LRF mötte politikerna inför kommunvalet - del 3

Under moderatorn Christina Nyemads ledning diskuterade Ulf Hindsén (C), Camilla Rinaldo Miller (KD), Peter Regnell (L), Per Karlander (M), Peter Thorén (M), Anetté Myrvold (S) och Kurt Nordin (SD) inom ett flertal olika områden. I en artikelserie berättar vi om debatten.

Fråga nummer 3: Värnamo kommun växer och investerar stora belopp i tätorterna. Hur mycket är ni beredda att investera i infrastrukturen på landsbygden, där vägar och digital uppkoppling är en förutsättning för att kunna driva företag och bo kvar?

Ulf Hindsén (C) svarar först.

–De som känner mig vet att jag och Centerpartiet står för att utveckla landsbygden och vi tror starkt på de gröna näringarna. En viktig sak för att utveckla landsbygden är skolan. Utan skolan dör samhällena. Där tänker jag att man kanske behöver stärka och se över hur man arbetar med de här skolorna, så att man ger dem syre och möjlighet att vara den motor som behövs. Man kan inte ta landsbygden för given. Tillför man inte resurser så dör den. Om man också ska kunna bo på landsbygden behövs investeringar i infrastruktur. Jag läste nyligen en studie som jag gjort tillsammans med Lunds universitet, där man tittade på 44 platser där man hade öppnat stationer för spårbunden trafik. På samtliga dessa platser såg man en tydlig befolkningsökning. Det kan därför vara bra att tänka på att om man har spårbunden trafik som passerar och kan anlägga stationslägen så kan det vara positivt. Jag stannar där.

Anetté Myrvold (S):

– Vår grundtanke är att postnumret inte ska avgöra vilka möjligheter och förutsättningar du har att arbeta, driva företag eller bo någonstans. Det måste på något sätt vara grundtanken i det hela. Som kommun tycker jag att man nu har tagit ett omtag. Många av er har säkert varit med i arbetet med den översiktsplanering som pågår för fullt. Där tittar man på var vi vill utvecklas, var olika verksamheter ska finnas och så vidare. Den planeringen behöver finnas med framåt. Samtidigt behöver vi vara en god partner till er och driva på även där vi inte själva har rådighet. Det kanske är Trafikverket eller någon annan som har ansvaret, men då behöver kommunen vara en partner och pådrivande kraft för att saker ska kunna utvecklas även på landsbygden. Tack.

Peter Regnell (L):

– Jag minns för fyra år sedan, när jag precis hade flyttat ner hit och skulle bosätta mig ute i Åminne. Då pratade vi lite om vägar. Jag ville också ha en perfekt väg ut till Lanna och en perfekt väg ut till Eskilstorpssjön, men ni vet också att ungefär 75–85 procent av kommunens budget går till skola och äldreomsorg. Sedan ska vi fördela resten. Då blev man lovad från vissa partier att vi skulle asfaltera samtliga små vägar i varenda liten ort. Det blir väldigt dyrt för oss och då kommer vi att få mycket högre skatt. Det kan man fundera på. Självklart ska vi investera där vi kan, men när vi pratar om skolor måste vi också göra prioriteringar. Vi måste välja om vi vill ha en skola där våra barn får en bra utbildning, eller om de kommer till nästa nivå och ligger efter. I övrigt har vi en väldigt god infrastruktur. När jag flyttade ner kunde jag utan problem arbeta mot Stockholm. Vi har bredband av hög kvalitet genom Värnamo Energi, jag tror inte att vi behöver klaga särskilt mycket på de delarna men det finns alltid mer att göra på landsbygden.

