Skolmaten kan stärka vår beredskap

Debatten om skolmaten handlar ofta om vad som ligger på tallriken här och nu. I Värnamo kommun behöver vi dock också lyfta blicken. Skolmaten kan vara en viktig del av något större: vår lokala livsmedelsberedskap.

För tre år sedan, våren 2023, lyfte vi centerpartister i Barn- och utbildningsnämnden ett initiativ med just detta perspektiv. Redan då såg vi hur sårbar livsmedelsförsörjningen kan bli vid kriser och störningar i omvärlden. I dag är det fler som uppmärksammar frågan, och det är positivt.

Vårt förslag var att skolorna regelbundet, exempelvis en dag i veckan, ska servera måltider som utgår från sådant som kan produceras lokalt i Värnamo kommun. Inte för att välja bort något, utan för att öka kunskapen om våra egna förutsättningar och stärka kommunens beredskap. Ju bättre vi känner till vad som faktiskt kan produceras här, desto bättre rustade är vi om försörjningskedjorna utsätts för störningar.

I inre Småland ser förutsättningarna annorlunda ut än i många andra delar av landet. Här finns skogsbygd, mindre sammanhängande åkermark och marker som ofta lämpar sig väl för vall, bete och djurhållning. Det ger goda förutsättningar för mjölkproduktion, nötkött och annan animalieproduktion. Värnamo kommun har också en omfattande äggproduktion som utgör en viktig del av vår lokala livsmedelsförsörjning. Det finns också goda möjligheter att producera potatis, rotfrukter och andra grödor som lämpar sig för vårt klimat och vår bygd. Om vi vill stärka vår beredskap behöver vi utgå från vad som faktiskt går att producera här.

Vi behöver också bli bättre på att ta tillvara de resurser som redan finns omkring oss. Det kan handla om lokal mjölkproduktion, ägg, nötkött, potatis, rotfrukter och andra råvaror som produceras i eller nära kommunen. Det kan också, där det är praktiskt och livsmedelssäkert möjligt, handla om att mer viltkött tas tillvara. Vildsvin och dovhjort orsakar betydande skador på jordbruket samtidigt som de utgör en livsmedelsresurs. Beredskap handlar ytterst om att använda de resurser vi har, där vi finns.

Detta handlar dock inte bara om skolmat. Minst lika viktigt som maten på tallriken är kunskapen bakom den. Elever som förstår hur mat produceras, hur försörjningskedjor fungerar och vilka resurser som finns lokalt står bättre rustade inför framtiden. Därför bör arbetet kopplas till undervisningen genom studiebesök, möten med producenter och praktiska moment kring odling och livsmedelsförsörjning. I vår kommun finns också människor som själva har erfarenhet av krig, bristsituationer och störda försörjningskedjor. Deras kunskaper och erfarenheter kan ge värdefulla perspektiv i arbetet med att stärka vår beredskap. Delar av skolgårdar och andra kommunala ytor skulle till exempel kunna användas för enklare odling av potatis eller andra grödor som fungerar i vår bygd.

Vid en kris kommer vi sannolikt inte att kunna äta exakt som vi gör i dag. Då minskar valfriheten, och förmågan att anpassa måltider efter lokala resurser blir avgörande. Just därför behöver vi bygga kunskap och beredskap redan nu.

Detta är inte en fråga om att ställa kött mot andra livsmedel. Det är en fråga om att ta ansvar för helheten – för skolans kunskapsuppdrag, för landsbygdens möjligheter och för Värnamos förmåga att klara framtida påfrestningar.

Initiativet är redan beslutat och överlämnat för vidare arbete. Nu behöver vi fortsätta utveckla hur kommunens måltidsverksamhet kan bidra till ökad kunskap, starkare lokal produktion och bättre beredskap. Det gäller inte bara skolmåltiderna utan också maten inom omsorgen. Vid en kris eller i värsta fall ett krig måste kommunen kunna erbjuda näringsriktiga måltider till både unga och äldre utifrån de resurser som finns tillgängliga lokalt. Kunskap om dessa resurser och hur de kan användas är en viktig del av den beredskap vi behöver bygga redan i dag.

För Centerpartiet i Värnamo
Axel Hilding
Henric Jonsson
Thomas Carlzon