Starka föreningar ordnade öppet hus: Här finns plats för alla

När vi besöker föreningslokalerna under sporthallen möts vi av skohyllan som pryds av små, medelstora till stora skor. Kan konstatera att i källaren finns utrymme för alla åldrar, flickor, pojkar, tjejer, killar, tanter och gubbar. 

Precis innanför dörren till Waggeryds Atletklubb möter vi Daniel Forsman, Vaggeryd. 

– Tittar till det lite, jag har inte varit här på ett tag. Men jag ska börja träna snart igen, berättar Daniel. 

Carina Persson, Kristoffer Ljung, Maria Persson och Michel Magnusson möter upp i första träningslokalen. 

– Vi bjöd in till öppet hus för vi vill visa hur det fungerar hos oss, berättar Carina Persson. 

– Nu känner vi att invånarna vågar komma tillbaka efter pandemin och vi har många ungdomar som tränar hos oss, säger Michel Magnusson som är ordförande för Waggeryds Atletklubb. 

Carina Persson tillägger: 

– Här har man råd att träna och vi har ett pris som passar ungdomarna. Man löser ett årskort och man får träna hur mycket man vill. Vi vet att vi gör en samhällsnytta. Mixen av åldrarna hos oss är den bästa. Pensionärer som ser det som social del i tillvaron att träffas, vi har personer med funktionshinder som kan använda våra redskap och som sagt, många ungdomar, så tillväxten ser bra ut.

Strax över 500 medlemmar har Waggeryds Atletklubb och hyr in sig under del av sporthallens källaren som mäter 400 kvadratmeter. Vi får en rundtur i lokalerna av föreningens ordförande som berättar vidare när vi går in i lokal nummer två och tre. 

– Här tränas ben, armar och rygg. Vi kan säga att här inne är det ”mellanmjölk” med 72 kilos hantlar som tyngst. Eftersom vi blir starkare och starkare räckte det inte med 51:kilos utan vi fick köpa in hantlar till en tyngd av 72 kilo. Det ser vi bara som positivt. Vi arrangerade klubbtävlingar innan pandemin och vi ska försöka få till en sådan framöver. En sådan tävling krävs ett halvårs planering av deltagarna, berättar Michel och tar oss vidare till den tyngre lokalen. 

Medan Michel berättar om verksamheten provar såklart reportern, som tycker själv att hon är relativt ”bonnastark”, hantlarna utan att knappt rubba dessa ur sin ställning mot väggen… Nåväl, vi går vidare till nästa träningsrum.

– Här är det ”rödmjölk” på riktigt. Här inne har vi det tunga artilleriet. Vi har, som jag kallar det ”bonnaträning” med traktordäck på 200 till 300 kilo, klot som väger mellan 70 till 220 kilo som ska upp på hyllan här. I träningslokalen intill här så gör vi upp till 240 kilo i knäböj, menar Michel. 

Precis till dagens träning har Jakob Eklind, 20 år, från Vaggeryd anlänt. Han är en av stammisarna i föreningen och nästan varje dag finns Jakob på plats och tränar 1,5 till 3 timmar åt gången. Jakob berättar: 

– Det var mina kusiner som började träna och efter att ha testat blev jag fast. Tycker det är riktigt kul och det känns att jag blir starkare och starkare. Jag tävlande innan pandemin kom, då var det en serie med distriktstävlingar. Som ungdom tävlar man upp till man är 18 år, 19-23 är jag junior och därefter blir det seniorklassen. Innan det är dags att träna på riktigt måste man värma upp. För att mjuka upp muskulaturen i kroppen gör det det med ”lagom tunga grejer”, går man på tunga vikter direkt kommer det bara att göra ont. Jag har sköna skor med en liten klack på för att få ner djupet. Jag har bälte, som jag fäster runt magen, med mig som är bra för att stödja upp kroppen när jag lyfter. Handledsband för att behålla stabiliteten i handlederna. Kosten är oerhört viktig när jag tränar. Proteinerna räknas och mitt kaloriintag ska vara 2 000 per dag. Ofta äter jag kyckling, det är bra mat när man tränar, säger Jakob Eklind.

I samma rum som Jakob finns Angelica, som också bor i Vaggeryd, hon lyfter tungt medan vi finns på plats. 

– Jag är tandhygienist och behöver röra på mig. Vi var ett tjejgäng här förut som började med tyngdlyftning och idag är vi fler och fler tjejer. Tror det har blivit en trend med starka tjejer, säger Angelica och ler. Hon fortsätter ”Tidigare spelade jag fotboll och efter att jag fått barn ville jag bli stark, och på den vägen är det. Idag tränar jag flera gånger i veckan här på Waggeryds Atletklubb”.

Granne med Atleklubben finns Muay Thai. Vi kikar in i lokalen där diplomtävlingar genomförs. I ringen finns Alva Erhlin, från Vaggeryd, som är 11 år och går match mot Estelle Håkansson från klubben HBC. 

Intill står Sören Andersson som både är domare och speaker idag. Hur dömer man matchen undrar vi?

– Man sätter kriterier, det kan vara slag och teknik, inga hårda träffar får göras och just nu när Alva Erhlin möter Estelle Håkansson går tjejerna tre ronder med två minuter i varje. Ringdomaren finns inne i ringen och jag, liksom två övriga domare, finns utanför ringen, säger Sören Andersson. 

Det blev oavgjort i 40 kilos matchen mellan Alva och Estelle och efter matchen konstaterar Alva som boxats i tre år; 

– Det här är jättekul! 

Det var två Vaggerydstjejer som gick match i dagens diplomtävling och förutom Alva var det Marija Pesic i 54 kilosklassen. 

Vaggeryds Muay Thai och Boxing startades i början av 2005. Träning görs flera dagar i veckan, för nybörjare och avancerad, gammal som ung, för den som vill träna för att utvecklas och kanske tävla eller för den som bara vill träna för att hålla sig i form. Träningspassen sker oftast i grupp, två och två, där man övar mot varandra. Passen består av uppvärmning, stretch, teknikträning, slag- och sparkträning på mittsar och säck, sparring, styrka och kondition. På föreningens hemsida kan man läsa att rekommenderad träningsklädsel är löst sittande byxor eller shorts, t-shirt och helst ska man inte bära skor. Även smycken, vassa knappar/dragkedjor och långa nycklar undanbedes. 

Ordförande för Vaggeryds Muay Thai och Boxning är Sören Andersson, sportchef tillika vice ordförande är Flemming Andersen, sekreterare är Lena Landin, Anders Gustavsson håller i det ekonomiska och ledamöter är Ann Andersen och Simon Johansson där suppleanterna Susanne Johansson och Krister Styf finns.