Från skogsmark till turistmagnet

På sommaren fylls platsen vid sjön av husbilar från Sverige, Tyskland och Nederländerna, men bakom den idylliska utsikten döljer sig en vardag som Larz Teke, entreprenören bakom Ställplats Skeda Strand, beskriver som allt annat än enkel.

– Att driva eget är som att äta glas och stirra ner i avgrunden, säger han med ett skratt och lånar ett välkänt citat från Silicon Valley.

I dag är Ställplats Skeda Strand en etablerad destination för husbilsturister, men vägen dit har varit kantad av både praktiska problem och myndighetskontakter. Verksamheten erbjuder ett fyrtiotal elplatser för husbilar. Besökarna kommer i allt från mindre ombyggda skåpbilar till stora ekipage med husvagn. De flesta stannar bara en natt. Läget mitt i södra Sverige är en del av förklaringen.

– Vi bor i en region som ligger ungefär två timmar från allting. Hela södra Sverige finns nästan inom två timmars räckvidd.

Samtidigt har verksamheten utvecklats i takt med att husbilsturismen vuxit kraftigt de senaste åren. Besökarnas önskemål har också förändrats.

– Många vill inte längre stå tätt på en traditionell camping. De söker naturupplevelser, lugn och avskildhet.

Det ledde till att Larz Teke även började utveckla så kallade eremitplatser: enskilda uppställningsplatser ute i naturen där besökare kan få en egen plats vid sjöar och skogsområden.

– För många tyska gäster är det just den svenska naturen de kommer för. De vill inte träffa folk hela tiden. De vill uppleva tystnaden.

Utifrån kan verksamheten se enkel ut, men verkligheten är en annan.

– Folk tror ibland att man kan starta en ställplats och sedan åka på semester. Så fungerar det inte.

Bakom kulisserna handlar arbetet om allt från toalettstädning och gräsklippning till bokningssystem, marknadsföring och kundservice.

Dessutom uppstår oväntade situationer. Han berättar om tillfällen då långvariga gäster vägrat lämna området, om problem med nedskräpning och om svårigheter att få stöd från myndigheter när situationer spårat ur.

– Det är alla de där sakerna som händer runt omkring som är jobbet. Inte det operativa i sig.

Trots utmaningarna finns det också tydliga fördelar.

– Det finns sämre ställen att sitta fast på än här vid sjön.

För Larz Teke handlar verksamheten inte bara om husbilar. Han ser den som en motor för hela bygden. När besökare kommer till området öppnas möjligheter för lokala företagare att sälja honung, jordgubbar, hantverk eller andra produkter.

– När man väl får ut folk hit finns det tusen saker de vill göra.

Han menar att landsbygden ofta fokuserar på själva produkten, medan turismen handlar om upplevelsen kring produkten.

– Ett ägg är inte bara ett ägg. Om gästen får gå ut på morgonen och hämta det själv från hönshuset blir det en upplevelse.

När samtalet kommer in på politik blir budskapet tydligt. Larz Teke efterlyser inte fler stödprogram eller större bidrag. I stället pekar han på regelverk, tillståndsprocesser och myndighetskontakter som de största hindren. Han beskriver hur mycket tid som gått åt till strandskyddsfrågor, skyltning och olika tillståndsärenden.

– Det man behöver är inte pengar. Man måste kunna stå på egna ben. Det man behöver är hjälp att komma igenom byråkratin.

Han menar att många goda idéer aldrig blir verklighet, eftersom nya företagare möter ett komplicerat regelverk redan i uppstartsfasen.

– Om man blir motarbetad i början så kvävs idéerna ganska fort.

Samtidigt lyfter han fram att stödet från Värnamo kommun har varit avgörande för att verksamheten kunnat växa.

– Jag tycker att jag fått väldigt bra hjälp. Det är oerhört viktigt att myndigheter hjälper människor att hitta vägar framåt.

Om han fick skicka med ett budskap till politiker på lokal, regional och nationell nivå skulle det vara enkelt: Gör det lättare att starta och utveckla företag på landsbygden.

– Reglerna finns av en anledning och det har jag respekt för, men man behöver människor som hjälper till att tolka dem välvilligt och som försöker hitta lösningar i stället för att börja med att säga nej.

För honom är framtiden för landsbygden nära kopplad till människors vilja att våga prova nya idéer.

– Det som verkligen dämpar innovationsviljan är när man inte vet om man kommer igenom systemet. Då vågar många aldrig ta första steget.