Valdebatt i Gnosjö kommunfullmäktige - del sju

Folke Johansson hade skickat in frågor om det ekonomiska läget i kommunen men även vilka planer som finns för framtida industrimark i kommunen.

Johan Malm (C) läste upp dessa:

Under mandatperioden har det redovisats ganska stora minusresultat.
Vad är orsakerna?
Hur hanteras dessa gamla minusresultat?
Skall de återföras inom en viss tid?
Vad händer om det ej lyckas under givna regler och under rätt  tidsperiod?
Har det påverkat kommunens likviditet och isåfall hur har kommunen agerat?
Vilka summor rör det sig om under mandatperioden?

Vad kan kommunen erbjuda om någon frågar om 25 000 kvadratmeter byggklar industrimark i anslutning till Gnosjö samhälle?
Vilka planer för framtiden finns det?
Nordbäcksområdet mot Grimhult ser ut att vara ganska eländig terräng, stenigt och kuperat. Finns något alternativ?
Hyltan kanske hade passat bättre om det är möjligt att förvärva en del mark, eventuellt Hovmannakull?
Hur nära i tiden ligger projektet att projektera ny industrimark?

Daniel Elmqvist (SD):

– Tack för ordet ordförande och tack Folke som har skickat in. Jag har kollat upp lite det här med industrimarken. Vad har vi industritomter i Gnosjö kommun just nu? Skulle de vilja bygga 25 000 kvadratmeter så finns det. Det finns 90 000 kvadratmeter på Östra Lid och Nyhem i Hillerstorp har 71 000 kvadratmeter. Det var i alla fall vad jag hittade på hemsidan i går.

Finns det planer på att bygga ut? På Annelund i Hillerstorp ska det byggas 200 000 kvadratmeter, det är på gång. Det var något tjafs med länsstyrelsen där men det kommer att gå igenom och gå i gång. Vi har Lassabo i Hillerstorp. Det är också ett som vi tittar på. Det är är 75 000 kvadratmeter. Sedan har vi diskuterat det här med Nordbäcksområdet och jag tycker inte det är lämpligt heller som industrimark. Bara sälj av det och investera de pengarna i ett annat område. Eventuellt på Hovmannakull då också.

Jirka Bärnlund Fors (C):

– Tack så mycket och tack Daniel för att du har kollat kvadratmeter. Det har jag nämligen inte gjort. Jag vill bara säga att Nordbäcks har ju legat som en våt filt över oss här. Någon gång har man sagt att där skulle vi kunna detaljplanera för industrimark och sedan så, det räcker att man kastar ett öga när man kör på vägen förbi så inser man att det här blir ju svårt. Så att nu har vi ju gett i uppdrag att se över vilken del av den marken som är hängande frukt. Vad kan man i så fall göra med den?

Vi vill givetvis ha mycket industrimark att erbjuda. Det är ganska långa ledtider ändå. Jag tycker, på tal om att vi pratade om dialog i början här när vi pratade innebandy och annat. Jag vet att vi har en god dialog med vår näringslivschef och näringslivet. Jag tänker att man behöver vara tydlig i den dialogen då när är man faktiskt villig att säga jag vill köpa mer mark. För jag tror att många säger att vi behöver mer mark och det är för att man från näringslivets sida vet att när man bestämmer sig så går det snabbt och då behöver vi ha mark redo.

Men jag tror att sanningen är att vi har inte råd att ha jättemycket mer redo än vad vi har nu. Vi behöver börja fylla på det som finns innan vi kan börja sätta spaden i jorden och detaljplanera först. Det är klart, detaljplanera först innan vi sätter spaden i jorden. Så att vi får fylla det vi har först faktiskt. Tack.

Niclas Huuva (KD):

– Tack ordförande. Bra redovisat precis hur du sa där Jirka. Jag skulle ändå vilja säga tack Folke för en relevant bra fråga om det här med industrimark. Jag vill påstå så här utan att ha belägg. Har vi någon som frågar efter 25 000 kvadratmeter industrimark i Gnosjö kommun, då ska vi alla stå i givakt. För 25 000 kvadratmeter, det är respekt. 25 000 kvadratmeter av industrimark och vad man nu vill bedriva på den marken, det innebär ju arbetstillfällen. Får vi arbetstillfällen så kanske vi kan få våra familjer och liksom föda upp kommunen ännu mer. Så att vi ska stå alla i givakt på en sådan fråga, oavsett vad det är för form utav förfrågan. Tack.

Kristin Hästmark (M):

– Tack så mycket. Tack Folke för dina frågor och ja, vi moderater, vi tycker också att vi har lite för lite industrimark i kommunen. Vi har ju påbörjat arbetet med ny översiktsplan och där pekar vi ut flera olika områden, både ut mot Nissaforshållet. För att strecket som går mitt i gatan, jag vet inte om ni har sett det, vid Gynnås ungefär, där börjar elområde tre. Det är också en fördel där då.

