i huset Göta 34 i Waggeryd redan 1911. Hundramannaföreningen hade antagit Trollén som läkare flera år tidigare år tidigare enligt nedanstående annons.

Jönköpings-Posten 13 mars 1905

Mottagningen var kl. 18-20 varje torsdag i villan Göta 34. Frågan är vilket hus som avses. Det enda hus som hade beteckningen Göta vid den här tiden var P. A. Svenssons hus på nuvarande Fabriksgatan 6. Kvarteret, som senare fick namnet Göta, begränsas av nuvarande Storgatan, Ödestuguvägen, Gliets gata (Skolgatan) och Fabriksgatan.

Enligt församlingsboken bodde medicine licenciat Jöns Jakob Trollén i Jönköping men ägde i några år innan 1910 en fastighet på området Skogslund i Waggeryd. Kanske hade han för avsikt att flytta till Waggeryd. De fastigheter på Skogslund som fanns vid den här tiden var huset öster om landsvägen, som senare blev Västers kiosk, men det ägdes av skräddaren Petter Ljungberg. Väster om landsvägen byggdes 1906 fastigheten Skogshyddan, som sedan blev Fridhem, av fabrikören Alfred Johansson. Det måste alltså vara det gamla torpet, byggt 1862 av urmakaren Anders Magnus Svensson, som läkaren Trollén ägde en tid. Kanske hans mottagning var där så länge han ägde det huset.

Hundramannaföreningen såg alltså till att en läkare hade mottagning i Waggeryd en dag i veckan. Föreningen bildades år 1900 av Axel Johansson tillsammans med brodern Johan Fredrik Lidén och några andra, bland andra förste ordföranden, disponent Alfred Enberg. Axel Johansson var ordförande i hundramannaföreningen från cirka 1910 till 1934 och lade här ner ett stort arbete.

Tre av grundarna till hundramannaföreningen: verkmästaren på träförädlingsfabriken Axel Johansson, målarmästaren Johan Fredrik Lidén och disponenten på träförädlingsfabriken Alfred Enberg

Vad var en hundramannaförening? Sådana bildades på olika ställen i Sverige. Vad målsättningen var till en början i Waggeryd är oklart. Man ordnade föreläsningar och försökte ordna torghandel på Östra torget men så småningom blev den huvudsakliga uppgiften att ge sjukersättning och begravningshjälp till dem som var med i föreningen och där skulle, som namnet antyder, 100 män ingå. Man fick ansöka om medlemskap. Av den avgift som var och en betalade fick man ihop en kassa. Från den betalade man sedan sjukersättning och begravningshjälp till medlemmarna. Man utsåg sjukbesökare, ansvariga för olika områden i samhället. Det var inte fråga om att komma med en blomma och hälsa på utan syftet var att kontrollera att sjukanmälda personer verkligen var sjuka.

1915 byttes namnet till Waggeryds Sjuk- och Begravningskassa. Vid den tiden var sjukersättningen 1,50 kr/dag och begravningshjälpen 100 kronor. År 1934 blev namnet Vaggeryds Erkända Sjukkassa och folkskolläraren Isak Lövensjö blev ordförande.

Isak Lövensjö var folkskollärare i Vaggeryd i många år. Han var född i Linköping den 19 april 1898 och hette då Johansson i efternamn. Isak flyttade 1926 till Vaggeryd från Valdemarsvik. Efter något år här bytte han efternamn till Lövensjö.

Fortsättningsskolans årskurs 1 läsåret 1933-1934. Lärare är Isak Lövensjö. De flesta eleverna är födda 1920. Huset i bakgrunden är troligen Bernsro på Jönköpingsvägen 12. De pojkar som började fortsättningsskolan 1933 var Rune Andersson, Ingvar Andreasson, Allen Abrahamsson, Gunnar Gustafsson, Sievert Claesson, Bertil Lindberg, Rune Nystrand, Nils Ottosson, Karl-Erik Svensson (son till Elsa och Ruben Svensson), Östen Andersson, Bernt Lindberg, Stig Claesson, Evald Gustafsson, Gunnar ”Max” Vallin, Gustav Neijd och Bror Sjökvist. Flickorna som började var Inez Svensson, Dagmar Claesson, Hagar Storck, Ulla Steen, Edit Sjölund, Mary Karlsson, Maj-Britt Johansson, Gulli Hallberg, Sonja Svensson, Anna-Lisa Gustavsson, Vasti Blomdahl, Karin Alm och Irene Storck. Det finns 27 elever på bilden. Två av de uppräknade är alltså inte med på fotot men många känns igen.