Låt oss tala om verklighet

Om "asocialt beteende" och utvisningspolitiken

Kauppinen hänvisar till remissinstansers oro och antyder att vår politik träffar fel. Det är ett välkänt retoriskt grepp: ta den värsta tänkbara tolkningen av ett förslag, presentera den som säker fakta och anklaga motståndaren för konsekvenser som aldrig inträffat. Vår migrationspolitik syftar till att den som begår brott, lever på bidrag eller inte bidrar till samhället ska kunna utvisas. Det är inte diskriminering. Det är samhällskontrakt. Samtidigt har dessa politiska förslag en djupare mening om att personal med utbildning ska komma tillbaka till det arbete de är utbildade för, den vägen möjliggör vi.

Om logos – och BRÅ:s siffror Kauppinen glömde

Under Socialdemokraternas styre 2015–2023 låg det dödliga våldet i Sverige på en klart högre nivå än under alla tidigare perioder, med en variation mellan 106 och 124 fall per år. Det är fakta från Brottsförebyggande rådet.

År 2014, när Morgan Johansson tillträdde som justitieminister, hade Sverige 19 dödsskjutningar vilket då var den högsta siffran i modern tid. Sedan dess slogs eller tangerades det rekordet sex gånger under Socialdemokraternas tid vid makten, och antalet dödsskjutningar ökade med 147 procent under hans ministerperiod.

Ökningen av dödsskjutningar vände i Sverige runt 2013 och fortsatte upp. I de övriga nordiska länderna ser vi ingen liknande ökning. Det är nästan uteslutande dödsskjutningar som står för ökningen i Sverige.

Det är inte höger, det är inte retorik – det är BRÅ.

Vad hände sedan? Under 2022 registrerades 391 skjutningar, 2023 sjönk det till 363, 2024 till 270, en minskning med nästan 30 procent på ett år. De senaste två åren, 2024–2025, kan ses som en helt egen period, antalet fall av dödligt våld har sjunkit till sin lägsta nivå sedan innan den socialdemokratiska uppgångsfasen.

Ord är ord. Siffror är siffror.

Om karensavdraget – Socialdemokraternas ofinansierade vallöfte

Kauppinen avslutar med karensavdraget. Det är ett favoritämne. Låt oss granska det noga.

Enligt Regeringskansliets arbetsgrupp är den direkta effekten av ett avskaffat karensavdrag att arbetsgivares sjuklönekostnader ökar med cirka 14 miljarder kronor, vilket motsvarar en 38-procentig ökning. Med beteendeeffekter inräknat stiger kostnaden till uppemot 24 miljarder kronor.

Hur mycket pengar har Socialdemokraterna avsatt i sin budget för att finansiera det? Noll kronor. Förslaget är inte underfinansierat, det är helt ofinansierat.

Det är inte personalpolitik. Det är valaffischpolitik.

Vi i Sverigedemokraterna vill också förbättra villkoren för dem som arbetar i välfärden. Men vi är inte villiga att lova 24 miljarder kronor vi inte har, och sedan skylla på andra när löftet aldrig infrias. Kauppinen undrar var skillnaden mellan ord och handling ligger. Den finner hon i den egna partiledningens budget.

Om Kauppinen som kvinna som ser sig om på kvällen

Jag tar det på allvar. Men jag noterar att hon riktar sin rädsla mot "mäns våld i allmänhet, oavsett ursprung." Det låter inkluderande. Det är också ett sätt att undvika en svår fråga: varför har Sverige under den period då invandringen var som störst blivit det land i Norden med flest dödsskjutningar? Inte på grund av ursprung som abstrakt kategori, utan på grund av misslyckad integration, utanförskap och en migrationspolitik som varnade systemet men körde vidare ändå.

Vi generalíserar inte om individer. Vi talar om ett systems konsekvenser. Det är en skillnad som Kauppinen är för skicklig en debattör för att missa, men väljer att missa ändå.

Kauppinen applåderar om vi har rätt. Vi tar emot det med öppna armar. Men applåder räcker inte. Sifforna talar: under er tid ökade skjutningarna, under vår har de minskat. Under er tid lovades karensreformer, under er tid levererades ingenting och nu lovas de igen, fortfarande ofinansierade.

Jag är redo att fortsätta debatten. Men vi gör det med fakta, inte med välvalda ord om att "hålla ihop."

I denna text belyste jag enbart dödsskjutningarna som ett skräck-exempel att aldrig låta er styra eller sitta i regering igen, jag tror dock väljare är medvetna om den samlade statistiken, jag behöver inte gå djupare i våldsbrott, belysa våldtäktsstatistik, det är Kauppinen och de som läser detta själva kapabla till att läsa på BRÅ:s hemsida.

Vi har pratat om vilket Sverige vi vill ha, vilka värderingar vi värdesätter, vilket Sverige vill vill bygga, nu kommer resultaten av snart 4 år, tänk vad vi kommer åstadkomma på 8 gemensamma år. Det är en takt som någon Socialdemokratisk regering aldrig har haft.

Avslutningsvis har jag en fråga till Kauppinen, att svänga i varje fråga där vi vinner mark och visar att vi haft rätt, tillexempel som språkkrav ni röstat emot i riksdagen varje gång, alla Regioner och kommuner, nu när det införs är det en självklarhet ifrån er sida, är det retorik?

När vi vill ha hårdare straff på riktigt och presenterar de lagförslag landet behöver är ni plötsligt för det som ni tidigare varit emot, är det retorik?

När vi för en stram migrationspolitik så hävdar ni att ni alltid varit för en stram migrationspolitik, är det retorik?

Hampus Bergh
Sverigedemokraterna Värnamo