Natur

Gästnaturfotograferna, del 15

Natur Vår natur- och kulturkrönikör Dan Damberg presenterar i denna krönika bilder från andra naturfotografer.

Gästnaturfotograferna, del 15, en natur- och kulturkrönika i 37 bilder om den härliga naturen genom gästande naturfotografers kameraögon. Detta är min 900:e krönika sedan starten.

Text Dan Damberg, Skillingaryd, foto, Amer Ramic, Skillingaryd, Kjell Holmqvist, Huskvarna, Anette Blomén, Skillingaryd, Admira Dedic, Skillingaryd, Mats Andersson, Skillingaryd.

Bilderna är tagna från och med sommaren 2017 och framåt genom vintern 2018.

Bok, ”Fagus sylvatica”, vid Ryhov, Jönköping, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Regnbåge över Skillingaryd, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

En regnbåge är ett optiskt, meteorologiskt fenomen som uppträder som ett fullständigt ljusspektrum i form av en båge på himlen då solen lyser på nedfallande regn.

Bändelkorsnäbb, ”Loxia leucoptera”, Östra kyrkogården, Jönköping, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Bändelkorsnäbb, ”Loxia leucoptera”, Östra kyrkogården, Jönköping, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Bändelkorsnäbb, ”Loxia leucoptera”, Östra kyrkogården, Jönköping, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Gamla staden i Jajce, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Jajce är en stad och kommun i centrala Bosnien-Hercegovina, i den historiska regionen Bosanska Krajina.

Staden är en del av Kantonen Centrala Bosnien i entiteten Federationen Bosnien och Hercegovina.

Gamla staden i Jajce, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Staden är belägen mitt emellan Banja Luka och Bugojno, närmaste större stad är Mrkonjić Grad.

Jajce är känd för sin siluett där det medeltida fortet Stari Grad belägen på en bergstopp ovanför vattenfallet som bildas där floderna Pliva och Vrbas möts.

Man har i Jajce funnit ett mithraiskt tempel som ska ha byggts på 400-talet efter Kristus, alltså knappt 1000 år innan staden grundades. Detta tyder på att området under en lång tid varit bebott av olika dåtida stammar.

Gamla staden i Jajce, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Jajce är en av de vackraste städerna i Bosnien och Hercegovina. Också känd som Kungastaden, var den säte för det medeltida bosniska kungadömet. På grund av stadens turbulenta historia och tack vare många värdefulla monument, kallas Jajce också för ”staden som ett museum under bar himmel”

Staden grundades av kroatiske adelsmannen Hrvoje Vukčić Hrvatinić, ban över Kroatien, storhertig av Bosnien och hertig över Split och namnet Jajce nämns för första gången i dokument från år 1396.

I närheten av Jajce finns ett fort kallat Komotin, vilket tros ha varit det ursprungliga Jajce som sedan flyttades efter digerdöden.

Ett annat fort centralt i Jajce, är ”Stari Grad”, på svenska, Gamla Staden, som uppfördes under 1400-talet av ban Vukčić Hrvatinić och gav staden dess unika arkitektur med katakomber och dess 2 stadsportar, Travnik-porten i den västra delen av staden och Banja Luka-porten i den norra.

Fortet kom att spela en stor roll i försvaret mot den ottomanska aggressionen.

Gräsänder, ”Anas platyrhynchos”, Stora Plivasjön, nära staden Jajce, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Gräsänder, ”Anas platyrhynchos”, Skillingaryds dämme, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Gråsiska, ”Acanthis flammea”, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Inuti ett gammalt bosniskt hus som idag är en restaurang, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Staden Jajce kom att under 1400-talet tjäna som huvudstad i dåtidens bosniska konungarike men 1463 under den ottomanska ockupationen av Bosnien införlivandes detta område som paschalikat i det Ottomanska riket och då föll Jajce under ottomansk kontroll, varvid Bosniens siste konung Stjepan Tomašević Kotromanić i maj månad, i närheten av Jajce kom att avrättas av Mehmed II.

Ett år senare befriades staden av ungerske konungen Matthias Corvinus.

Enda kvinnliga moské i Bosnien finns i Jajce, det är Sultanija Esma, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Esma Sultanija var gift med den bosniske visiren Mehmed Pahsa Mušinović och lät bygga moskén i Jajce år 1753.

