Valdebatt i Gnosjö kommunfullmäktige - del tre

Kerstin Schön-Jonsson hade skickat in fyra frågor som lästes upp av Johan Malm (C), kommunfullmäktiges ordförande:

Avfolkningen från kommunen är ju ett stort bekymmer.
Vad gör ni i de politiska partierna för att vända detta? Konkret och inte bara fina ord.

På grund av minskat antal barn i kommunen som i sin tur beror på att de unga flyttar från kommunen, har jag lite funderingar kring skolan. Förskoleklassen ska ju pausas på Åvikenskolan, vilket leder till att det på sikt blir färre barn där överhuvudtaget. Vilket i sin tur kan leda till att skolan läggs ner.
Tycker ni att det idag, är bra att 6-åringar får en längre och betydligt farligare väg till sin förskoleklass?

Alla har kanske inte föräldrar som har möjlighet att skjutsa eller följa till skolan. På längre sikt kan det ju också bli farligare väg till skolan för alla de barn som i annat fall kunnat gå på Åvikenskolan och dit det är fina gång-och cykelvägar. Vi vet ju alla att trafiken i Gnosjö är ”lite vilda western” och att det är väldigt höga hastigheter på många gator. Vad kommer ni att göra åt trafiksituationen i samhället för en säkrare skolväg?.

Min sista fråga blir då också;
Är det viktigare att behålla ett högstadium i Hillerstorp för ett antal högstadieelever så dessa har nära till sin skola än att förskoleelever har nära till sin skola?

 Jag vet att ni kommer att säga att det föds färre barn och att det är ekonomiskt nödvändigt när skatteintäkterna minskar. Därför är fråga ett den allra viktigaste. Kommer man tillrätta med att människor stannar kvar i kommunen ökar också skatteintäkterna. Ser fram emot bra konkreta svar.

Kristin Hästmark (M):

– Tack herr ordförande och tack Kerstin som har ställt frågan. Det är fråga ett som jag kommer svara på. Vi har fått en alldeles riktig färsk statistik från SKR (Sveriges kommuner och regioner) i dag. De närmsta tio åren så kommer Sveriges befolkning att öka med 171 000 personer, det innebär sextio invånare per kommun och år. Jag får nog säga att jag tror ju faktiskt att det flyttar lite mer än sextio personer om året till Stockholm, Göteborg och Malmö, för att nämna några, men det är lite den situationen som Sverige befinner sig i. Men hur som haver, vi sitter inte bara still i båten och låter oss nedslås av SKR:s statistik. Även om vi vet att vi måste förhålla oss till det också. Vi har ett antal olika grejer vi jobbar med och det mesta gör vi också tillsammans med näringslivet, så jag ska nämna några av dem. Det ena är Unga Akademiker. Det är en plattform som vi äger tillsammans med näringslivet. När man börjar plugga på högskolan så går man in och anmäler sig där, att man står till förfogande för att kunna både sommarjobba och göra sitt examensarbete, mastersarbete här i hemkommunen.

– Samtidigt som vi som behöver socionomer till exempel, eller lärare, företagare som behöver ingenjörer och annat också anmäler sitt intresse. Således behåller man kontakten. Jag ser själv som har unga på Chalmers, att dag ett så är ju Volvo, Eriksson och de här på plats och nyper dem direkt. Vi har inte en chans. Så det här är en möjlighet att komma in direkt, från start. Ett annat stort arbete som vi påbörjade 2018, där vi haft styrgruppsmöte senast i dag, det är vår platsutveckling. Vårt platsvarumärke, som vi också äger tillsammans med näringslivet. Där har vi bland annat startat sajten Lev och bo. Nu inledningsvis är det Thule och Garo tillsammans med järnbäraren som jobbar tillsammans, så när Thule rekryterar en person så får man inte bara ett jobb, utan man får en direktkontakt in till fastighetsbolag. Där kan också de privata bolagen gå in, så första familjen har faktiskt fått sin första lägenhet, en barnfamilj som flyttar till Hillerstorp, här inom kort. En annan grej som vi gör är att vi betalar halva kostnaden, reskostnaden, på busskort för de som väljer att bo kvar här i kommunen och plugga på högskola i Borås, Jönköping eller Eksjö, vad det kan vara.