Projekteringen, det hänger också ihop med vår ekonomi. Vi har ju haft investeringsbudget på 25 miljoner de senaste två åren vardera och det är klart, då får vi välja. Ska vi lägga 15 miljoner på att fixa ventilationen på GKC? Eller ska vi lägga 20 miljoner på industrimark? Det är ju så att vårt grunduppdrag, det är skola, vård och omsorg. Det behöver vi prioritera då. Projekteringen som vi håller på med nu på Annelund, det är också något som man har sett av med näringslivet. Vilken är den hängande frukten? Det är ju där de pekar ut. Det var något om det.

Då tänkte jag gå över på ekonomi också. Vi har fått mycket frågor kring ekonomi och det med minusresultat som vi har gjort under två utav innevarande mandatperiodens år.

Det som är orsakerna, det är ju att vi under 2023 gick in nytt pensionsavtal. Jättebra för vår personal och väldigt välförtjänt. Men den skulle inledningsvis kosta 5 miljoner per år för Gnosjö kommun, men inflationssäkrat är det och det stack upp till 25 miljoner årligen där då. Sedan har vi också samtidigt med det en minskad befolkning som också minskar skatteintäkter och också en teknisk avdelning som nu går åt alldeles för mycket pengar.

Men vi såg ju redan när vi gick in i 2023 att vi skulle få stora ekonomiska utmaningar. Därmed så var ju också presidiet, vi stod helt enade, det var dåvarande kommunalrådet, oppositionsrådet, jag och vice, tror du var med också Stefan, ja som tillsammans i alla fall med kommundirektör och ekonomichef. Vi var ute på samtliga utskott och där även alla chefer var närvarande. Då pratade vi just om de ekonomiska förutsättningarna som vi stod inför med vikande befolkning, pensionsavtal som ökade ordentligt. Så vi påbörjade arbetet redan då.

Hur hanterar vi det här med minusresultatet då. Vi har ju här i fullmäktige beslutat gemensamt om en handlingsplan. och målet i den, det är ju först att återställa tidigare års underskott och framöver också bygga upp ett stabilt ekonomiskt överskott för att hantera framtida behov och eventuella oförutsedda utgifter. Det är också därför vi lägger undan extra mycket på både vårt resultat och på oförutsedda för att kunna hantera svängningar i befolkningsunderlaget, till exempel inflation som kan gå, allt som händer i omvärlden.

Enligt tidigare beslut då så ska väl balanskravet, underskottet, återställas senast 2029 och kvar att återställa nu är då 60,8 miljoner. Om nu Gnosjö kommun fortsätter i samma riktning. Vi har ju haft plusresultat för 2025 och vi har en prognos på plus 2026. Då kommer det också med uppdaterade resultat det här målet att återställas och återställande uppnås.  Sedan var ju frågan om det ska återinföras inom en viss tid och det har vi beslutat här, senast 2029. 

Folke undrar också vad som händer om man inte lyckas under givna regler och under rätt tidsperiod. Då är det så, i kommunallagen så ska ju budgetunderskottet återställas inom den här tidsperioden vi har beslutat, alltså 2029. Men om det då inte genomförs, då blir vi inte föremål för några sanktioner eller att vi hamnar hos kronofogden eller liknande. Däremot så kan ju revisorerna rikta stark kritik mot kommunen och det kommer också då i så fall krävas det besparingsåtgärder. Alltså effektiviseringar, neddragningar, höjd skatt eller annat. För vi får ju inte gå back i all framtid. Vi ska ju enligt kommunallagen ha en budget i balans.

Sedan var det också en ytterligare fråga om hur det har påverkat kommunens likviditet och hur vi i så fall agerat. Ja, det har ju påverkat kommunens likviditet. Vi har varit extremt återhållsamma. Det är därför vi haft så låga investeringsbudgetar, både 2024 och 2025. Men vi har också haft en väldigt löpande information till ekonomi i större kassaflöden. Så innan man beställt större arbeten så har man stämt av med ekonomin om det funkar att göra det nu eller om man ska avvakta.

Sedan undrar också Folke vilka summor det rör sig om den här mandatperioden. Då var det 2023 som vi hade ett underskott på 43,9 miljoner. 2024, då hade vi lite mer än halverat det till 21,1 miljoner och för 2025 så ligger vi faktiskt då på ett plusresultat på 6,4 miljoner. Men vi är ändå en bra bit ifrån där vi ska vara. Så även om vi är på rätt väg så är vi moderater, och jag tänker Centern och KD som också med styr, vi är inte nöjda med det, utan vi måste nå de här resultaten på två och en halv procent. Prognosen som vi fick här nu i tertialbokslut ett, det är då att vi har plus på 13 miljoner för innevarande år. Tack.