Naturskyddsföreningen bjöd in till samtalsträff med politiska partierna i kommunen. – Vi vill veta hur politikerna tänker kring vatten och ett rent grundvatten, sa föreningsordförande Marianne Frick innan hon släppte loss de politiska representanterna i Folkets Hus, Vaggeryd.
Nyheter
Dricksvatten och Lagans strandkanter i fokus på politikerträff
Naturskyddsföreningens fem representanter mötte Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Empartiet. Vatten och strandskydd samt den biologiska mångfald skulle under kvällen diskuteras.
Thomas Axelsson (KD) begärde ordet först och menade på att kommunen är förskonade och har historiskt klarat sig bra gällande tillgången på vatten.
Lennart Karlsson (EMP) var glad att vatten skulle diskuteras under kvällens möte; ”Hjortsjön är sådant sediment i botten så det kan liknas ett badkar och släpper inte igenom en droppe”.
Anna-Karin Slunge (S);
– Vi är ense om att vi har ett fint vatten. Vi kalkar för att försurningen inte ska bli större. Det har blivit dyrt med kalk så Länsstyrelsen har inte råd att kalka lika mycket som tidigare. Vi är med i Lagans vattenråd och där kan man gå in och följa mätpunkter. Bolmen är en viktig vattentäkt för Skåne och man är noga med att behålla vattenkvalitén i Bolmen.
Sven Svensson (V); ”När det gäller försurningen så kommer den utifrån. Vi har ett lågtrycksbälte från England på grund av all kolindustri. Nu har England slutat med det och byggt kärnkraft istället. Det kanske inte är så mycket bättre men vi har inte lika mycket försurning. Mossjön, strax söder om Bondstorp, är Länsstyrelsens referenssjö där man har ett mätvärde sedan 40 år tillbaka. Försurningen och kalkningen som minskat behöver inte vara bara dåligt utan vattnet har en förmåga att buffra fler elaka grejer.
Lennart Karlsson (EMP) menar på att ”vi har en fin vattentäkt på skjutfältet”.
Annika Åberg från Naturskyddsföreningen undrar hur läget set ut nu när det gäller försurningen?
Ulf Abrahamsson (C) anger att vissa sjöar och vattendrag har repat sig men att vi numera bara kalkar en tredjedel av vad som tidigare gjorts. Partikamraten Jörgen Johansson (C) menar att ”vi är rätt duktiga på att kompensera för att få det drickbart. Vi tar rent vatten för givet och tillgången på vatten för givet. ”Det bekymrar mig mer”.
Byggnationen av järnvägsundergång tveksam…
Ulf Abrahamsson (C): ”Klart man grunnar på hur man använder vårt dricksvatten. Vi har exempelvis järnvägsundergången här i Vaggeryd. För att vi skulle ha fri höjd var vi tvungna till att sänka den och vi pumpade ut mängder dricksvatten för att hålla nere nivån och alla som hade spett nedkörda för bevattning blev tomma. Var det så viktigt att ha fri höjd där, jag är fortfarande tveksam…”
Lennart Karlsson (EMP):
– När bron vid Kvarnen kapsejsade så tog vi kontakt med vattendomstolen och då var det tal om att alla sådana här skulle rivas och återställas, min undran är om någon har blivit sjuk? Det är oroväckande, dammarna försvinner, all natur och fågelliv har vant sig. Nu skulle det bli fritt fall ända ner till havet…
Ulf Abrahamsson (C):
–Det viktiga är hur vi vill med vattnet och hur vi ska skydda det. Det finns olika meningaroch vad är det optimala. Tar vi Lagan exempelvis så har det en betydelse för mig som invånare. Lagan är viktig. En annan säger att naturen ska ta över. Men vad vill vi och vad vill vi göra?
Anna-Karin Slunge (S) kommenterar att vi bor i industrikommun och att det finns många skulder som ska redas ut när vi nyttjar vår omgivning och att det är viktigt att man lägger tid och pengar på dessa gamla synder.
Rolf Olofsson (EMP):
– Vad händer när man gör si eller så. Jag knyter också an på det Ulf sa tidigare, det här med järnväg och undergång. Det är så många gånger det hänt att man genom tiderna gett sig på vatten och våtmarker. Det kommer bjuda på överraskningar oavsett hur duktiga teoretiker det finns.
Naturskyddsföreningens ordförande Marianne Frick påtalar att dricksvatten skapar oro och hur ser vi till att vi har rent dricksvatten i framtiden och att man behöver få en större medvetenhet.
– Vi har problem med invasiva arter i Lagan och då kommer vi in på skogs- och jordbruk. Hur nyttjar vi marken runt våra vattendrag, det är också en viktig aspekt vi ska ta hänsyn till, menar Thomas Axelsson (KD).
