Facket snuvar unga på sitt första jobb

Det är en av många anledningar till att det är så viktigt att så många företag som möjligt får möjligheten att välkomna sommarjobbare. Inte minst nu när fler än 200 000 ungdomar går arbetslösa. Tyvärr har svenska fackförbund i än en gång krånglat till det rejält i kollektivavtalen, vilket får allvarliga konsekvenser för länets unga.

Vad betyder då det, rent konkret? Timanställning och andra mer flexibla anställningsformer har börjat strykas ur kollektivavtalen. I stället gäller trubbiga anställningsformer som inte alls är anpassade för sommarjobb eller extrajobb. Därutöver gäller höga minimilöner, detaljerade scheman långt i förväg och minimiregler på arbetets längd. Sammantaget höjs trösklarna rejält för att kunna ge en ungdom sin första arbetslivserfarenhet.

Missförstå oss inte, på svensk arbetsmarknad ska det råda ordning och reda. Arbetsmiljön och villkoren ska vara schysta och ingen ska bli exploaterad. Men spelreglerna ska inte vara så tuffa att unga människor stängs ute för jobb på riktiga företag.

För lösningen på ungdomsarbetslösheten går knappast att finna i de kommunala feriejobben. För några år sedan slog en studie från IFAU fast att ungdomar som sommarjobbat för Stockholms kommun hade lägre inkomst under flera år efter feriejobbet, jämfört med grupper som inte hade jobbat för kommunen. Det gav inte heller några positiva effekter på faktorer som kriminalitet, studier eller framtida karriär.

Riktiga och viktiga sommarjobb ges av företagare och sker på marknadsmässiga grunder. Det ger viktiga lärdomar, referenser och en god start på karriären. Därför behöver spelreglerna möjliggöra för fler att få ett sommarjobb, inte färre.

Frida Boklund, regionchef Företagarna i Jönköpings län
Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna