Stina minns Linus Persson

Till minne av Linus Persson.

Det var dagen före min 80-årsdag. Telefonen ringde.
– Är det Stina Ekberg?
– Jaa, vem är det jag talar med?
– Det är den värsta eleven du hade i Skillingaryd.
– Jag hade inga värsta elever i Skillingaryd. Men är det möjligen Linus Persson?

Han ville gratulera mig till de 80 åren. Den dagen hade han besökt de kända systrarna Marianne och Inger. De hade berättat om mina jämna år. Ett så trevligt och intressant samtal vi fick. Han berättade öppet om sitt liv med både berg och dalar.

Några år senare ringde han igen med samma inledning på samtalet. Linus och bästa vännen hade hyrt en stuga på norra Öland. De måste ju vägen fram ganska nära min gård Linsänkan. Det blev lunch hos mig och fler intressanta samtalsämnen. Jag kunde inte minnas att vi hade någon konflikt oss emellan under hans år på högstadiet.
Kyrkomusikern satte sig vid mitt piano och spelade några psalmer. Så trevligt att de hörde av sig och att vi fick det mötet!

Jag minns när vi hade ”avlämningskonferens”. Bernt Hansson skulle lämna sin sjätteklass till högstadiet.
Hans goda råd var: Bemöta honom varsamt och bestämt. Man får försöka förstå honom!

Så sorgligt att han inte fick bli äldre!

Minnet av Linus kommer att leva för evigt!

Stina Ekberg Kallryd på Öland