Vid barn- och utbildningsnämndens sammanträde var diskussion kring befolkningsprognosen och vad är det nya ”normalläget” de kommande åren. – Vi kan lägga kloka förslag men besluten kommer att väcka känslor, menar skolchefen Per-Erik Lorentzon.
Födelsetalen minskar – tuffa beslut kommer behöva tas

Prognos är matematik och kommunen beräknar hur många som föds framöver. Till sin hjälp finns statistik genom åren från SCB, kommunens egen prognos och övrig befolkningsutveckling. Per-Erik Lorentzon, förvaltningschef på barn- och utbildning berättar:
– Vi måste försöka planera födelsetal och hur många barn är planerat att födas utifrån Familjecentralens uppgifter. Vi ser att det är 25 färre barn än tidigare år och att det således minskat första halvåret. Födelsetalet förra året låg på 134 barn och vi tror att det går ned till 115 i år. Det vi hade med oss när vi gjorde organisationsutredningen är att vi tog kvoten mellan nyfödda och invånare i åldern 25 till 36 år finns med. Är det ett nytt normalläge? Det finns mycket variationer i åldersgrupperna. De som planeras att födas 2031 börjar skolan 2037. Vi har försökt att göra en utveckling med olika prognoser från olika instanser. Det här börjar mer och mer sjunka in hos politikerna som har en rad beslut att ta framöver. Alla måste anpassa sin organisation. Besluten som tas nu väcker känslor, såklart. Vi ser att förskolan påverkas, toppen var 900, nu ser vi 600 barn, samtidigt som gymnasiet ökar fram till 2019.
Marijo Corkovic (S) ordförande i barn- och utbildningsnämnden:
– Vi måste se över resursfördelningen. Om vi inte gör det så vet vi inte hur vi ska klara detta. Det ser ganska mörkt ut fram till 2029-2030. I dag har vi 5,5 barn per pedagog och det ska inte var fler.
Varje ort får ta sin del av kakan…
– Äldreomsorgen ökar så de kommer att vilja ha mer kommunala pengar och det går inte bara att plocka bort pedagoger utan man måste ta bort de fasta kostnaderna. Ska man då kompensera upp och känna att det är värt det? Gör man inte det så vet inte hur nämnden ska tänka. Det kan bli ett underskott på 4,5 miljoner kronor för oavsett hur liten förskolan är har vi de fasta kostnaderna och tre tjänster behövs, menar Per-Erik Lorentzon.
Carl Johansson (M) vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden:
– Vi tog beslut att pausa förskolorna Tallbacken, Södra Park, Växthuset och Paviljongen. Vi vet exempelvis att föräldrar hämtar barn vid klockan 15 men det är inget man kan planera för.
I Klevshult togs beslut att pausa skolan tills det var 8-10 elever per år i år några år innan öppning görs. Gäller det bara Klevshult eller andra skolor i kommunen?
Marijo Corkovic (S); ”Jag tolkar det som det var i Klevshult”.
Robin Ahlnér (KD); ”Är vi överens om att det måste vara ett visst antal så bestämmer vi det. Det var ett riktmärke vi tog med oss i ett beslut, gällande 8-10 i elever i Klevshult”.
Marijo Corkovic (S) igen:
– Det var planerat sex barn som började F-klassen i Bondstorp men det började fler så det kom barn från andra håll. Bondstorp väljer Bondstorps skola. I Klevshult kunde man inte göra något eftersom Klevshultsbarnen inte väljer Klevshults skola.
Robin Ahlnér (KD) andre vice ordförande i nämnden:
– Hur ska vi få en skolorganisation som fungera. Det är förskolan just nu men det kommer att bli förändringar i grundskolan och sedemera även i gymnasiet, det hänger ju med. Händer det inget i befolkningstillväxten så måste vi göra ändringar i tätorterna också. Det är ett samtal man måste ha över partigränser. Det är mer tyst nu när man drar det för fler politiker, tidigare har vi i barn- och utbildningsnämnden suttit och funderat. Nu börjar det sjunka in och då inser man att det kommer att bli ett bekymmer och vi har en stor utmaning framför oss.
Grundskolan från dagens 2 000 elever, där toppen noteras komma år 2029, ner till 1 600 elever där topp. Skillingaryd sjunker mycket medan Vaggeryd håller sig stabilt inom grundskolan.
Per-Erik Lorentzon, skolchef:
– Vi ser att både tätort och landsbygden minskar och det är en geografisk förskjutning. Vi ser att närheten till Jönköping drar mer då Byarum har ökat. Kan vi bara få igång flyttkedjan. Vi såg att Tor hade effekt. Utflyttade barn valde att ”komma hem igen”. Det är samhällsplanering att frigöra och få igång flyttkedjan. Vi ser också att mellanstadiet på Hjortsjöskolan måste vara mer flexibel, den nya skolan i tätorten kan man fundera på om det ska var en eller två F-3 skola, Götafors skola är faktiskt bara hyrd där kontraktet går ut 2032. Man behöver göra en demografisk kontroll, hur ser det ut 2032, är skolan åldershomogen att de som bor där har barn i mellanstadiet, det kan man fundera på. Byarum exempelvis, vad ska skolan ha för upptagningsområde. Man har tänkt att hela Östra Strand om och när det byggs blir naturligt att det ska tillhöra Byarum. Hoks skola behöver renoveras och där kanske man ska fundera på tajmingen men den ligger i investeringsplanen.
Födelsetalen fram till 2013 påverkar förskolan fram till 2031/2032 där antalet barn förväntas minska med 200 stycken, vilket motsvarar cirka 35 tjänster. Befolkningen totalt ökade med 154 personer under 2025 och den största ökningen gjordes i åldersgruppen 80-89 år. Födelsetalen sjönk från föregående år och är de lägsta sedan 2008.