– Vi jobbar också med Holland Immigration Express och har fått ganska många holländska familjer som flyttar in till vår kommun och framför allt då på landsbygden. Vi har några till på gång in. Vi skickar sms för det händer jättemycket i vår kommun men vi är superdåliga på att tala om det. Där har vi, också gemensamt med näringslivet, att vi skickar sms när det händer aktiviteter, Gjutarnatta  eller jobbmässan på klubben eller vad det nu må vara, också för att tala om för oss invånare att det händer mycket. De sms:en går man in på Gnosjoandan.com och anmäler sig till. UngDrive Masters, ett annat arbete som vi stöder kommunen och näringslivet. Jag brukar alltid vara med på deras invigningar. Det kommer nästan hundra elever från hela Sverige, från Ystad till Haparanda. De kommer helt ensamma och är femton, sexton, sjutton år. Kommer hit och jobbar med ett case under en helg. Förra året pratade jag med ganska många ungdomar och de bara: "Vad gör vi här?" Jag berättar om Gnosjöandan och sedan när de åker hem på söndagen, då skickar vi ut nära hundra ambassadörer i hela Sverige som pratar gott om Gnosjö, Gnosjöandan och vår kommun.

– Vi har ju också påbörjat ett jobb med att utveckla våra dialogmöten för att öka delaktigheten. För lite som John F. Kennedy sa en gång i tiden: Fråga inte vad USA kan göra för er, utan vad ni kan göra för USA. Vad kan vi tillsammans göra för att utveckla vår kommun och vår plats? Det är några av de grejerna som vi gör för att både locka hit nya invånare men också för att man ska känna stolthet över kommunen. Det är en stolthet som jag tror att alla vi här i rummet känner. Annars skulle man inte ställa upp och jobba politiskt för vår kommunen, för våra invånare för vår kommuns bästa. Tack!

Daniel Elmqvist (SD):

– Tack, ordförande, och tack Kerstin, frågeställaren som skickat in frågorna. Verkligen bra engagemang att skicka in fyra frågor. Det här med avfolkningen och att folk flyttar ut är ju en knut för oss att lösa, och den har vi pratat om så länge jag har varit politiker, i åtta år. Hur ska man göra? Kristin nämnde det när vi hade våra dialogmöten, och det slog mig också under de rundabordssamtal vi hade. När man pratar om hur mycket vi egentligen har i vår kommun – vad har vi? Vi har hur mycket som helst. Om vi tittar på fritidsområden och skolor på landsbygden ser vi att det på varje ort lyftes fram någonting positivt.

– Det är viktigt att vi alla är ambassadörer. Då är det också viktigt att alla jobbar ihop: politiker, civilsamhället, föreningslivet, näringslivet och alla som bor på en ort. Vi måste försöka vara ambassadörer och tala gott om kommunen. Jag brukar skoja lite. Det har börjat en ny kille på Thule som pendlar tre mil varje dag. Jag sa till honom: ”Ska du inte ta och flytta hit? Du måste ju ha en lägenhet på Hagagatan. Där har jag bott en gång i tiden.” Man vet aldrig, men man kanske kan väcka en tanke och få någon att flytta hit.

– Som jag har skrivit i anteckningarna har urbaniseringen pågått i hundra år och den kommer bara att fortsätta. Men vi måste göra vad vi kan. Och förlåt, det kanske är mycket fina ord, men vi måste slå oss ihop allihopa här och jobba för detta. Vi ska få befolkningstrenden att vända och få folk att flytta hit. Som vi också har sagt: många flyttar hit, men vi måste få dem som bor här att inte flytta ut. Vi måste få folk att stanna kvar i kommunen. Jag tycker att det är en fantastiskt fin kommun att bo i. Det kan jag säga. Jag trivs bra i alla fall. Tack för ordet.

Gustav Kjellin (M):

– Tack, ordförande, ledamöter, åhörare och press. För att knyta ihop det och framför allt svara på den första frågan, men även koppla ihop det lite med Gabriels fråga tidigare: Jag som aktiv styrelseledamot i två olika föreningar ser den kraft som finns i föreningslivet i Sverige i stort. Kan man hitta samarbeten mellan föreningarna tror jag att man kan åstadkomma så mycket mer än vad man kanske gör i dag. Vad menar jag då med det? Jag tror att vi i kommunfullmäktige, som är det ytterst beslutande organet, är 35 ledamöter som är en avspegling av de cirka 9 000 invånarna i kommunen. Föreningarna finns mycket längre ut i gräsrotsrörelsen. Om man då kan hitta former för samarbete mellan flera kommuner och kanske gå ihop och ansöka om pengar som kommunen i vanliga fall inte kan komma åt, tror jag att man kan göra mycket. Det finns otaliga stiftelser och till exempel Allmänna arvsfonden, där det finns en stor kassa som de gärna vill dela ut till föreningar. Kan vi få till detta och få föreningslivet att verkligen blomstra tror jag att det är väldigt positivt.

