Valdebatt i Gnosjö kommunfullmäktige - del två

Jenny Malm hade skickat in en fråga barngruppernas storlek i förskolornasom lästes upp av Johan Malm (C), kommunfullmäktiges ordförande:

Skolverkets riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan är 6 till 12 barn för 1 - 3-åringar och 9 till 15 barn för 4 - 5-åringar. Skolverket betonar också att en lämplig gruppstorlek hänger ihop med en god personaltäthet.

Samtidigt minskar barnkullarna i Gnosjö kommun. Det väcker en viktig fråga om hur kommunen väljer att använda den förändringen: ska färre barn främst innebära minskad budget, färre avdelningar och färre pedagoger – eller kan det också vara en möjlighet att skapa mindre barngrupper och bättre personaltäthet?

Gnosjö kommun beviljades dessutom 2 271 520 kronor i statsbidrag för personalförstärkning 2025. Statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskolan kan bland annat användas för att arbeta mot Skolverkets riktmärken för barngruppernas storlek samt för att bibehålla eller rekrytera personal.

Min fråga till er politiker är därför:

När barnkullarna minskar, är ert parti berett att prioritera förskolan i kommunens budget så att minskningen också kan användas som en möjlighet att få mindre barngrupper, god personaltäthet och mer tid för varje barn, i stället för att resurser och personal automatiskt minskar i samma takt som barnantalet?

Hur tänker ni arbeta för att behålla utbildade och erfarna förskollärare och barnskötare i förskolan, så att de inte riskerar uppsägning eller behöver lämna sitt yrke och omplaceras till exempelvis äldreomsorgen eller andra verksamheter inom kommunen?

Och slutligen:

Kommer ert parti att arbeta för att barngrupperna i Gnosjö kommuns förskolor ska ligga inom Skolverkets riktmärken och samtidigt säkerställa en god personaltäthet?

Om svaret är ja – vilket konkret och mätbart mål sätter ni för antal barn per grupp och antal barn per heltidsanställd under nästa mandatperiod, och hur kommer ni att prioritera detta i budgeten?

Johan Malm (C):

– Nu är det så att en nästan identisk fråga har ju skickats in av en annan frågeställare, så därför har jag slagit ihop de här två frågorna. Då lämnar jag därmed ordet fritt. 

Camilla Karlsson (S):

– Socialdemokraterna sätter välfärden och barnen främst. När barnantalet minskar ska det inte användas som en ursäkt för automatiska besparingar, utan som en unik möjlighet att höja kvaliteten i förskolan. Att Gnosjö beviljats över 2,2 miljoner i statsbidrag för personalförstärkningar visar att medlen finns. Det ska användas oavkortat till mer personal och mindre barngrupper.  Om förskollärare och barnskötare; Vi måste värna personalen i deras arbetsmiljö. Genom högre personaltäthet minskar vi sjukskrivningarna och gör yrket attraktivt igen. Ingen behörig personal ska behöva drabbas av godtyckliga omplaceringar när behovet av hög kvalitet i förskolan är stort. Hur vi prioriterar då barngrupperna; Vi vill arbeta aktivt för Skolverkets riktmärke, sex till tolv barn för 1 - 3-åringar och nio till femton barn för 4 - 5-åringar. Välfärden ska prioriteras. Prioritera barnens utveckling och personalens trygghet först i kommunens budget.

Jakob Wendeors (KD):

– Tack så mycket ordförande, fullmäktige, åhörare och press. Att påstå att man vill ha större barngrupper och mindre personaltäthet, det kommer ingen här i detta rummet påstå att man vill jobba för. Det är en självklarhet att barnen är en viktig prioritet och för oss kristdemokrater är barn en stor prioritet både i kommunen och nationellt. Vi har också sedan en längre tid föreslagit nationellt att barngruppen ska regleras med lagstiftning för att inte ha för stora grupper. Så där delar vi helt frågeställarnas frågor, att vi ska satsa på lagom stora barngrupper med högst femton i de äldre och högst tolv i de yngre grupperna. Jag vill också bara berätta till frågeställaren vad vi har gått igenom i kommunen under vår mandatperiod. Inte ekonomi, utan ur ett barnperspektiv. Vi fick en skolstrukturrapport 2022. Den sa att barngrupperna i förskolan kommer minska med tio procent kommande fyra åren. Det är barn som inte är födda ännu som man räknar på. Så det är svårt att sätta en prognos, men vi har sett en minskning med över trettio procent.

