(KD) miljösatsar med myllrande våtmarker

Sedan 2014 har kommunen jobbat med miljöprogrammet och än så länge vet ingen var arbetet slutar i, då det finns många åtgärdsprogram. Men tanken är att år 2020 ska miljöprogrammet vara klart och (KD) menar att miljödebatten mycket har fokuserats på hållbarhet, bilar och CO – utsläpp från bilar, vilket är bra. Andra viktiga miljöområden har då tyvärr kommit i skymundan. Det finns mycket att ta tag i.

– Vi har övergödning i skogslandskap och jordbruk. Miljöprogrammet handlar inte enbart om bilar och utsläppen från dessa utan vi vill slå ett slag för myllrande våtmarker i vår kommun, säger Thomas Axelsson, ordförande i (KD) och ledamot i kommunstyrelsen.

– Våtmarker är i stort sett finansierad om man söker bidrag. Det finns bidrag både att söka från länsstyrelsen och EU-bidrag. Idag är det ofta på markägarens initiativ som våtmarker bildas, idag görs dammar eller våtmarker som används som ”reningsverk” för miljön och istället för att släppa ut vattnet i åar och det blir övergödning så kan man anlägga en damm eller sådan mark där vatten under en stor del av året, finns nära under, i eller strax över markytan, menar Thomas.

Vi träffar (KD)-motionärerna ute vid Malmbron i västra delen av kommunen. Där har makarna Kurt och Rode Enell anlagt en damm och det är inget de ångrar.

– Syftet med att anlägga dammen var att få användning av marken. Den var för blöt för att bruka samtidigt som det blev en avvattning från jordbruket och Länsstyrelsen nappade på idén när jag ringde och frågade. I januari 2010 började vi bygga dammen och den var klar senare på hösten samma år, säger Kurt Enell (KD) ledamot i kommunfullmäktige.

Nu väntar (KD)-duon på att kommunstyrelsen snabbutreder myllrande våtmarker och att resurser tillsätts för att genomföra ett projekt inom detta område under kort tid. De områden som nämns som förslag till våtmarker i motionen är bland annat Skillingaryds dämme, Linnarbäcken i Vaggeryd och norra delen av Hjortsjön.

– Vi inom (KD) vill på nytt aktivt arbeta med våra viktiga miljöfrågor inom kommunen. Så har det inte alltid varit, men nu är det dags, avslutar Thomas Axelsson.

(KD);s Thomas Axelsson och Kurt Enell. I bakgrunden syns anlagda dammen i Malmbron

Motionen i sin helhet;

Myllrande Våtmarker – Miljösatsning –  Hållbar utveckling

Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Det övergripande målet för svensk miljöpolitik är att ett antal stora miljöproblem ska vara lösta till år 2020. Till målen kopplas åtgärdsprogram både på regional och kommunal nivå. Vaggeryds antog sin plan år 2014, med tillhörande åtgärdsprogram.  På många områden har det skett stora förbättringar vilket vi har all anledning att vara stolta över.  Dock har ett område nästan helt glömts bort. Här saknas nästan helt visioner och åtgärdsprogram, som borde ha funnits på plats när denna plan antogs. Området för detta miljömål kallas Myllrande Våtmarker.  Även regeringen har insett att för lite har gjorts inom detta område,

I höstens budgetproposition avsatte regeringen ytterligare 200 miljoner kronor för att möta detta behov. Mest pengar, 170 miljoner kronor, går till restaurering och anläggning av våtmarker.

 Detta är något för oss i Vaggeryds Kommun att ta fasta på. Till detta finns EU-bidrag att söka, eller via landsbygdsprogrammet 2014–2020 finns det möjlighet att söka miljöinvestering för att anlägga eller restaurera våtmarker och dammar för biologisk mångfald eller för förbättrad vattenkvalitet.

 Lite bakgrund till detta är vad våtmarker är och vilka utmaningar som finns.

Under det senaste seklet har nästan en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker försvunnit.

De fortsätter att skadas och försvinner till följd av bland annat dikning, övergödning, vägdragningar, torvtäkter och körskador som framförallt kommer av ett intensivt jord- och skogsbruk.  Igenväxningen, som beror på övergödning och klimatförändringar, är också i sig själv ett stort problem, som kräver att vi sköter och underhåller våra våtmarker.

 Förutom dammar behöver vi restaurera våtmark där en sådan mark där vatten under en stor del av året, finns nära under, i eller strax över markytan. Gränserna för hur nära markytan vattnet kan finnas i en våtmark varierar. Anlagda våtmarkerna är grunda (maximalt vattendjup är cirka två meter) och naturligt ut­formade med flacka slänter. För att minimera anläggningskostnaden anläggs våtmarker i möjligaste mån genom dämning kompletterad med grävningsarbeten.

I Vaggeryds kommun finns ett antal projekt där dammar har byggts, men vi behöver den typen av våtmark med grunda vattensamlingar täckta med vatten hela eller delar av året.

Insatsen skall också leda till minskad transport av kväve och fosfor från mark till vattendrag och sjöar genom att anlägga och restaurera våtmarker och dammar. Detta innebär att övergödningen minskar. 

 Vi inom KD kommer via motion föreslå till Kommunstyrelse/Kommunfullmäktige följande:

• Att snabbutreda tänkbara markområden där kommunen eller privata ägare kan tänkas vara intresserade att återskapa våtmarker. Uppdrag till kommunledningskontoret att inrätta ett projekt med fokus på våtmarker.
• Att informera och kontakta privata markägare om vilka finansieringsmöjligheter som finns. Inbjuda till intressenter via samråd.
• Att samverka och bjuda in de miljöorganisationer som finns i kommunen. Här finns stor kunskap om vilka områden som kan vara lämpliga.
• Att undersöka möjligheten för statliga bidrag.

 Det finns ett antal potentiella områden inom kommunen. För att nämna några.

• Skillingaryds Dämme. En fantastik plats för djur, natur och rekreation. Dock har den byggts på felaktigt sätt, och behöver återställas och framför allt skötas. Görs inte detta, tappar man miljövinsten, och området kommer att växa igen.
• Linnarbäcken i Vaggeryd.  Återskapa den ursprungliga å-fåran. Närmast utlopp mot Hjortsjön.
• Norra delen av Hjortsjön. Höja nivån via dämning.

 I Skåne och Halland har ett stort antal projekt genomförts med stor framgång.

Helsingborg kommun skriver så här i sitt informationsblad.

”Helsingborg är en av de svenska kommuner som under längst tid satsat på att anlägga våtmarker. Under åren 1991 – 2015 har Helsingborgs stad anlagt cirka 70 våtmarks projekt och vi vet idag att våtmarkerna gör stor nytta för miljö och hälsa. På vägen har vi lärt oss att ett långsiktigt kommunalt engagemang ger ett gott resultat, samt att en bra dialog med markägarna är en framgångsfaktor”  

För Kristdemokraterna,

Kurt Enell (KD). ledamot i kommunfullmäktige

Thomas Axelsson (KD), ordförande i KD ock ledamot i kommunstyrelsen