– Alla ska kunna gå till en förening där man känner stolthet. Kolla här – jag har faktiskt varit med. I Hillerstorp har jag varit med och byggt den här multiarenan, eftersom jag har ett aktivt föreningsuppdrag i den föreningen. Då tror jag att man känner en otrolig stolthet i sig själv och därmed blir en oerhört bra ambassadör för vår kommun. Med det sagt har kommunen en stor del i detta, men jag tror inte att kommunen kan vara drivande i allt som man vill utföra. Jag tror att föreningarna ska vara den drivande parten, medan kommunen kan vara en språngbräda, till exempel genom dialogmöten. Samhällsföreningarna har blivit inbjudna till dessa för att få en bredare förankring i lokalsamhällena. För att vi ska få ett gott näringsliv, ett starkt föreningsliv och ett allmänt socialt bra liv säger jag inte att kommunen inte ska göra någonting, men jag tror inte att kommunen alltid ska vara den drivande parten.

Camilla Karlsson (S):

– Jag vet inte om jag missuppfattade det här, men nu är det stora ord och stora visioner i viktiga broschyrer. Jag uppfattade att det här skulle bli en liten debatt där man skulle svara kort och konkret på frågorna. Nu flummar vi ut väldigt mycket, men för att svara på Kerstins frågor, som hon faktiskt har ställt till oss:

– För att vända avfolkningen och på allvar locka barnfamiljer till Gnosjö har Socialdemokraterna i snart tio års tid lagt fram förslaget om avgiftsfri barnomsorg. Det borgerliga styret har gång på gång avslagit detta med argument som att det inte finns pengar, att det är för dyrt eller att inte allt kan vara gratis. I stället har man förordat rejäla skattesänkningar, något som Moderaterna nu till och med lanserar som ett nationellt vallöfte. Vi står fast vid att avgiftsfri barnomsorg är en av de kraftfullaste och mest konkreta åtgärderna för att göra kommunen attraktiv för unga familjer.

– Sedan är tryggheten när det gäller skolan avgörande. Att tvinga sexåringar ut i en farlig trafikmiljö är helt fel väg att gå. Vi vill garantera säkra skolvägar och prioritera barnens trygghet. Vi vill investera i säkra gång- och cykelvägar samt hastighetsdämpande åtgärder kring skolor, förskolor och bostadsområden. När det gäller Hillerstorpsskolan och Åvikenskolan ska vi inte ställa barn och kommundelar mot varandra. Vi strävar efter en sammanhållen kommun där både landsbygd och centralort har fungerande och trygga skolvägar. Tack.

Mikael Carlsson (C):

– Tack, ordförande. Nu kommer nog Camilla att tycka att jag står här och flummar igen. Det kan ju låta lite flummigt om man ger sig in på fråga ett, som de andra också har gjort, och försöker svara lite mer övergripande. Jag ska säga att det inte är jätteofta Centern håller med Sverigedemokraterna, men jag tycker att det var jättebra, Daniel, och jag håller med. Det är ingen lätt fråga och det är svårt att svara på det här med avfolkningen egentligen. Vi som sitter här brinner ju för kommunen. Vi är folkvalda för Gnosjö kommun och vi tycker nog allihop att det är en ganska fantastisk kommun att bo i. Jag tycker det. Jag bor på landsbygden och är småbarnsförälder. Jag tycker att det är en jättebra kommun att bo i och låta barnen växa upp i. Det handlar om att få ut detta. Jag har ett jobb där jag har kollegor i storstäderna, i Göteborg och Stockholm, dit folk också flyttar. Men de vill faktiskt också flytta ut på landsbygden. Det handlar om att fånga dem också. Där tror jag att vi kan bli bättre på något vis. Det handlar om att fortsätta göra Gnosjö till en attraktiv kommun, för jag tycker att det är en attraktiv kommun.

– Sedan finns det en annan viktig fråga. Kristin pratade mycket om näringslivet. Det är jätteviktigt. Vi är kända för vårt näringsliv. Vi är Gnosjöandan och där ska vi fortsätta vara bra. Vi vill fortsätta ha en jättebra dialog med näringslivet i Centerpartiet. Om näringslivet mår bra, om företagen fortsätter utvecklas och bolagen växer, får vi fler arbetstillfällen i kommunen. Då kommer folk så småningom att flytta hit, det kan jag säga. När det gäller fråga fyra är jag glad att Socialdemokraterna svarade på den. Vi får se om de andra partierna svarar eller om någon duckar den, men vi håller med där också. Vi ska inte ställa enheter mot varandra på det viset. Det är lite olika. Alla beslut vi tar i kommunen handlar mycket om strategi. När vi tar frågan om Hillerstorpsskolan, där vi i Centerpartiet verkligen har arbetat för att högstadiet skulle vara kvar, handlar det om att hålla den delen av kommunen attraktiv. Det behöver vi. Tack så mycket.

