Förslag når rekordnivåer: "Värnamo måste våga investera i framtiden"

Frågan om en ny simhall i Värnamo har diskuterats i decennier. För Thomas Palmgren, som under många år engagerat sig i kommunala utvecklingsfrågor, handlar debatten om betydligt mer än bassänger och omklädningsrum.

– Det här är egentligen en fråga om vilken kommun vi vill vara om 20 eller 30 år, säger han.

Under ett långt samtal återkommer han gång på gång till samma tema: långsiktighet. Han menar att Värnamo kommun riskerar att halka efter om kommunen inte vågar fatta strategiska beslut kring sina anläggningar och sin attraktivitet.

Palmgren har arbetat med förändringsarbete inom industrin i större delen av sitt yrkesliv. Erfarenheten därifrån har präglat hans syn på samhällsutveckling.

– Människor är ofta skeptiska till förändring. Man vet vad man har men inte vad man får, men om man aldrig vågar ta nästa steg kommer man heller aldrig framåt.

Han menar att diskussionen om simhallen alltför ofta fastnar vid investeringskostnaden.

– Frågan är inte om den nuvarande simhallen behöver ersättas, utan om när. Förr eller senare måste kommunen ta ställning till det.

För Thomas handlar simhallen inte bara om bad. Han lyfter fram simkunnighet, folkhälsa, föreningsliv, rehabilitering och skolans behov som viktiga argument.

– Alla barn ska kunna lära sig simma. Det är en grundläggande säkerhetsfråga. Samtidigt vet vi att tillgången till bassängtider redan i dag är begränsad.

Han efterlyser också bättre uppföljning av skolornas simkunnighet och menar att kommunen behöver bli tydligare med vilka resultat som faktiskt uppnås.

– Om man inte mäter vet man inte heller om man blir bättre.

Ett av hans starkaste argument handlar om kommunens befolkningsutveckling. Palmgren pekar på att flera kommuner i regionen växer, samtidigt som prognoserna för Värnamo är mer osäkra.

– I dag konkurrerar kommuner om människor. Barnfamiljer tittar på skolor, fritidsutbud och livskvalitet. Företag tittar på om det går att rekrytera personal. Allt hänger ihop.

En modern simhall är enligt honom en del av den helheten.

– Ingen flyttar hit enbart för en simhall, men många faktorer tillsammans avgör om en plats upplevs som attraktiv.

Thomas Palmgren anser att kommunen borde vara mer öppen för alternativa finansieringsmodeller. Han har bland annat studerat exempel där privata aktörer bygger och driver anläggningar medan kommunen hyr verksamheten långsiktigt.

– Jag säger inte att det är den enda lösningen, men alla alternativ måste utredas seriöst.

Han menar att diskussionen ibland låser sig i gamla arbetssätt.

– Det viktigaste är inte vem som äger byggnaden. Det viktigaste är att kommunen får den funktion som behövs. Om det anses viktigt att äga en simhall själv så bör man ändra uppdraget för Finnvedsbostäder, så att finansieringen och utvecklingen av en ny simhall kan ske inom Värnamo Stadshus AB.

Ett återkommande tema under intervjun är kravet på öppenhet. Thomas beskriver sig själv som en person som ofta har ifrågasatt beslut och begärt ut handlingar när han ansett att information inte redovisats tillräckligt tydligt.

– Medborgarna måste kunna förstå varför beslut fattas och vilka alternativ som har funnits. Det bygger förtroende.

Trots kritiken ser han positivt på Värnamos möjligheter. Han lyfter fram kommunens näringsliv, föreningsliv och geografiska läge som stora styrkor, men han menar att framtiden kräver tydliga prioriteringar.

– Värnamo har alla förutsättningar att fortsätta utvecklas, men då måste man våga fatta beslut som sträcker sig längre än nästa mandatperiod.

För honom är simhallsdebatten därför bara en del av en större fråga.

– Det handlar om vilket samhälle vi vill lämna över till nästa generation.