Katarina Siverts, Naturskyddsföreningen;
– Tänker på Kvarndammen, det finns ingen vass vid kanterna längre och grodorna försvinner. De kommer kanske tillbaka men vi ser att det påverkar.
Föreningskamraten Annika Åberg berättar om ett föredrag om vattenvård från Länsstyrelsen och att den borttagna vegetationen påvkerar mer än vi tror och att det är viktigt att hitta balansen. ”I skogsbruket struntar man fullständigt i att det finns vattendrag”.
Ulf Abrahamsson (C);
– Det största skogsbolaget som ägs av oss avverkar i dag 40-årig skog och sedan skyller man på vanliga skogsägare.
Naturskyddsföreningen frågar politikerna om det är något de kan påverka?
Anna-Karin Slunge (S) kanske har svar på frågan; ”Ja, vi kan påverka att man reglerar skogsreglerna men det här är saker som tar väldigt lång tid”.
Jörgen Johansson (C) gick igång när det blev tal om statliga skogsbolag, hyggesfritt, skogsfastighet och den maktlöshet som finns.
Lagan och hur det ser ut intill vattendraget…
– Här nedanför precis (reds anm; vid Folkets Hus i Vaggeryd) var det en badhåla som vi förr höll till vid men växtligheten har tagit över fullständigt. Man kunde förr fiska här men det går inte att komma intill nu, menar Lennart Karlsson (EMP).
Anna-Karin Slunge (S);
– En del tycker att det ser förfärligt ut men för den biologiska mångfalden är det det bästa.
Thomas Axelsson (KD):
– Att få en biologisk mångfald måste man göra vissa åtgärder. Det kanske oftast är vi som har svårt att acceptera men vi ska ha biologisk mångfald och då blir det så här.
Sven Svensson (V):
– En invasiv art har inga betydelser i vårt ekosystem. De kan härja fritt utan motstånd. Lupiner har inga direkta fienden så de kan växa fritt. Det tar många, många år men det kommer något som gör att de inte kan ta överhand framöver.
Annika Åberg, Naturskyddsföreningen, menar på att den värsta invasiva arten är vi själva, människan.
Ulf Abrahamsson (C):
– Jag är född här och levt utmed Lagan hela tiden. När jag var liten hade vi en annorlunda biologisk mångfald, då var det blommor. Nu har vi sly. Kan man inte byta tillbaka till den som vi hade för 50 år sedan? På 50-60-talet ända fram till 90-talet hade kommunen ett naturvårdsområde som var valt av Länsstyrelsen som skulle hålla ögonen på kommunen. Det var ett uppdrag att det inte skulle slya igen i våra vattendrag. Jag säger inte att det är rätt eller fel. Jag tycker inte det är biologisk mångfald att låta det växa igen.
Marianne Frick, Naturskyddsföreningen:
– Det är alldeles riktigt, Länsstyrelsen har mycket bra kompetent folk som kan komma ut och hjälpa till.
Ulf Abrahamsson (C):
– Strax sydväst om Friluftsgården var det tidigare fin ängsmark. Nu är det igenslyat och man säger att det är biologisk mångfald.
Natura 2000 och strandskydd…
Riksintressen som krockar på skjutfältet, Ljungheden och brandgator diskuterades och Naturskyddsföreningen tog upp strandskyddet som en viktig fråga och förödande för de mindre vattendragen.
Sven Svensson (V):
– Strandskyddet är upprörande. Men kliar du min så kliar jag din rygg. Strandskydd är ett självreglerande system.
Petra Olofsson (SD):
– Städerna byggdes längre in för, nu bygger man i deltaområde och var ska vattnet ta vägen? Vi får översvämningar och bygger till oss det. Miljön styr vi faktiskt ganska mycket själva.
Ulf Abrahamsson (C);
– Strandskyddsreglerna vara eller icke vara. Du får inte medhåll av mig. Nu är det stelt med 300 meters avstånd. Länsstyrelsen sa nej till en byggnation för att det var för nära vattnet men mellan huset och vattnet gick det en väg och det var en höjd emellan. Någonstans måste det vara en ventil, ibland kan det vara för nära eller för långt ifrån. Det är kvalificerat vansinne, det måste finnas sunt förnuft i det här också.
Partikompisen Jörgen Johansson: ”Jag tycker att man ska vara restriktiv och man ska värna om tillgängligheten. Men det får inte gå till dumhet. Har man grävt en damm själv så måste man väl få bestämma själv också".
Marianne Frick lugnar samtalet lite kring strandskydd och poängterar att det finns generell regel och att det inte finns strandskydd för sjöar på mindre än ett hektar.
Vidare samtalades det om grönstrukturplanen och att allmän, både grön och blå, natur är viktig rekreation för invånarna i Vaggeryds kommun.