Amir Aliskovic (V):

– Tack så mycket, ordförande, och vi får tacka Kerstin för frågorna. Ja, det känns lite som att vi svävar ut allihop, även jag. Camilla var ganska konkret. Moderaterna har varit väldigt ärliga under de här diskussionerna. Vi kanske saknar lite debatt, men vi kanske kan kläcka någon diskussion i alla fall. Om vi tar fråga ett så har jag under de här fyra åren lagt fram olika motioner. Alla har inte varit genomtänkta, och jag ska vara självkritisk – det finns ingen anledning att inte vara det. Men vi får hoppas att den personliga utvecklingen hos mig fortsätter. Syftet med många av de här motionerna har just varit att kläcka idéer. När det bland annat gäller medborgarbudgeten – ja, det var kanske en av de mest ogenomtänkta – handlar det om att kläcka idén om delaktighet i kommunen. Att vi närmar oss invånarna och kommunhuset. Att vi inte står mot varandra utan tillsammans. Vi ser ju att vi är på väg mot den utvecklingen, bland annat genom dialogmötena.

–  När det gäller de andra attraktivitetsfaktorerna har jag, precis som tidigare sagt, stöttat Socialdemokraternas förslag när det gäller fri barnomsorg. Det här är både ett steg mot en mer jämlik kommun och ett möjligt steg för att få fler att flytta hit. Vi är på väg nedåt i befolkningstillväxten. Kan detta vara en möjlighet för oss att växa? När det gäller Hillerstorpsskolan ska jag också säga att vi var bland dem som var först med att säga att den ska vara kvar. Vi vidhåller detta just på grund av att det handlar om kommunens attraktivitet. Samtidigt måste vi ha koll på utbildningens kvalitet, och den frågan måste gå först. Om vi börjar se att vi inom en viss tidsperiod har elever som inte kan få det stöd de behöver på grund av bland annat skolstruktur eller liknande, då måste vi ompröva dessa frågor. Här kom det lite ärlighet från mig också. Samtidigt vidhåller vi att Hillerstorpsskolans högstadium är viktigt och att vi vill ha kvar det. Tack så mycket.

Daniel Elmqvist (SD):

– Tack så mycket. Ja, Kerstin har faktiskt skickat in fyra frågor och jag tänkte nämna lite om de andra också. Fråga nummer två: Nej, det är naturligtvis inte bra. Det är det raka svaret på det. Då kommer jag osökt in på nummer tre. Här måste vi hjälpa Gata och park att se till att vi har säkra skolvägar. Som det nämndes tidigare måste vi ständigt jobba med detta. Det ska inte vara vilda västern på vägarna, så jag, som sitter i allmänna utskottet, får skärpa mig. Vi har ju hand om det. Ja, det jobbar vi på. Fråga nummer fyra: Ja, vi tycker att man ska behålla högstadiet i Hillerstorp. Det kanske vi inte var riktigt tydliga med i förra valet, men jag har alltid tyckt det och nu är det jag som är gruppledare, med glimten i ögat. Nej, men det handlar om landsbygden. Vi vill inte röra grundskolorna på landsbygden. Det är vår kärnfråga. Vi ska ha en levande landsbygd också. Så är det otvivelaktigt. Det är mitt svar på nummer fyra. Jag tackar insändaren för frågorna.

Jan-Olof Bengtsson (M):

– Jag vill börja med att tacka dig, Amir. Jag gillar dina motioner och grejer. Det är friskt vågat och hälften vunnet, så det är bara att köra på. Sedan blir jag jätteglad att du säger att kvalitet är viktig. Det är skönt att höra att jag har en till som tycker att kvalitet är viktigare än mångfald av skolor. Det känns bra. Sedan har vi det här med fri barnomsorg. Nu vet ni att om ni röstar på Moderaterna så kommer det att lösa sig självt. Då slipper vi finansiera det – det kommer från staten. Det är bara att ändra på röstsedeln så löser man det. Då ska jag svara Kerstin också. Tack för frågorna. Jag förstår din oro över skolvägen, men det finns ju gång- och cykelbana hela vägen i princip. Men självklart är det, som Daniel säger, att vi har lagt på Teknik och fritid att de måste se till att det verkligen är fixat vid övergångsställen och sådant, så att det inte är utslitet och att man ser dem ordentligt. Man behöver också titta på det på ett bättre sätt.

