Gill Ekström till minne

Gill Ekström

Konstaterar med saknad att min vän, arbetskamrat, chef, skolkamrat och idrottskamrat inte finns längre.

Jag lärde känna Gill när vi började i småskolan 1951. Gill och jag var de killar i klassen som kanske var mest idrottsintresserade, vilket förenade oss. Han var med i gänget på ”Ljungberghsvallen” – där Storckens låg – som fostrade många blivande SIS-are.

Gill och jag blev tidigt A-lagsspelare i fotboll och fick som 17-åringar vara med och spela upp SIS i fyran. Gill i den viktiga rollen som centerhalv och försvarschef.

Knäskador gjorde att fotbollskarriären slutade ganska tidigt. Men än mer framgångsrik blev han som ishockeyspelare. Han var med i det första division II-laget och som 20-åring dess lagkapten.

Själv minns jag hösten 1964 när SIS slog ut Vättersnäs i en DM-semifinal på den nya konstisbanan på Movalla. Gill avgjorde med slagskott från blå linjen till 8–7. Att sedan SIS föll i finalen mot Öster som säsongen innan spelat i allsvenskan är en annan sak.

Efter avslutad karriär var Gill under många år engagerad som ledare inom SIS på olika poster.

När jag började jobba på Uppåkra fick jag förstås Gill till arbetskamrat och tidigt fick han axla rollen som verkstadschef. Han fick sedan vara med som en viktig länk att bygga Uppåkra till vad det i dag är.

I unga år byggde han och hans Gun en villa på Tegnèrgatan – tror det var 1965 – där han bott återstoden av sitt liv. Paret begåvades med tre barn oh sedan också barnbarn. Familjen betydde mycket för Gill och sommarstället vid Linnesjön var en kär samlingsplats för familjen. Där trivdes och bodde Gill och Gun många somrar. Och det var också där han fick sluta sina dagar…

Tankarna går så här dagarna efter hans frånfälle till hans fru Gun, dottern Lena, sonen Thomas och dottern Johanna med familjer samt syskonen Tommy och Rigmor med sina familjer. Ni har många vackra och roliga minnen att bevara och gömma i era hjärtan efter en kär och älskad make, pappa, farfar och morfar, storebror och svåger.

Ni kan vara övertygade om att det är många som är med er i tankarna.

Erik Sjöberg