Gustav Fransson till minne

Gustav Fransson.

Vid vissa tillfällen kan jag inte hålla borta fingrarna från tangentbordet. Känner bara att man måste skriva och det känner jag just i detta ögonblick när jag ser på Skillingaryd.Nu att väl aktade Gustav Fransson, Hovslätt har lämnat det jordiska livet i en ålder av 97 år.

Ordet aktad har en hög klang och alla mäniskor är aktade och värdefulla men när det gäller Gustav måste jag bara dela mina tankar om hans livsgärning.

Jag hade lite svårt att sova en natt för någon vecka sedan, satt vid datorn och bläddrade på Skillingaryd.Nu och dess ypperligare arkiv och hittade ett par artiklar om Gustav Fransson. Min tanke var, Gustav, har jag ju inte hälsat på under minst tio år, lever han, personen som min morfar Bengt och pappa Valle hade haft så mycket att göra med. Min fundering var att ringa till före detta skjutfältsabetaren Harald Andersson eller till min farbror Hille och fråga om Gustav levde, men jag hann aldrig ringa innan jag läste om bortgången här på Skillingaryd.Nu.

Gustav var på något vis en motor i min familjs liv. Gustav var chefen, min morfar och min far bildade en riktig trio och trodde på ett bättre samhälle där alla människor var lika värda. Glömmer aldrig minnesorden som Gustav skrev om min far Valle i Smålands Folkblad när han avled 1986 ”en person som trodde på den demokratiska socialismen”.

Smålands Folkblad gick i graven till min, Gustavs och många andras sorg. Men jag hade tillsammans med trevliga kollegor förmånen att starta upp lokaltidningen Finnveden som man kan säga var en spillra.  Gustav ringde till mej, peppade mej när jag var med om återuppstarten av Finnveden. Gustav var även en av de första som tecknade prenumeration.

Mina tankar går givetvis till sambo, barn, barnbarn och barnsbarnsbarn som jag tyvärr inte känner. Men vore kul att träffa och utveckla tankar om hur Gustav, Bengt och Valle hade det på skjutfältet.

• Läs mer om Gustav här (länk)

Linus Persson