 –  När man har barn i förskoleklass tror jag inte att någon förälder släpper i väg dem själva, utan man skjutsar dem dit på ett eller annat sätt. Eller så löser man det kollektivt, exempelvis genom att en förälder kör fyra barn en vecka och sedan byter man med varandra. När jag flyttade tillbaka till Gnosjö före 1979 bodde vi på Rapsstigen och barnen skulle till Bäckaskolan. Då gick all trafik på Anderstorpsvägen och vid Konstsmide. När barnen gick i första klass hade vi föräldrar taxi tillsammans. Vi var ett antal familjer som delade på det för att vi skulle slippa gå med dem dit, men jag förstår oron, absolut. När du skriver att trafiken i Gnosjö är lite vilda västern vill jag däremot skicka med till alla här i salen och alla som tittar på webben att det finns en anledning till att det är 40 kilometer i timmen i samhället. Då behöver vi faktiskt respektera det. Nu vet vi att barnen går till skolan och går hem från skolan.

– Sedan kan man säga att Hillerstorp alltid har haft det här problemet. Hur kan de barnen klara sig? Nu ska vi inte ställa dem mot varandra, men de har också cyklat långt från området till skolan. Det är en jättelång cykelväg. Däremot pågår det ett arbete med trafiksituationen vid Bäckaskolan som har pågått i 25 år, tror jag. Där har vi också tryckt på lite extra att man måste titta på vad som behövs, så att vi kan budgetera för det och se hur vi kan få till det på ett bättre sätt när föräldrar lämnar sina barn, för där kan vi nog prata om lite vilda västern. Jag har inte varit där på ett tag och tittat, men jag tror faktiskt att det är så. När det gäller frågan om högstadiet i Hillerstorp tycker jag inte att man kan ställa två skolor mot varandra. Det är två skilda saker. Din fråga om skatteintäkter är helt rätt. Om vi har fler människor som flyttar in i vår kommun får vi högre skatteintäkter. Vi får större möjlighet att driva alla skolenheter och större möjlighet att göra mer verkstad totalt sett. Det är bara positivt om vi får hit fler familjer, och det jobbar vi ju alla för – vi som sitter i den här salen i alla fall. Tack.

Camilla Karlsson (S):

– Jag vill bara säga att Socialdemokraterna i Gnosjö finansierar avgiftsfri barnomsorg genom den kommunala budgeten och skatteintäkterna. Vi gör inte som Moderaterna och lånar till den.

Mikael Carlsson (C):

– Tack för ordet. Jag vet inte om jag misstolkade det här, men det lät nästan som att S och V bönade om en debatt, så vi får väl se om vi kan få ihop något då. Det är kul att höra att en vänsterpartist någon gång kan vara ärlig och självkritisk. Jag tänkte på det här med fri barnomsorg igen. Jag minns inte om jag fick svar på det i förra debatten om hur du tänker finansiera det. Camilla var också inne på det. Var plockar du pengarna ifrån? Där har jag nog inte helt fått klart för mig var du tar pengarna, bit för bit. Sedan blir det väldigt breda frågor när man pratar om attraktiviteten. För att bli attraktivare behöver vi kanske göra om vissa saker i kommunen. Vi behöver bli effektivare på många olika sätt. Jag nämnde det innan och det kan bli lite tjatigt, men det kommer säkert igen. Vi i Centerpartiet tycker att det här är en viktig fråga att driva framöver och det är AI. Vi behöver göra vissa riktade satsningar för att komma i gång med detta mer strukturerat. Det finns mycket rationaliseringar kvar att göra i verksamheten för att frigöra både kapacitet och ekonomi. Tack.

Stefan Lundell (KD):

– Tack, ordförande. Bara en liten kommentar. Jag tycker att det är lite patetiskt när det gäller vem som var först med att tycka om Hillerstorpsskolan. Lägg ner den debatten, för den stämmer inte. Alla tyckte att det var bra. Om man nu skrev in det innan eller två timmar innan är ganska oviktigt i sammanhanget. Nu ska jag då bryta mönstret. Det finns en grundfråga och det är att göra Gnosjö attraktivt. Naturligtvis är skolan och sådant som vi har diskuterat viktigt. Jag tänker inte svara på de här tre–fyra frågorna, för det har ni andra gjort så bra. Däremot ska jag lyfta upp en annan sak som verkligen kan göra kommunen attraktiv och som man pratar gott om i Gnosjö. Det är äldrevården och demensvården. Att bygga ett nytt demensboende. Det tycker jag kan vara något vi pratar om när det gäller attraktivitet. Jag står för att vi har en fantastisk vård. Sedan att andra kanske tycker att jag inte är lämplig att vara ordförande i sociala utskottet är en annan sak. I dag på eftermiddagen har sociala utskottet varit på Rosendal och vi har fått träffa alla enhetschefer. Det är ett fantastiskt jobb de gör. Man blir djupt imponerad.

