I spåren efter 2018

Arkivbild

– 2018 var ett osedvanligt dålig år när det gäller framför allt foderproduktionen, säger Roger Andersson från Södra Torarp i Svenarum i Vaggeryds kommun och berättar att man kanske fick ett resultat motsvarande 30–40 % av ett normalår.

Det innebar naturligtvis att det blev bekymmer för lantbrukarna att kunna få mat till sina djur och samtidigt innebar den bristande nederbörden att brunnar sinade och påverkade djurens möjligheter att dricka ordentligt. Nu två år senare är situationen en annan, men det finns en eftersläpning för många lantbrukare avseende den ekonomiska delen. För att kunna köpa foder till djuren var man tvungen att ge sig ut på marknaden och med en bristande likviditet tvingades många att skjuta på betalningen till 2019. Det i sin tur innebar att man 2019 behöva betala för inköpen 2018 och de som gjordes för 2019. Det blev således dubbla betalningar under 2019 något som tärde på ekonomin. Den eftersläpningen är det många som lever med fortfarande då man tvingades låna pengar, men det är idag inga, eller få, som har likviditetsproblem orsakade av torkåret 2018.

De stora konsekvenser, menar Roger Andersson är att man på grund av dubbla kostnader tvingats att dra ner på investeringar. Det påverkar i sin tur möjligheterna till ett rationellare företagande. Det innebär inte att investeringar inte görs men att de skjuts på framtiden och orsakar ett hack i maskineriet. En annan konsekvens är att växtföljden störs, med tanke på att vallen knappt gav något under 2018 så förflyttades detta av naturen på framtiden vilket gör att man tappar tempo i växtföljden och inte är i fas förrän kanske 2021 om man räknar en treårscykel.

Att det ändå har blivit en så förhållandevis snabb återgång till ett någorlunda normalt tillstånd vill Roger Andersson tillskriva ett antal skäl:

• Foderföretag och spannmålsbönder tog ett stort ansvar och höll nere priserna även om marknadsekonomiska fakta talar ett annat språk
• Slakterierna var angelägna om att sköta slakten på ett sätt så att avräkningspriserna hölls uppe, det vill säga det pris som bonden får per kilo. Med facit i hand, enligt Roger Andersson, var det en välgärning att man inte lyssnade på de som ivrigt ville öka slakttakten och hyra in fryscontainrar.

– Det hade skadat svensk nötproduktion för lång tid med priser som omöjliggjort marknaden för färskt kött.

• De svenska konsumenterna fick på allvar upp ögonen för svensk mat och styrde om sina konsumtionsvanor högst avsevärt, något som för övrigt stärks idag under coronapandemin när självförsörjningsgraden av svenska livsmedel hamnat i fokus

När det gäller den allmänna situationen i förhållande till EU samtregering och riksdag upplever Roger Andersson att det var lite trögt att få klara direktiv om vad som gällde. Osäkerhetsfaktorn under sommaren och hösten 2018 ledde till frustration, men totalt sett hade man en god relation med olika myndigheter och viktiga aktörer för att värna och utveckla svensk matproduktion.

– En viktig lärdom från 2018, menar Roger Andersson är att man insåg vikten och värdet av buffert och marginal avseende foder. Allt behöver inte ta slut innan en ny skörd kan tas. 2018 lämnade inte ett strå, av naturliga skäl, för situationen som uppstod. Möjligen kunde man ha haft något kvar från 2017 som hade lindrat situationen.

Roger berättar också om hur outgrundligt det kan vara. 2018 var ett riktigt dåligt skördeår medan 2019 var näst intill ett rekordår med hygglig kvalitet. När vi sedan gick in i 2020 slog nervositeten till. Det började som 2018 med en kall vår och en knapp normalskörd. Sedan ändrade det sig och det blev en mycket bra andraskörd redan i juli, något som pekar på chansen till en bra tredjeskörd innan säsongen är slut.

– 2018 var ett oerhört besvärligt år men svenskt lantbruk visade handlingskraft och uthållighet och det betalar sig nu, avslutar Roger Andersson.

– Jag har varit aktivt bonde i omkring 50 år och så här ljust som jag ser på framtiden för svenskt lantbruk var länge sedan jag gjorde om jag ens har gjort det, säger Roger Andersson där han lyfter sin kaffekopp och sneglar ut mot solen som visar sig på den småländska sommarhimmelen.