Den av kommunfullmäktige nyligen införda utmaningsrätten enligt LOU ger utrymme för bygdeinitiativ för att med bygdens ansvar aktualisera en modell för landsbygdsskolan enligt den danska friskoleloven. Där ges föräldrar, socialt nätverk, näringsliv och föreningar ett betydelsefullt inflytande i skolans utveckling som pedagogisk och kommunsocial resurs.
Nyheter
Idéförslag om utveckling av landsbygdsskolor
Jo, det blir gärna debatt om/i mindre skolenheter och i den utmaningen är det avgörande att inte Värnamo hänger på det från före detta länsskolnämnden hämtade planeringsinstrumentet att enbart basera en skolas utvecklingsförmåga/potential på aktuellt elevunderlag. Den missen görs att döma av tidningsrubriker ”stupalöst” ’ i en del Smålandskommuner/städer . En skola är inte bara en utbildnings- och utvecklingsmodell för barnen utan även en avgörande resurs när barnfamiljer ska välja att bosätta sig i en bygd/ kommundel.
Jag försöker påverka/lyssna med lokalt perspektiv för att testa lite nya grepp i o kring landsbygdsskolan. I Danmark finns landsbygdsskolan lagstadgad i form av friskoleloven och ger framförallt föräldrar och det sociala nätverket, föreningar, näringsliv med flera inflytande genom lokala styrelser för skolan.
Det har väl varit Horda, Gällaryd och Hånger som lyfts som utmaningar. Rektor kan presentera bland annat att det på sina håll finns perioder av att den socioekonomiska situationen i upptagningsområdet även påverkar skolans förutsättningar. Jo, det blir ibland så även om skolan som institution enligt grunderna ska bidra till att utjämna sådana utmaningar.
Jag försöker alltså påverka/lyssna med politiker på kommunnivå och lokalt och passa på att testa något lite nya grepp i och kring landsbygdsskolan. Det har väl varit Horda, Gällaryd och Hånger med flera som lyfts som utmaningar. En rektor kan redovisa bland annat att ojämnheter i socioekonomi kan förekomma och har förstås en betydelse i situationen bland familjerna som ställer extra krav. En utmaning är födseltalet som kan innebära att det om till exempel två - tre år är få barn i förskoleklassen i Horda med svårigheter att ordna förskolegrupp med mera.
Mina idéer o visioner berör några områden
* En bibehållen förskoleklass betyder mycket för skola och traktens attraktivitet och med elevpengsystemet lär inte budgeten räcka till. Detta och behovet av extraresurser ang skolors kring områdets socioekonomiska situation bör kunna diskuteras utifrån att för lite resurser på personalsidan ger konsekvenser längre fram i form av sämre resultat, akuta sociala insatser et cetera. Det verkar med andra ord finnas behov utrymme för problematisering av hantering av till exempel socioekonomiska faktorer och dess betydelse för elevresultat. Jag menar att finansiering av extrainsatser via införande av så kallade sociala investeringsfonder borde prövas. Dessa innebär att satsningar nu förväntas ge en intäktssida på sikt i form av färre akuta insatser (som sociala insatser med mera) och bättre resultat i skolan. Sociala investeringsfonder finns på sina håll bland kommuner, men är förstås inte främst en quick fix utan skall bidra till finansiering av ett bättre förebyggande arbete.
* En bibehållen förskoleklass betyder mycket för skola och med enbart elevpengsystemet lär inte budgeten räcka till när födslotalen går ner. Detta och behovet av extraresurser ang den socioekonomiska situationen kring våra oftast framgångsrika skolor samt kanske minskat elevunderlag bör kunna diskuteras i kommunallagens politiska samförståndsanda utifrån att för lite resurser på personalsidan ger konsekvenser längre fram, i form av sämre resultat, akuta sociala insatser et cetera. Rydaholms sedan decennier avvecklade skolstyrelse är ett exempel på sällsynt gott samförstånd i skolfrågorna och vilja till samverkan över kommungränsen. ”Back to Basics”!
Det verkar således finnas behov och utrymme för hantering av till exempel socioekonomiska faktorer och dess betydelse för elevresultat. Jag menar alltså att finansiering av extrainsatser via införande av så kallade sociala investeringsfonder borde prövas i konkret form. Dessa innebär att satsningar nu ; förväntas ge en plussida framöver i form av färre akuta insatser (som soc-placeringar med mera) och höjt resultat i skolan. Sociala investeringsfonder finns på sina håll bland kommuner, men är förstås inte främst en snabbfix- utan skall medverka till finansiering av ett bättre förebyggande arbete.
Bengt Einarsson, KF-ledamot
