It-drift studsar tillbaka utan efterfrågad utredning – "övergrepp på demokratin"

It-samverkan med Värnamo, Gnosjö och Gislaved fanns med på juni månads kommunfullmäktige. Där blev det återremiss då underlaget inte var tillräckligt utrett. Redan i första kommunstyrelsemötet därefter, i augusti, fanns It-driften med handlingarna.

Kenth Williamsson (S) kommunstyrelsens ordförande:
– Man kommer att utreda detta men det är inget man gör nu. Det tar tid och kostar pengar att utreda och det arbetet har vi framför oss.

Så ni har inget med underlag i frågan till kommande kommunfullmäktige, utan handlingarna studsar tillbaka?

– Ja det kan man säga. Projektgruppen jobbar och är inne i det här arbetet och håller på med de här frågorna, menar Jörgen Johansson (C) oppositionsråd.

Kenth Williamsson (S) håller med;
– Vi ser inte det som konstigt, man gör utredningar längre in i samarbetet. Vi ser inga skäl att ställa oss utanför samarbetet för att utreda frågorna. Det ser inte de andra kommunerna heller. Underlaget är fullt tillräckligt.

– Diskussionerna har varit i att hitta tryggheten och någonstans har man landat i att man tror i grund och botten att det är bättre att jobba tillsammans. Vi har en god tradition att samarbeta vi fyra kommuner, säger Johansson (C). 

Votering begärdes under kommunstyrelsens sammanträde där röstsiffrorna blev 9-4 till att dra vidare handlingarna, som inte gjorts något med, för beslut till kommande kommunfullmäktige. EMP, KD och SD röstade emot.

”Mörkläggning av fakta och här är en inte bara en hund begravd utan en hel kennel. Något större övergrepp på demokratin har vi aldrig tidigare upplevt. Man har inte besvarat en enda fråga i den återremiss som kommunfullmäktige tog beslut om 22 juni. Ärendet ska klubbas igenom till vilket pris som helst”, säger några upprörda politiker som gjorde så att it-driften fick en återremiss i juni månads kommunfullmäktige.

Nedan följer den skrivelse till kommunstyrelsen 12 augusti som vägrades ta upp av majoritetspolitikerna och tjänstemän:

Kommunstyrelsen i Vaggeryds kommun

Kompletterande synpunkter med anledning av kommunfullmäktiges beslut om återremiss av ärendet om gemensam It-drift

Kommunfullmäktige beslutade att återremittera ärendet då beslutsunderlaget bedömdes vara otillräckligt.

Vi som undertecknar denna skrivelse vill, som en komplettering till återremissens motivering, lämna ett antal frågeställningar och synpunkter som vi anser bör beaktas av kommunledningskontoret under den fortsatta beredningen av ärendet.

Syftet med skrivelsen är att bidra till ett så heltäckande och objektivt beslutsunderlag som möjligt inför kommunstyrelsens fortsatta behandling och kommunfullmäktiges kommande ställningstagande.

Vi önskar därför att denna skrivelse diarieförs och ingår i beredningsunderlaget samt beaktas av kommunledningskontoret och kommunstyrelsen i det fortsatta arbetet. Till det även presenteras för kommunstyrelse.

Vår utgångspunkt är inte att motsätta oss samverkan mellan kommunerna. Tvärtom ser vi stora möjligheter till samarbete inom flera delar av It-verksamheten. För att kommunfullmäktige ska kunna fatta ett välgrundat beslut krävs dock att olika alternativ och konsekvenser analyseras på ett mer fullständigt sätt.

I förstudien föreslås att verksamheten ska bedrivas i aktiebolagsform. Däremot saknas en ordentlig analys av varför denna lösning är bättre än exempelvis ett kommunalförbund eller ett gemensamt samverkansavtal.

Detta är anmärkningsvärt, att detta inte gjort i någon större omfattning i förstudien. Förstudien försöker i stället bekräfta en i förväg vald lösning. Ett kommunalt aktiebolag innebär en annan styrmodell än ett kommunalförbund. För ett område som It-drift – en central stödfunktion för kommunernas kärnverksamheter – borde olika organisationsformer ha jämförts utifrån demokrati, styrning, ekonomi, insyn och ansvar innan någon slutsats dras.

Höglandets IT lyfts fram som ett gott exempel på kommunal samverkan. Där har man valt att organisera verksamheten inom ett kommunalförbund. Oavsett om den modellen är den bästa även för våra kommuner visar den att det finns fungerande alternativ. Därför borde förstudien ha redovisat varför dessa alternativ har valts bort.

Då förstudien föreslår ett aktiebolag bör man förstå att denna form har andra drivkrafter

Ett aktiebolag styrs av: Aktiebolagslagen, bolagsstyrelse, vd och bolagsordning.

Det innebär att mycket av styrningen flyttas från kommunfullmäktige till bolagsstyrelsen.

I ett kommunalförbund ligger beslutanderätten betydligt närmare de folkvalda.

