Revisorerna granskade handläggning av orosanmälningar

Revisorerna var på plats i Folkets Hus i Vaggeryd när granskningen skulle presenteras. Göran Svensson, ordförande i kommunrevisionen inledde:

– Socialstyrelsen nationellt säger att orosanmälnignar ökat 50 procent. Var tionde barn har fått en orosanmälan. När vi bestämde att göra detta hade vi ingen aning om siffrorna. Sävsjö kommun hade gjort den här granskningen och vi tyckte det var intressant. Vi vill presentera den här granskningen vad vi har kommit fram till och visar hur socialnämnden och socialförvaltningen hanterar orosanmälningar.

Revsul Dedic, revisor från Deloitte, tog vid:

– Nationellt har socialtjänsten haft ett ökat inflöde av orosanmälningar samtidigt som det är svårt att rekrytera behörig personal. I Vaggeryds kommun ledde brister i handläggningen 2024 till en Lex Sarah-anmälan. Mot den bakgrunden beslutade de förtroendevalda revisorerna att genomför en fördjupad granskning av området.

Vi har granskat hur nämnden  jobbat med orosanmälningar, där har vi haft fem underliggande frågeställningar, riktlinjer, arbetssätt, uppföljning, avvikelser, kompetens hos socialsekreterare och hur har man hanterat avvikelserna.

– Så här fungerar det: Orosanmälningar kan lämnas in från vem som helst. När det kommer från kommunen så kallar man det information och inte anmälan och då handlar det inte om orosanmälan. Inom 24 timmar ska man göra en bedömning om det krävs någon skyddsbedömning, är barnet i fara? Nästa steg är förhandsbedömning, där vi samlar in mer information. Om man fattar beslut så går man in i ett nytt skede. Den här granskningen har varit hur man hanterar handläggningen, menar Revsul Dedic.

Under 2025 togs 776 orosanmälningar emot i Vaggeryds kommun gällande barn, inte antalet barn utan antalet anmälningar.

Revsul Dedic;
– Socialnämnden har yttersta ansvaret men man måste själva ha bra kontroll på processen. Socialnämnden har bra system och koll på vad som händer i varje steg. Vi har därför fokuserat bara på denna delen. När vi granskade så är detta vår utgångspunkt; Hur hanterar socialnämnden de här processerna. Intervjuer har gjorts med enhetschef, socialsekreterare, utvecklingsledare och socialnämndens ordförande.

Kommunen har en funktionsindelad organisation anpassad för att ta emot anmälningar under dygnets alla timmar. Gemensam socialtjänst med Värnamo, Gnosjö och Gislaved säkerställer bemanning även utanför kontorstid och skriftliga rutiner finns. Åtgärder som behöver utvecklas var bland annat; Skriftliga rutiner för hur ärenden överlämnas mellan enheter. Hög personalomsättning har påverkat verksamheten och nya medarbetar hinner inte bygga upp erfarenhet. Initiativ till förbättringsarbete har fått passa på grund av personalomsättning.

– Interna kontroller, det som nämnden gör genom plan är återkommande, oftast en gång per år, men vi saknar stickprov och egenkontroll, berättar Revsul Dedic och fortsätter:

– Vi ser att skriftliga rutiner för avvikelsehantering finns och är förankrad. Vi har en lärande organisation där två lex Sarahanmälningar under 2024 har utretts och lett till sex konkreta åtgärder under 2025. Åtgärderna omfattar tvåhandläggarsystem, systematisk bemanningsplanering, tydligare överlämningsrutiner och nya posthanteringar bland annat. Socialnämnden har till stor del en tillfredställande styrning och uppföljning av handläggning av orosanmälningar inom barn- och ungdomsvården. Det kommer att ta en stund innan man upptäcker bristerna, då det saknas rutiner i kontrollerna. Bedömningen är grön på de flesta platser och ni är inte bättre eller sämre än någon annan. Personalomsättningen är en utmaning. Vi har några tips att lämna över: skriftliga rutiner för överlämning, säkerställa att det finns skriftliga rutiner hur ärenden ska överlämnas mellan enheterna, framför allt mottagning och utredning. Socialnämnden ska säkerställa att det finns en sådan rutin, nämnden ska också systematisera egenkontrollen och förtydliga förväntningar på kompetensutveckling.

Ulf Abrahamsson (C) undrar om vi, i jämförelse med andra kommuner i samma storlek, är bättra eller sämre än stora kommuner?
Revisorn svarar att ”man kan lösa det, men man blir sårbar när en eller två slutar. Från den aspekten blir det mer sårbart”.