– Just den här inställningen tror jag är viktig rent generellt i vår kommun: Vi ska jobba tillsammans och vi ska jobba framåt. Även om det kommer prövningar och hinder ska vi se till att vi kommer runt dem eller över dem. Det som också är viktigt, och som vi har påpekat när det gäller lärarna, är att flera av våra vårdinrättningar har personal som har jobbat där i många år. Vad vittnar det om? Jo, att man har en bra vård och ett bra gäng runt omkring sig. Mn det finns ingenting som inte kan bli bättre för att då rycka bollen lite från Mikael: jag tror också på AI inom vården. Det kan finnas saker som gör att vi måste tänka nytt och tänka om. Det kommer inte att bli lätt att få tag på personal framöver. Oavsett om det gäller vården eller industrin kommer det att bli tufft men vi får vara så uppfinningsrika i Gnosjö som vi har varit förr om åren. Det kan vi också vara inför framtiden. Tack så mycket.

Amir Aliskovic (V):

– Tack så mycket, ordförande. Ni hånar lite här i debatten: lite patetiskt, lite skämt, lite självkritiskt skämt. Men det är bra. Jag tycker att det är roligt. Det jag tänkte på dels är att det inte är mitt ansvar att försvara Socialdemokraternas budget. De valde att göra den själva. Jag yrkade bifall till den, men precis som de valde att prioritera dessa fem miljoner på barnomsorg, prioriterade ni fem miljoner på oförutsedda utgifter. När jag pratade om att kläcka nya idéer blev det inga nya idéer. Det blev mest samma sak om och om igen, så har jag funderat på en fråga, och det gäller just kompetensförsörjningen i vår kommun.

– Vi ser att företagen efterfrågar mer kompetens och jag har funderat på om vi som kommun har någon möjlighet att utveckla detta? Jag kläcker idén just för att ha ett samtal kring det. Jag ser inte att vi skulle behöva lägga ett helt telefonpaket på detta, men finns det någon möjlighet? Jag vet att vi har någon form av vidareutbildning på Kunskapscentrum, men har vi möjlighet att bland annat samarbeta med Campus Gislaved, JU och så vidare?Vad kan vi göra där? Det ser jag också som en viktig fråga, både för att attrahera människor hit och för att höja ställningen för våra arbetare. Tack så mycket.

Camilla Karlsson (S):

– Ja, tack, Amir. Jag får tydliggöra det: Det kändes som att ni kanske inte riktigt lyssnade på vad Amir sa i början, att ni inte skulle gå upp och försvara Socialdemokraternas budget. Han yrkade bifall till vår budget. Vi prioriterade fem miljoner till barnomsorgen med skatteintäkter, på samma sätt som ni prioriterade fem miljoner till kommunstyrelsens oförutsedda utgifter i er budget.

Jirka Bärnlund Fors (C):

– Tack för ordet. Nu ska jag lugna ner oss. Nej, det här är jättekul. Framför allt tycker jag att det är kul att vi också har roligt när vi debatterar här. Jag vill återkomma lite till det Gustav sa. Den frågan diskuterar vi så ofta: Vad gör ni politiker? Vad gör ni partier för att folk ska flytta hit och för att folk inte ska flytta härifrån? Vi är 35 personer här inne. Jag vet inte, men om vi slår ihop alla på våra listor är vi kanske 120 till 150 personer. Vad i hela friden ska vi göra? Vi kan inte sätta upp hönsnät runt hela kommunen och hindra folk från att åka härifrån eller folk från att flytta hit. Det här behöver vi alla faktiskt hjälpas åt med. Vi behöver alla vara ambassadörer.

– Nu minns jag inte den exakta decimalen, men i SCB medborgarundersökning var det i runda slängar nio av tio som trivs i Gnosjö kommun och bor här. Men det var egentligen bara fem av tio som skulle kunna rekommendera någon annan att flytta hit. Då är frågan: Är man rädd att någon ska hitta kantarellställena? Eller tänker man bara: ”Jag är nöjd, jag trivs här, men vem annars skulle trivas här?” Faktum är att vi bor i en liten kommun. Vad vi än ska hitta på, förutom egentligen att handla eller söka vård här i närområdet, behöver vi ibland åka en liten bit, men sätter vi oss i bilen eller tar bussen har vi kultur och restauranger inom räckhåll, inom väldigt nära räckhåll. Det tycker jag att vi ska använda oss av även i vår marknadsföring av kommunen. Det är bara vi här som bryr oss om den där magiska kommungränsen. Flyttar man hit struntar man i hög grad i den. Man åker till Gummifabriken för att gå på bio eller äta på restaurang. Eller så åker man till Jönköping för att gå på teater eller göra någonting annat. Då tycker jag att vi alla behöver hjälpas åt att påminna varandra om det. Om nio av tio trivs här borde ju dessa nio av tio också rekommendera andra att flytta hit. En stor potentiell grupp som kan bli Gnosjöbor igen är de som är födda och uppvuxna här men som flyttar härifrån för att plugga, vilket ju är jättebra. Historiskt är vi värdelösa på det – att studera.

