Ett boende där människor trivs

Det är lugnt i korridorerna. Någon sitter vid ett fönster och följer livet utanför, medan andra samlas kring förmiddagskaffet. Personalen hälsar på de boende vid namn och samtalen avbryts då och då av skratt, men den här vardagen är inte som någon av de andra.

Den här måndagen besöker lokala företrädare för Centerpartiet verksamheten med syftet att ta reda på hur äldreomsorgen fungerar i praktiken: hur ekonomin ser ut, hur personalen har det och vilka utmaningar som väntar runt hörnet.

Efter ett par timmar på Bredäng växer en tydlig bild fram. Det är en verksamhet som lyckats kombinera god ekonomi med nöjda medarbetare och uppskattade insatser för de boende. Samtidigt återkommer samma fråga gång på gång under samtalet: Vem ska arbeta i äldreomsorgen i framtiden?

– Vi har ändå lyckats hålla budgeten och låg till och med lite på plus vid den senaste uppföljningen, säger enhetschefen Samka Imsirovic.

Det är ett besked som väcker intresse runt bordet. Äldreomsorgen beskrivs ofta som en verksamhet med pressad ekonomi, men på Bredäng handlar diskussionen snarare om hur man lyckats skapa struktur än om akuta besparingar. Enhetschefen är dock noga med att nyansera bilden. Det handlar om ett gott samarbete där alla bidrar.

– Det är ett ständigt arbete. Man måste hela tiden följa verksamheten och se vilka behov som finns. Samtidigt kan vi aldrig välja bort sådant som de boende faktiskt behöver, säger hon.

Personalkostnaderna är den enskilt största utgiften. Därför handlar mycket av det dagliga ledarskapet om planering, bemanning och att använda resurserna på bästa sätt. Under besöket diskuteras kommunens arbete med så kallade resurspass och den nya bemanningshandboken, som ska ge bättre framförhållning och göra det lättare att använda personal där behovet är störst.

– Ska vi klara budgeten i längden måste vi bli bättre på att använda resurspassen. Annars riskerar vi att både ha överkapacitet och samtidigt behöva ta in vikarier.

Det handlar inte om att springa fortare, utan om att planera smartare. Bredäng har 29 lägenheter fördelade på tre avdelningar, varav två är demensinriktade. Alla platser är belagda.

– Vi har egentligen aldrig några lediga platser. När någon flyttar ut kommer nästa ganska snabbt.

Att verksamheten uppskattas märks också när de boende själva får ordet.

– Jag trivs jättebra här. Det fungerar fint och jag tänker bo kvar här resten av livet, säger en av de boende med ett leende.

Flera beskriver personalen som omtänksam och närvarande. Maten blir också ett samtalsämne. Diskussionen kretsar kring näringsinnehåll, husmanskost och hur äldre människors smak förändras med åren. Några lyfter den nationella debatten om äldreomsorgens måltider, men de boende själva ger en betydligt mer positiv bild.

– Maten här är mycket bättre än den jag fick på sjukhuset, konstaterar en boende.

Samtidigt betonar personalen att kosten följs upp regelbundet. Näringstillstånd, nattfasta och individuella behov följs kontinuerligt, och de boende erbjuds näringsrika mellanmål och extra protein när det behövs.

– Vi försöker alltid anpassa oss efter individen. Alla äter inte lika mycket och alla tycker inte om samma mat, säger Samka Imsirovic.

Under året har Bredäng gjort en förändring som personalen beskriver som avgörande. Genom att anställa extra personal till köket har undersköterskorna kunnat lägga mindre tid på serviceuppgifter och mer tid tillsammans med de boende.

– Det har blivit en väldigt stor skillnad. Personalen får mer tid för aktiviteter, promenader och samtal. Det är precis där vi vill att tiden ska läggas, säger enhetschefen.

De extra medarbetarna kommer via Arbetsförmedlingen och hjälper bland annat till med köksarbete, servering och städning. Resultatet är inte bara en bättre arbetsmiljö utan också en rikare vardag för de äldre. Föreningar, kyrkan och väntjänsten bidrar dessutom med återkommande aktiviteter och social samvaro.

När samtalet kommer in på arbetsmiljön är tonen genomgående positiv. En undersköterska berättar att hon kom till Sverige från Syrien för drygt tio år sedan och nu har arbetat inom äldreomsorgen i flera år.

– Jag trivs väldigt bra. Min chef stöttar mig och mina kollegor är fantastiska. Jag hoppas få fortsätta arbeta här länge, berättar hon.

Flera medarbetare beskriver också hur chefen försöker anpassa scheman när någon studerar eller behöver kombinera arbete med familjeliv. Det betyder inte att arbetet saknar utmaningar. Varannan helg, kvällspass och en verksamhet som pågår dygnet runt ställer höga krav på både planering och flexibilitet.

– Det är klart att det är tufft ibland, men vi försöker hitta lösningar tillsammans, säger enhetschefen.

Även sjukfrånvaron ger en positiv signal.

– Vi ligger något bättre än kommunens genomsnitt när det gäller sjukfrånvaro, både kort- och långtid. Övertiden är också relativt låg.

Det område där enhetschefen blir mest engagerad handlar om rekrytering. Den gångna sommaren blev betydligt svårare än väntat. Bemanningsenheten lyckades inte få fram tillräckligt många sommarvikarier av olika anledningar, vilket skapade stor oro ute på enheterna. När Samka Imsirovic fick dispens att själv anställa vikarier förändrades situationen snabbt.

– Då lyckades jag rekrytera fyra personer direkt, berättar hon.

Flera av politikerna konstaterar att det kanske finns lärdomar att dra av erfarenheten. Lokalkännedom och personliga kontakter verkar fortfarande spela stor roll när mindre orter ska rekrytera personal.

Om det finns ett ord som återkommer oftare än något annat under besöket är det kompetensförsörjning. Enhetschefen tvekar inte när hon får frågan om vilken utmaning som är störst.

– Personalförsörjningen. Det är utan tvekan den största frågan. Allt färre ungdomar söker vård- och omsorgsprogrammet samtidigt som antalet äldre fortsätter att öka.

Dessutom ligger Bredäng utanför centralorten, vilket gör konkurrensen om arbetskraften ännu hårdare.

– Många väljer att arbeta inne i Värnamo där det finns fler arbetsplatser. Våra sommarvikarier kommer ofta från Gislaved och Smålandsstenar i stället.

Diskussionen leder vidare till hur yrket skulle kunna göras mer attraktivt. Flera politiker lyfter vikten av praktikplatser, feriearbete och att unga människor får en positiv bild av äldreomsorgen redan under skoltiden.

– Den första erfarenheten betyder mycket. Har man haft en bra praktik är chansen större att man söker sig tillbaka senare, säger Stefan Widerberg (C).

Enhetschefen håller med.

– Vi kan inte själva få fler att söka utbildningen, men vi kan se till att de som arbetar hos oss trivs. Om personalen berättar att de har ett bra jobb så sprider det sig.

Och kanske är det just det som sammanfattar Bredäng bäst. Här handlar vardagen om att få scheman att gå ihop, skapa tid för en promenad i solen, servera en uppskattad lunch och ge människor en trygg plats att leva på. Budgeten är i balans, personalen beskriver en arbetsplats där de vill stanna och de boende uttrycker uppskattning för både omsorgen och gemenskapen.