Camilla Rinaldo Miller (KD):

–  Fiber kan vi släppa nu. Värnamo Energi ligger verkligen i framkant och det är fantastiskt bra. Infrastruktur är otroligt viktigt för att hela kommunen och landsbygden ska leva. Vi har länge pratat om att postnumret inte ska avgöra vilken vård du får. Nu är jag glad att vi kan använda samma princip även till andra saker, till exempel möjligheten att ta sig till olika platser och kunna vara en del av kommunen. Tobias (Pettersson, kommunstyrelsens ordförande (M)) svarade så bra i går (debatten i Bredaryd) att kommunen avsatte extra pengar till våra vägföreningar för enskilda vägar, sedan ändrade Trafikverket sina regler så att de pengarna i praktiken åts upp. Då klev kommunen in och satsade ännu mer pengar. Det gjorde man för att se till att vi har ett bra vägunderhåll på våra enskilda vägar. Det är också bra med tågstopp. Därför är det positivt att den här regeringen ändå stoppade den dyra satsningen på tåget via Tenhult och i stället kan behålla sex stopp mellan Värnamo och Jönköping i stället för två.

Ulf Hndsén (C) replikerar angående skolan.

– Om man har något som inte fungerar så slänger man det inte bara. Om jag får en tvåa på min bil åker jag till verkstaden och vidtar åtgärder. Jag sätter in kraftfulla åtgärder för att det ska bli bättre. Jag tror att om man ska ha en likvärdig skola så måste man göra samma sak: man måste sätta in åtgärder. Det finns jättemycket forskning om landsbygdsskolor och tätortsnära skolor, men det finns inga studier som entydigt visar att det ena är bättre än det andra. Landsbygdsskolorna har sina fördelar och stadsskolorna har sina fördelar. Det finns alltså inget entydigt stöd för att den ena modellen skulle vara bättre. Man måste därför akta sig för långtgående slutsatser bara för att något går dåligt. Om vi har kommunal verksamhet, oavsett om det handlar om skolor eller något annat, och den inte fungerar, då ska vi vidta åtgärder så att den fungerar.

Peter Regnell (L) replikerar gällande skolan.

– Ni vet ju själva att vi är ett skolparti och alltid har varit det, och vi går på forskningen. Om vi inte har tillräcklig lärartäthet eller tillräckligt elevunderlag för att bedriva en skola blir det kostsamt för hela samhället när våra barn ligger efter när de kommer till nästa nivå.

Kurt Nordin (SD) får ordet.

– Jag måste kanske skryta lite med Värnamo Energi, eftersom de faktiskt var bland de första i landet att dra i gång bredbandsutvecklingen. Jag har själv varit med och arbetat inom det här området. De första kransorterna fick bredband fullt ut, och det började för kanske 15–20 år sedan. Sedan byggdes det successivt ut och har gått väldigt bra. Värnamo Energi, har alltså legat i framkant. Vi ute på landsbygden hade bredband innan vissa områden inne i Värnamo hade det. Det tycker jag har varit bra. Sedan är det, som jag sagt tidigare, så att skolan är en drivmotor för alla kransorter. Jag har aldrig förstått diskussionen att så fort det börjar minska med barn ute på landsbygden så ska skolorna läggas ner och barnen sättas på en buss in till tätorten. I min värld är det lika långt mellan punkt A och punkt B, oavsett vilket håll man åker. Då kan man lika gärna ta barn från tätorten och skjutsa dem ut till landsbygdsskolorna som har det lite tufft. Det är en synpunkt. En annan sak som är jätteviktig är att det finns en butik i samhället. Det gör oerhört mycket. Vi ser det hemma i Hånger, där det har hjälpt. Det är kanske inte där man storhandlar, men man gör mindre köp, de flesta Hångerbor gör det i alla fall och det är jätteviktigt. Inte minst ser vi nu vad som händer när vi har fått en cykelbana på den gamla järnvägen. Vi har haft en ganska stark och frekvent användning av den hela sommaren. När människor kommer från Tyskland, Danmark och andra länder stannar de här. De går in i butiken och handlar och är jättenöjda. Sedan stannar de vid det fina vindskyddet som vi har fått. Det är ett lyft för området. Dessutom skapar det en spin-off-effekt, där fler eller färre verksamheter kan få nytta av den här typen av satsningar.