 Detta har inneburit, som ni vet, att flera skolor har tvingats att stänga. Och det här har inneburit snabba och  plötsliga omstruktureringar för personal. Så att det de har utsatts för nu i förskolan är tufft för dem som jobbar. Sådana som har varit på en arbetsplats i många år har tvingats till en ny. Barn som har gått kanske två av sina fyra år i förskolan har fått flytta till ny förskola. Så att vi förstår att det har varit en tuff situation. Men vi vill självklart prioritera en stabilitet och en långsiktighet och det är något vi har tryckt på i skolstrukturgruppen som parti. Vi måste ta beslut och styra vår personal och våra lokaler efter antalet barn. Det går inte att ha trettio procent mindre barn i samma mängd förskolor. Men vi vill inte att det sker för snabba förändringar, utan man ska följa prognoser och kommunen behöver ge oss siffror på hur ser prognosen ut för kommande år? Hur är personaltätheten idag? Så att vi kan satsa budget på ett korrekt sätt så att barnen får det behovet de har med bra personal. Vi tror också att en stabilitet över sikt skapar en bra arbetsmiljö så att de som är här vill stanna kvar. Tack så mycket. 

Daniel Elmqvist (SD):

– Herr ordförande. Ja, vi tycker att barngrupperna i Gnosjö kommun ska vara inom skolverkets riktmärken. Det håller jag givetvis med om vad Jacob säger med. Vilket konkret mål? Ja, det är ju det målet att vi ska vara inom riktmärket och den rekommendationen ska vi följa även att det inte är en lagstiftning, eller har jag fel?  Sen tycker jag att man ska prioritera barnen och skolan. För oss är det viktigt att satsa på våra barn och unga, för det är vår viktigaste investering i framtiden. Tack så mycket.

Jan-Olof Bengtsson (M:

– Tack ordförande, press, webtittare och ledamöter. Precis som Jacob säger, vi är alla överens tror jag egentligen i denna frågan att vi vill ha små barngrupper. Det är ett gammalt beslut som alla har varit med och tagit. Men det är ju en annan situation nu än vad vi varit tidigare. Men så här, lite fakta då. Barngruppernas storlek 2025 enligt Kolada, så hade vi 10,4 barn, 1 - 3-åringar och riket är 12,9. Barngrupp 4 - 5 år, 14,8 och riket 17, så vi ligger väl till där. Snittet i dag, som ni som är med i kommunstyrelsen har hört ibland, så varnar vi lite grann för att vi kan vid vissa tillfällen ha för många barn. Det är så, men snittet i dag är nio stycken på småbarnsavdelningar och femton på större barn. Så vi är under Skolverkets riktlinjer fastän vi inte har trott att vi skulle vara det. Även en bra bit under rikssnittet. Så målet är att fortsätta med så små grupper som möjligt. Det tycker jag, det har alla partier stått bakom under tiden. Det har fått lära mig sedan jag kom med i politiken och det tycker jag vi ska fortsätta med.

Sen måste vi förstå att ibland, som när vi gör den här omstruktureringen som vi gör nu, så kan det vara så att det tillfälligt kan bli större grupper. Kvalitetsbidraget som vi får används till nittio procent för att hålla Skolverkets mått på barngruppens storlek. Det är det enda statsbidrag som går till förskolan. Över tio procent på det är till kvalitetshöjande åtgärder. Så statsbidraget som frågeställaren driver här då Jenny , statsbidrag för personalförsäkring får inte användas till förskolan. Målet för detta bidrag är, enligt Skolverket, att anställa eller ge uppdrag till personal inom elevhälsa, för speciallärare, speciallärare i särskild undervisningsgrupp, läraravlastande personal och lärarassistenter. Sedan tycker jag vi ska också vara stolta för vi har väldigt nöjda vårdnadshavare i våra förskolor. Vi får in bra resultat varje gång på detta enligt de årliga enkäterna. Barnen trivs och är trygga och det ska vi jobba vidare på, självklart.