– Det har i många generationer varit coolt att inte ha pluggat men ändå lyckats. Tack och lov har vi kommit vidare från det. Jag säger det som en person som inte har pluggat en minut efter gymnasiet, men vi behöver locka tillbaka dem igen. Hur gör vi det? Har man bott i Göteborg, Stockholm eller någon annanstans och kanske skaffar familj kan man inse att det inte var så tokigt i Gnosjö. Skolvägen i Gnosjö var kanske ännu lite lugnare än den är i Linköping eller Stockholm. Då vill man kanske flytta hem igen och då behöver vi kunna vara beredda att ta emot dem. Man kanske behöver mellanlanda i en lägenhet innan man hittar sin villa. Vi behöver också ha attraktiva tomter redo för folk som vill bygga sitt eget drömboende. Vi kommer att prata mer om tomter framöver här, men det som är attraktivt i dag är enskilda tomter och sjönära lägen, så vi behöver jobba hårt i vårt kommande översiktsplanearbete med att ta fram LIS-områden, alltså landsbygdsutveckling i sjönära lägen. Det är så folk vill bygga i dag.

 – Man vill inte bo på en tråkig villagata, utan man vill bo avskilt och naturskönt. Det tror jag att vi alla skriver under på här, även om inte alla i Centerpartiet säger att vi vill bo på landet., så det måste vi ha beredskap för, för dem som återvänder hit. Sedan vet vi ju att de som kör som tokstollar i Gnosjö eller kommunen, på våra små gator och villagator, är de som bor där. Det är inte några Värnamobor som kommer hit och kör för fort på våra villagator, utan det är vi som bor här, så vi måste alla ta det ansvaret och faktiskt respektera vad som står på skylten. Tack!

Mikael Carlsson (C):

– Jag tänker på det här som Stefan tog upp, för det är faktiskt en jätteviktig fråga för framtiden. Vi vet hur det ser ut med demens och demensprognoser. Då kommer vi till det här med demensboendet, som är en viktig fråga. Där tror jag rimligtvis att invånarna är intresserade. Man kan ju tycka att man ska vända och vrida på frågan innan vi gör jättestora investeringar. Det tycker Centerpartiet också. De siffror jag har fått till mig, och du får rätta mig om jag har fel, Stefan, är i storleksordningen 80 miljoner kronor på detta. Som vi tänker i Centerpartiet vill vi vara lite restriktiva så att vi inte bara kastar upp ett jättebygge direkt och sedan inte vet vad det tar vägen. Vi ska inte bara gå på prognoser, utan verkligen tänka: Hur gör vi detta bygge och hur gör vi det smartast? Sedan finns det andra frågor som jag inte tycker är färdigutredda. Är det bara Rosenlund vi pratar om, alltså Gnosjö, eller pratar vi om Hamngården i Hillerstorp också? Centerpartiet har begärt att vi åtminstone ska ha en utredning om möjligheten i Hillerstorp. Vi vill alltså titta på även Hamngården. Tack.

Stefan Lundell (KD):

– När det gäller kostnaden kan vi nog diskutera den. Det är inte den stora frågan för mig. Den stora frågan för mig är att komma till skott. Då är det viktigt att vi inte gör någon halvmesyr. Vi har pratat om att det är viktigt att våra lärare trivs och att man skapar en bra arbetsmiljö. Att dela upp saker och ting är inte att skapa bra förutsättningar för vår personal. Jag har inte jobbat inom vården, men min fru har gjort det. Så jag har hört ett och annat. När vi satt och diskuterade i dag poängterade man att det är oerhört viktigt att man jobbar på rätt sätt när det gäller dementa. Den enda som jag vet i salen här som har jobbat inom det området är väl Camilla. Det hon kan intyga är att det är väldigt speciellt. Att börja hatta fram och tillbaka med någon byggnation eller köra något litet är inte rätt väg att gå. Det stryker våra tjänstemän under. Därför behöver vi lyssna på våra tjänstemän. Någon kanske säger att vi kan strunta i vad de säger. Då är vi ute på en farlig väg. Låt oss lyssna på dem som har erfarenhet. När det gäller kostnaden är den frågan beredd att hanteras. Den är hänskjuten till budgetberedningen, så den ska vi ta i. Tack så mycket.

Mikael Carlsson (C):

– Min fru har också arbetat i vården och mycket med demens. Jag har också hört en hel del om demens hemma. Men det enda jag reagerar på, och faktiskt tycker är anmärkningsvärt, är att jag skrev det med stora bokstäver: Kostnaden är faktiskt jätteviktig i en kommun i vår storlek.