Per Karlander (M):

– Vi ska vara väldigt stolta över Värnamo när det gäller infrastrukturen. Bredbandet är fantastiskt. Mina släktingar i Stockholm trodde inte på mig när jag berättade att vi hade bredband – de hade fortfarande ADSL. När det gäller infrastrukturen i övrigt måste vi se vad kommunen kan göra. Vi får aldrig släppa efter på stödet till vägsamfälligheter för enskilda vägar, oavsett vad Trafikverket beslutar måste vi bibehålla stödet för att kunna kalla oss en landsbygdskommun. Det är en jätteviktig fråga och central för landsbygdens utveckling.

– Vi har en liten reflektion här. Vi har jättefint bredband och kanske har vi skolorna kvar, men det finns inte mobiltäckning överallt som gör att vi kan utnyttja alla tekniska hjälpmedel som vi har tillgång till i dag. Det är inte rimligt att en lantbruksföretagare inte har tillgång till mobiltäckning. Kommer kommunen att göra någonting åt det? undrar Christina Nyemad.

– Jag vet faktiskt inte vad kommunen kan göra direkt i det här ärendet. Men jag ser det från ett annat håll. Det är också en beredskapsfråga: att vi kan kommunicera i händelse av kris eller krig. Vi ska inte behöva förlita oss på jaktradioapparater som man gjorde under Gudrun. Det var ju så det blev när strömmen tog slut. Jag tror därför att vi ska fortsätta driva frågan om att det behövs bättre täckning ur det hänseendet och att det finns tillräcklig kapacitet.

Det handlar inte bara om att det finns täckning, utan också om att den utrustning som finns faktiskt fungerar. I dag sitter det batterier i vissa system som bara varar ett halvt dygn eller ett dygn. Vi måste säkerställa att systemen fungerar under längre tid. Jag kan försöka driva frågan vidare, säger Ulf Hindsén (C)

–Det viktigaste är också att vi har haft en hel del utbyggnad av 5G-master, men vi har samtidigt haft väldigt många överklaganden av de här masterna. Alla vill ha ny teknik, men det kommer också väldigt många överklaganden. Självklart ska vi fortsätta med det här, men då är det också upp till dem som äger marken att upplåta den lilla markplätten när en mast ska byggas. Vi är för och det låter som att ni är det också. Då gäller det att se till att projekten inte stoppas av överklaganden och att grannarna håller sams.

– Det har varit en diskussion om att man ska dra in belysningspunkter på landsbygden.

En del av driftkostnaderna för gatubelysningen finansieras av kommunen. Har vi någon hållning här att vi ska bibehålla eller öka antalet belysningspunkter för säkerhetens skull på landsbygden? Undrar Torbjörn Egerhag.

– Jag tror att jag kan svara för alla att vi ska bibehålla dem. Det finns väl ingen av oss som vill att vi ska dra ner på några belysningspunkter, säger Camilla Rinaldo Miller (KD).

– Vi har haft uppe den här frågan i teknik- och fritidsnämnden. Det har funnits olika förslag på hur den ska hanteras och hur många fastigheter som ska krävas för att få belysning. Det har varit allt från 25 fastigheter till 15 och tio fastigheter. Vi har gemensamt hjälpts åt och rott i hamn att det nu finns pengar för att alla kransorter ska få gatubelysning, förutom de allra mest enskilda platserna. Det finns faktiskt platser där det bara finns en ljuspunkt som i stort sett lyser ner på en gårdsplan och de kommer att försvinna. Där jag bor, i Hånger, har det också varit så kallad omättad el, där man har betalat lite efter vad man har förbrukat. Nu har det kommit in mätare, så även de få ljuspunkter vi har hemma i Hångerbygden mäts. Vi är jättenöjda. När man åker genom Dannäs ser man att vi har fått nya gatljusstolpar och det har blivit ett lyft för hela samhället. Det ser snyggt och prydligt ut och alla är nöjda och belåtna. Jag tycker att kommunen har gjort en bra insats, säger Kurt Nordin (SD).

– Det är som jag pratade om tidigare: Vi behöver bibehålla belysningen. Många diskussioner kring det här har kommit upp i samband med att vi ska ta bort gamla telestolpar där det sitter belysning. Det kan bli besvärligt att dra fram ny el och liknande, men det är klart att vi måste bibehålla belysningen. Utan ljus försvinner en del av landsbygdens trygghet, menar Peter Regnell (L).