Lägsta priserna på över två år i Vaggeryd: Här är läget på elmarknaden i juli

Den offentliga debatten om elmarknaden är polariserad och inte sällan infekterad. I ett försök att föra fakta till bordet tar vi varje månad fram en rapport som sammanfattar det viktigaste du behöver veta om den senaste tidens priser, konsumtion och produktion på elmarknaden.

Rekordlågt timpris under juli i Vaggeryd
Spotpriset – alltså priset som elbolagen köper in elen för – sjönk i elområde 3 som Vaggeryd till största delen tillhör. Månadspriset i juli var 38 öre per kilowattimme, vilket är 15 öre billigare än i juni. Det är det lägsta priset i området sedan april 2021. Det högsta priset i elområdet hittills noterades i december 2022, då en kilowattimme kostade 269 öre. För ett år sedan – i juli 2022 – kostade en kilowattimme 87 öre.

Sverige är sedan 2011 uppdelat i fyra elhandelsområden. Det produceras generellt mer el än det förbrukas i de norra delarna medan det är tvärtom i de södra delarna. Mellan områdena finns det begränsningar i hur mycket el som kan transporteras. Sedan 2020 har prisskillnaden mellan de svenska elområdena ökat. Jämfört med grannkommunerna Värnamo och Gnosjö, som ligger i elområde 4, var elpriset 4 öre lägre i Vaggeryd.

Det är inte bara prisskillnaderna mellan prisområdena som har ökat de senaste åren, även inom områdena pendlar priserna timme för timme. Skillnaderna mellan de dyraste och billigaste timmarna har blivit större sedan 2020. Dyraste timmen i juli i Vaggeryd inträffade mellan klockan 18 och 19 den 10 juli, då kostade en kilowattimme 126 öre. Som lägst var priset i området −69 öre. Det är det lägsta timpriset hittills och noterades 16 juli. Under juli var timpriset negativt under 32 timmar. Negativa priser har noterats under åtta av de senaste tolv månaderna

Om man tittar på månadsmedelpriset brukar de svenska elområdena oftast tillhöra de med lägst spotpriser i en europeisk jämförelse. Värt att notera är att detta handlar om spotpriser, de priser konsumenten sedan betalar beror på nationella avgifter och skatter samt elbolagens påslag. I praktiken ligger de svenska konsumentpriserna närmare det europeiska snittet efter skatter och påslag.

Elpriset minskade i elområde 3 i juli

Konsumtionen: Ovanligt låg elförbrukning i juli
Under juli förbrukades det ungefär 8 200 gigawattimmar el i Sverige. Det är ungefär 6 procent mindre än snittet för månaden och den lägsta siffran för månaden under de senaste nio åren. Juli präglas av semester och är historiskt den månad då konsumtionen är som lägst.

Efterfrågan på el varierar – beroende på väder och vind och tid på dygnet. Den 3 juli konsumerades som mest el under ett dygn i Sverige under månaden, det var också under det dygnet då månadens topptimme uppmättes, mellan klockan 11 och 12.

Lägre elkonsumtion än i juli i fjol

Produktionen: En femtedel från vindkraft
Det producerades mer el i Sverige än det konsumerades under juli. Enligt de preliminära siffrorna kom ungefär 37 procent från vattenkraft, ungefär 36 procent från kärnkraft och runt 21 procent från vindkraft.

Under ”annat” finns solkraft och kraftvärme. För den senaste månaden har vi ännu inte statistik nedbruten på de kraftslagen, men enligt SCB:s senaste data – till och med maj 2023 – har solkraften stått för ungefär 1,5 procent av den totala produktionen det senaste året (här räknas bara anläggningar anslutna till elnäten).

När det gäller kraftvärme dominerar förnybara bränslen. Icke-förnybara bränslen – som till exempel kol, naturgas och olja – stod för 1,2 procent av den totala elproduktionen under samma period.

Sammantaget innebär det att omkring 98 procent av den svenska elproduktionen var fossilfri och 71 procent förnybar (kärnkraften exkluderad).

Produktionen av vindkraft är svår att planera, den är beroende av just vind. För att upprätthålla balansen justeras produktionen främst av vattenkraft – som förutom att användas som baskraft också kan startas och stoppas på kort tid och möta variationer i efterfrågan. Tittar man på produktionen timme för timme syns det i diagrammet här som en ”taggigare” kurva, medan kärnkraftsproduktionen ligger stabil över tid. Under juli återtogs Ringhals 3 i produktion efter ett något förlängt underhållsstopp.

Vindkraften stod alltså för cirka 21 procent av elproduktionen i juli. Det motsvarar ungefär 2 100 gigawattimmar, vilket är i nivå med samma månad i fjol. Jämfört med för fem år sedan har produktionen från vindkraft fördubblats.

Vattenkraften står för mest elproduktion

Export och import: Mer import än export under sex timmar juli
Det produceras som sagt mer el i Sverige än det förbrukas, i alla fall om man tittar på månadsbasis – bara två månader under de senaste nio åren har Sverige importerat mer el än landet exporterat. Tittar man timme för timme är händer det att Sverige har nettoexport. Under juli importerade Sverige mer el än man exporterade under sex av 744 timmar.

Det är också relativt ovanligt med hela dygn där importen totalt är större än exporten. Det senaste året har det hänt en handfull gånger.

Under juli exporterade Sverige mest el till Danmark, medan den största importen kom från Norge.

Text och bild: Martin Olsson, Newsworthy