Kristin Hästmark (M):

– Tack, ordförande. Jag instämmer med dig, Mikael. Det var precis vad jag skulle säga. Vi moderater vet att vi behöver tillskapa fler demensplatser. Men vi måste ha kontroll på kostnaden, både när det gäller investeringen och vad detta kommer att kosta i drift, innan vi kommer till skott, vilket vi också ska göra. Det är ju annars vårt mål. Vi har här gemensamt beslutat om en process för hur vi ska hantera investeringar, så att vi inte bygger för mycket och så att vi också har kontroll på kostnaderna innan vi bygger projekten. Det är också viktigt att vi följer den arbetsordningen. Det är därför det ligger i budgeten utan pengar, men också är markerat så att man kan följa var processen befinner sig och så vidare.

Camilla Karlsson (S):

– Det här med demensvård kunde jag stå hela natten och prata om, men det ska vi inte göra. Det är självklart att vi behöver bygga, och ibland måste saker och ting få kosta pengar för att det ska bli bra. I vårt eget budgetförslag lade vi ett förslag på mellan 60 och 80 miljoner kronor. Så jag tänker att vi har tagit höjd för det.

Daniel Elmqvist (SD):

– Tack, ordförande. Ja, vi har ju sett hur demografin ser ut och vi vet allihop att ju äldre vi blir, desto fler blir det troligtvis som får demens. Det här är någonting som vi verkligen ställer oss bakom. Vi behöver bygga och vi behöver komma igång så fort som möjligt. Jag håller med Stefan där. Vi behöver komma i gång med den processen,  men vi är väl rätt eniga om det och sedan får vi se vad det kostar. Jag tror inte heller att man ska göra en halvmesyr, så vi får jobba vidare med detta. Tack för ordet.

Johan Malm (C):

– Nu tänker jag ge mig själv ordet. Det är en sådan härlig debatt så jag kan bara inte låta bli. Jag tänkte lite på det här med avgiftsfri barnomsorg. Jag hörde på radion i dag att man diskuterade detta och att Moderaterna på riksnivå vill ha avgiftsfri barnomsorg. Hur illa ställt är det egentligen med svenskarnas ekonomi? Faktum är att de senaste 20 åren har de svenska familjerna stärkt sin ekonomi ganska markant. Barnomsorgen är redan hårt subventionerad. Ni inom S ville finansiera ert förslag genom att ta från årets resultat eller överskottet. Det var inte så? Ni skakar på huvudet. Det var vad jag förstod det som sist. Okej, då har jag missuppfattat alltihop.

– Men då säger vi så här: Det finns de som har det svårt och behöver hjälp. Självklart är det så och dem ska vi hjälpa, men hur ska vi få pengar över att hjälpa dem om vi ska subventionera människor som har råd att betala för den kvalitet vi har i barnomsorgen? Jag kan faktiskt inte förstå detta. Samma radioprogram belyste lite det här med våra drivmedel. Man hade räknat historiskt och jämfört vad bränslet kostade och hur länge man behövde jobba förr för att ha råd att tanka bilen. Vi jobbar hälften så mycket för att fylla bilen i dag jämfört med vad vi behövde göra på 1980-talet. Det är svårt att tro, men så är det.

– Jag kom på en sak. Valet 2014, tror jag det var, då fick jag en sådan här osthyvel av Socialdemokraterna. Jag tänkte: ”En osthyvel i plast? Nej, den kan inte vara någonting att ha.” Vi skulle köra osthyvelsmetoden i kommunen då. Jag tror att det var Annie Fredriksson som gav mig den här. Faktum är att det är den bästa osthyveln jag har. Den håller fortfarande. 2018 fick jag en till, så jag har två stycken hemma. Fantastiskt bra osthyvlar. Faktum är att tänka att den är mer hållbar än er politik. Jag tror att vi kan stå här om fyra år och jag har samma osthyvel då också, men som sagt: För att få råd att hjälpa dem som verkligen behöver hjälp tror jag inte på att vi kan hålla på att subventionera sådana som har råd att betala för sig. Det är min åsikt vad gäller barnomsorgen: ingen fri barnomsorg. Tack för ordet.

Camilla Karlsson (S):

– Ja, vi går inte lika långt på riksnivå. Det känns som att Centerpartiet börjar närma sig Socialdemokraterna där, men jag vill bara förtydliga att vi kommer att kunna återställa underskottet. Vi har alltså balanskravet med vår budget, så att man inte tror att vi går in och tullar på pengar som vi ska betala tillbaka till kommunen. I vårt budgetalternativ har vi det, likväl som ni har det i ert.