Samråd för god balans i skogen

Arkivbild

Annie Johansson, Kyllås, är skogsägare och markägarrepresentant i älgförvaltningsområde 3. På tisdag har markägare och jägare kallats till samråd.

– Vårt uppdrag är att vi ska föra en dialog med våra organisationer. Det är Länsstyrelsen som sätter upp en viss nivå både vad gäller skadenivån på skogen samt kvalitén på älgstammen. Vi vill att älgstammens kvalité ska bygga på faktabaserad material, det kan handla om slaktvikt, reproduktionstal, har vi för många älgar eller för få. Jag tror att alla markägare vill ha en god älgstam.

– Skogsbruket vill inte ha för mycket skador på sitt näringsvärde och många av lövträden är också knutna till många andra arter. För många djur finns det ett hot för mångfalden om älgstammen blir för stor. Vi kallar nu till samråd där jägare och markägare inom licensområdet ska få säga sin åsikt. Eftersom vi kommer att köra samrådet digitalt har vi förberett en del frågor vi vill ha svar på innan samrådet om vår förvaltningsplan. Vi kommer också under tisdagskvällen att få en föreläsning om beteskonkurrensen mellan älg och rådjur, om rådjuret äter upp allt så finns det inte mycket mat kvar till älgen. Vi villl ju inte att det ska bli för lite foder då det genererar för små kalvar. Vi vill helt enkelt ha en god balans och kvalité. Varje älgskötselområde är sedan indelade i jaktlag, ovan för oss i ledet är Länsstyrelsen myndighetsutövare. Jag har valt att vara med i älgförvaltningen för jag är intresserad av både naturvård och skogsbruk, berättar Annie Johansson från Kyllås, väster om Skillingaryd.

Länet är indelade i åtta förvaltningsområden och område nummer tre, där Annie är representerad i, är Anders Strandh från Bondstorp ordförande för.

– Vårt område är 1/8 av länet kan man säga och ungefär 133 000 hektar. I vårt älgförvaltningsområde finns nio älgskötselområde. Nu ska vi utvärdera situationen gällande älgbetesinventeringen då vi nästa år ska vi göra en ny förvaltningsplan som sträcker sig i tre år. Vi ser hur många älgar som skjutits, trafikskador, naturskador, vad vi har för tillgång på mat. Vi tittar på Länsstyrelsens mål och bryter sedan ned det till en förvaltningsplan som harmoniseras tillsammans på länsnivå. Vi är totalt 3 000 markägare och jägare och området sträcker sig väster om E4:an ner mot Nissastigen och i huvudsakligen Värnamo och Vaggeryds kommuner, berättar Anders Strandh.

– Jag exempelvis sitter på en stor del andel tall i min skog och man kan väl säga att älgen gillar tall. Det är så att älgen och rådjuret är finsmakare och doftar till sig hur mycket kväve det är i maten innan de stoppar i sig. Vi gör ett beslutsunderlag för hur mycket det finns och hur mycket som är uppätit. Denna informationen ligger till grund för mycket älg vi ska ha i kommande förvaltningsplan. Vår förvaltningsplan gäller enbart älg. När det gäller övrigt vilt, rådjur, hjort, vildsvin, så får man på enkelt sätt förklara att det är upp till var och en, avrundar Anders Strandh.

Frågorna som ska besvaras innan samrådet på tisdag är;

1. Vi vet att skogsbranschen accepterar en 5 procentig beteskadefrekvens på tall och 1 procent på gran. I princip är det markägaren som står för foderkostnaden då det är hyggen som levererar merparten av klövviltets foder, hur ska vi få ned dagens siffror till de accepterade nivåerna?

2. Vi vet att tallskog ger mer föda åt klövvilt under hela skogens omloppstid jämfört med gran. Hur ska vi få upp andelen tall i föryngringen, främst på lingon- och blåbärsmarker?

3. Vilka är era största framgångsfaktorer för att få delaktiga markägare och jägare?

4. Vilka metoder använder ni idag samt planerar att använda för att uppnå avskjutningsmålet?

5. Vi vet att betesskadorna inte bara orsakas av älgen utan även av annat klövvilt, i vårt område främst av rådjur. Hur ska vi kunna snabba upp älgjakten så vi får tid till att även jaga övrigt klövvilt?