Calle Skoogh

Min söndagsskollärare Calle Skoogh har fått flytta hem till sitt himmelska hem. Calle föddes 25 augusti 1934 och döptes till Carl-Olof, ett namn som inte användes mycket, utan det var Calle.

Under flera år bodde Calle i Skillingaryd. Han uppförde en villa vid hembygdsparken och drev Calles Färg vid torget i Skillingaryd.

För egen del gav Calle det största avtrycket som söndagsskollärare i Filadelfia, nuvarande pingstkyrkan. Vi var massor av barn som gick och antalet ökade varje vecka. Calle uppmanade hela tiden att vi skulle ta med oss en kompis och kom vi upp i ett visst antal bjöd han på glass.
Ett bevis på den stora verksamheten är en av Ola Hugossons tavlor utanför Pingstkyrkan där bland annat jag står som en liten lintott i den stora skaran av unga Skillingarydsbor.

Calle drev sin färghandel framgångsrikt på Skillingaryds torg. Tanken och viljan var att han skulle expandera och överta Ljungberghs Järnhandel på andra sidan torget. Men i sista stund låste sig affären och jag vågar lova att hade den affären genomförts så hade vi i Skillingaryd med säkerhet haft en jättefin kombinerad järn- och färgaffär i dag på Slätten eller en annan plats med sonen Kenneth vid rodret.

Efter den fadäsen beslutade sig Calle för att flytta till Gislaved där han köpte en färgaffär och drev i många år innan sonen Kenneth tog över.

Själv jobbade jag på tidningen Finnveden i Gislaved.Jag gick tillsammans med journalistlegenden Sven-Ingvar Claesson på gågatan och vi mötte Calle. Jag och Calle pratade och Sven-Ingvar var lite förvånad över att vi kände varandra så väl.
Honom har jag haft i söndagsskolan i flera år, var Calles kommentar
Det har ju inte hjälpt kommenterade Sven-Ingvar.
Säg inte det kontrade Calle, ingen vet ju hur Linus hade varit om han inte gått i söndagsskola.

Sista gången jag träffade Calle var på ett äldreboende i höstas där han var på avlastning. Det märktes verkligen att han blev glad över mitt besök.
Ja, helt klart. Calle var en fin människa, en verkligen stor samhällsbyggare.
Calles närmsta anhöriga är makan Mona, sonen Kenneth, döttrarna Inga-Lill, Ami och Anette med familjer.

Söndagsskoleleven Linus Persson