Vad det gäller de ekonomiska förutsättningarna för 2027. För att kunna bibehålla personal i förskolan så har vi inte den möjligheten för 2027. Budgeten är två procent högre samtidigt som löneökningen är tre procent högre, samt att lokalkostnaden är tio procent högre. Så vårt arbete med effektivisering kommer fortsätta. För ytterligare information så är det så att tills i dag så har det fötts fyrtioen stycken barn i Gnosjö kommun. Prognosen är femtio och utav de fyrtioen så kommer jag ihåg att tjugofyra stycken är födda i Gnosjö. Så precis som Jakob säger, vi har ett stålbad att göra som vi inte vill göra, men vi är ju inte ensamma. Det finns ju i hela Sverige, så är det. Det är bara förhålla sig till det och att göra så det blir bra kvalitet. Tack.

Mikael Carlsson (C) :

– Tack för ordet herr ordförande. Centerpartiet tycker som alla andra att det är högst rimligt att vi håller oss till Skolverkets riktlinjer som standard för barngruppsstorlekarna. Det är inget konstigt med det, det är högst rimligt. Sedan pratade J-O om detta att vi har utmaningar i budgeten. Vi har haft utmaningar i budgeten i flera år och vi behöver fortsätta göra ett arbete för att ta ansvar för budgeten och se till att kommunen har en bra budget i balans. Personaltätheten är ju självklart jätteviktig. Jag förstår att man vill ha tillräckligt med pedagoger för att ha den tiden som behövs för att planera upp verksamheten och de bitarna som behövs. Så är ju en del inne och snurrar och pratar om effektivisering i alla fall och det är lite intressant. Men Centerpartiet har ju i alla fall ett förslag för effektivisering så att vi kan säga något vad vi har tänkt att göra och inte bara säga att vi gör effektiviseringar. Men vi vill göra vissa satsningar i kommunen, framför allt på AI-verktyg och den typen av hjälpmedel för att frigöra tid, göra arbetet effektivare, snabbare. Kanske hjälpa till att komma på idéer som man inte har tänkt på annars. Det finns jättemycket att hämta in där. Det vill Centerpartiet satsa på.

Amir Aliskovic (V):

– Tack så mycket ordförande. Jag vill tacka frågeställarna för frågorna också. Som ni tidigare vet, jag tror att några av ledamöterna här känner igen min partikamrat Anna-Karin Annemo och hennes arbete när det gäller just frågorna om barngruppernas storlek. Jag vill i högsta möjliga mån fortsätta på den vägen eftersom jag ser det av stor vikt, inte enbart för pedagogernas arbetsmiljö, men också för våra barn och deras framtid. Vi ser ibland då och då i olika perioder, att våra barn i årskurs ett bland annat har problem med läsning och räkning. Kan vi börja med tidiga insatser redan i förskolan, i de äldre åldrarna, och om vi har personaltätheten där, då tror jag att vi kan komma långt i det arbetet. Samtidigt tänker jag på, och det som andra tagit upp, befolkningsprognoserna och hur många barn som föds. En konsekvens av detta har ju också varit att förskolan i Nissafors bland annat lagts ner och vi vet ju inte hur framtiden ser ut. Men om vi ska göra dessa typer av besparingar så tycker jag också att vi måste därigenom kunna garantera en bra förskola för våra barn.

Det gör vi väldigt ofta, men vi måste fortsätta med detta. Vi måste fortsätta med att ha en bra arbetsmiljö för våra pedagoger och ja, det är det jag ville säga. Tack så mycket.

Fotnot: Kolada är en öppen databas som ger möjligheter till jämförelser och analyser i kommunsektorn. 

Relaterad fråga insänd av  Louise Karlberg, som besvarades ihop med ovan fråga;

När barnantalet i förskolan minskar – varför väljer man då att minska personalstyrkan i motsvarande grad, i stället för att behålla personaltätheten och använda situationen som en möjlighet att höja kvaliteten?

En högre personaltäthet skulle ge pedagogerna bättre förutsättningar att kvalitetssäkra undervisningen, arbeta mer förebyggande och möta varje barns behov. Det skulle också skapa större möjligheter till anpassningar och stöd för barn som har svårigheter eller behöver extra stöd, samtidigt som arbetsmiljön för personalen förbättras.

Varför ser man inte det minskade barnantalet som en möjlighet att stärka förskolans kvalitet, i stället för som ett skäl att minska bemanningen?