Under debatten i kommunfullmäktige framkom dessutom att arbetet med förstudien i stor utsträckning tagits fram av kommunernas presidier tillsammans med kommundirektörerna. Det väcker frågor om den politiska förankringen. När det gäller en så omfattande förändring är det viktigt att hela den demokratiska processen fungerar och att kommunfullmäktige får ett fullständigt och transparent beslutsunderlag. Dessutom föreslås att samma presidier, skall sitta i styrelsen för bolaget. Detta göt att kommunfullmäktiges kontroll och styrning i det närmaste blir obefintlig.
Om utredningen tycker detta är en fördel, bör man förklara detta.

IT är inte en affärsverksamhet!

Det argumentet tycker vi en utredning måste beakta.

It-drift är inte en kommersiell verksamhet utan en intern stödfunktion till kommunernas kärnverksamheter. Syftet är inte att bedriva affärer utan att leverera stabil och säker service till skola, omsorg och övriga kommunala verksamheter. Det är därför naturligt att fråga sig varför aktiebolag valts framför kommunalförbund.

Visa först att ett nytt aktiebolag verkligen är den bästa lösningen. Jämför den med andra realistiska alternativ. Om ett bolag fortfarande framstår som det bästa valet efter en sådan analys, då finns ett betydligt starkare beslutsunderlag.

Det finns flera exempel på kommuner som samverkar inom It utan att bilda ett gemensamt aktiebolag eller kommunalförbund. Samverkan kan ske stegvis och inom avgränsade områden.

Gemensamma upphandlingar. Nedan redovisas exempel på samarbeten.

Många kommuner upphandlar tillsammans:

• Brandväggar, Microsoft-licenser, backup, säkerhetsövervakning, nätverksutrustning, och molntjänster.

Det ger ofta bättre priser utan att kommunerna behöver slå samman sina It-organisationer.

Gemensam Security Operations Center (SOC)

Flera kommuner delar idag på:

• säkerhetsövervakning dygnet runt, incidenthantering, logganalys, cybersäkerhet.

Varje kommun behåller ändå sin egen IT-organisation.

Gemensam upphandling av specialistkompetens

Det råder brist på exempelvis:

• IT-säkerhetsspecialister, nätverksspecialister, databasexperter, Microsoft-specialister.

Kommuner kan dela dessa resurser genom avtal utan att bilda ett bolag.

 Gemensam drift av enskilda funktioner

Exempelvis:

• Backup, datacenter, identitetshantering, e-post, Microsoft 365, katalogtjänster.

Detta görs redan i många kommuner genom samverkansavtal.

Gemensamma ramavtal

Kommuner kan använda samma:

• servicedesk-system, övervakningssystem, säkerhetsplattform, licensavtal.

Det kräver inte en gemensam organisation.

Detta saknar vi i presenterad förstudie!

Det vi reagerar på är att förstudien i huvudsak verkar jämföra: Nuvarande organisation jämfört med ett gemensamt bolag.

Men den analyserar inte några mellanlösningar som visats ovan

Det är fullt möjligt att man skulle kunna uppnå merparten av nyttan, men med betydligt mindre organisatorisk förändring och lägre risk.

Förstudien redovisar inte hur sammanslagningen påverkar licenskostnaderna för kommunernas verksamhetssystem. Många kommersiella system prissätts utifrån antalet användare, organisationens storlek eller andra volymbaserade parametrar. En gemensam It-organisation kan därför innebära ökade licenskostnader beroende på respektive leverantörs prismodell. Någon analys av denna ekonomiska påverkan redovisas inte, trots att den kan få betydande konsekvenser för kommunernas framtida kostnader.

Vilka konkreta fördelar uppnår vi genom att bilda ett aktiebolag som vi inte kan uppnå genom ett utökat samarbete mellan kommunerna inom ramen för dagens organisation?

Förslagsvis borde för de 20–30 största verksamhetssystemen ska det redovisas hur licens- och underhållskostnader påverkas av en gemensam It-organisation. Analysen ska visa om kostnaderna minskar, är oförändrade eller ökar, samt vilka antaganden som ligger till grund för bedömningen.

En förstudie ska inte ha som uppgift att bekräfta ett redan valt alternativ. Den ska objektivt pröva olika organisationsformer, belysa både fördelar och nackdelar samt ge kommunfullmäktige ett underlag för att kunna välja mellan att genomföra förslaget, välja en annan samverkansform eller – om analysen visar att nackdelarna överväger – avslå förslag

Vi ser fram emot en kompletterad utredning där både fördelar, risker och alternativa lösningar belyses. Först då kan kommunfullmäktige ta ställning till om ett gemensamt aktiebolag är den bästa lösningen, om en annan samverkansform bör väljas eller om förslaget inte bör genomföras.

Benkt Johansson (S)
Thomas Axelsson (KD)
Ulf Abrahamsson (C)
Lennart Karlsson (EMP)
Jan-Erik Aronsson (SD)