Själva byggandet av moskén är en vacker med tragisk historia. Sultaninnan blev sjuk och uppmanades att bygga en moské där två floder möts, vilket hon gjorde. Hon betalade för moskén med ett örhänge som hon tog från sitt öra. Olyckligtvis dog hon innan moskén stod färdig, men byggnadens elegans och skönhet håller hennes minne vid liv.

Den tros också vara den enda moskén i hela Europa som är uppkallad efter en kvinna.

Staden Jajce kom 1501 återigen att belägras av ottomanska styrkor under Skender-paša Mihajlović, med titeln sanjak-beg över Bosnien, på engelska ”Lord of the Standard”.

Skender-pašas belägring misslyckades då hans trupper besegrades av Ivaniš Korvin med stöd av de kroatiska adelshusen Zrinski, Frankopan, Karlović och Cubor. Alla ottomanska försök att ta över kontrollen av Jajce misslyckades fram tills 1527 då Jajce i samband med slaget vid Mohács blev den sista fria bosniska staden att falla under ottomansk kontroll.

Detta då ottomanska styrkor efter vinsten i Mohács lyckades annektera det ungerska banatet centrerat kring Jajce tillsammans med den norr om Jajce belägna kroatiska regionen Slavonien.

Enda kvinnliga moské i Bosnien finns i Jajce, det är Sultanija Esma, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Esma, osmansk prinsessa, Esma Sultan, född 1778, död 1848, var en osmansk prinsessa. Hon var dotter till sultan Abdul Hamid I och Ayşe Seniyeperver, och syster till sultan Mustafa IV och sultan Mahmud II.

Vid hennes fars död 1789 var hennes äldste bror tio år gammal, och tronen övertogs därför av hennes kusin, Selim III. Esma blev 1792 bortgift med Pascha Küçük Hüseyin Pasha, en vän till hennes kusin sultanen.

Tack vare sin makes position fick hon möjlighet att utöva inflytande i samhället. Efter makens död 1803 vägrade hon att gifta om sig. Esma ägde ett palats i Divanyolu, kiosks i Çamlıca, Maçka och Eyüp och ett palats vid Bosporen i Kuruçeşme.

Hon intresserade sig för den västerländska kulturen, och ska ha möblerat sitt palats med brittiska möbler, vid hennes död avlägsnades genast dessa och de gamla orientaliska möblerna återfördes. År 1807 avsattes och mördades Selim III av janitsjarerna, som placerade hennes bror Mustafa IV på tronen.

Han avsattes året därpå, och ersattes av Esmas andre bror Mahmud II. Esma ska ha utövat stort inflytande över sin bror sultanen under hans regeringstid. Mahmud II avled i hennes palats i Çamlıca 1839.

Under de följande århundradena efter erövringen 1527 kom Jajce att uteslutande vara under ottomanskt styre. Under denna period byttes den medeltida marknadsplatsen ut mot en turkisk bazaar och området mellan stadsportarna fylldes med små handelsbodar. Bazaaren kom att med tiden expanderas utanför stadsportarna och staden med den.

Utsikt från gamla staden Jajce, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Det ottomanska styret av staden Jajce fick ett abrupt slut den 7 augusti år 1878 då Österrike-Ungern tog över kontrollen av Bosnien och Hercegovina.

Den industriella utvecklingen i staden tog under det nya styret fart på riktigt och ett industriområde uppfördes vid Plivas västra strand. Bland annat så byggdes regionens på den tiden största hydro-elektriska kraftverk. Staden utvecklades snabbt under denna period då vägar och järnvägar byggdes som via Banja Luka kopplade samman staden med övriga riket.

Stadsmuren i Gamla staden i Jajce, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Den 29 november 1943 samlades ”Det antifascistiska rådet för nationell frigörelse av Jugoslavien” i Jajce och bildade Jugoslavien.

Rådet var den kommunistiska partisanrörelsens politiska organ och den 29 november blev efter andra världskrigets slut Jugoslaviens nationaldag. Även Jugoslaviens nyhetsbyrå TANJUG grundades i staden Jajce.

Staden är även listad på en sevärdhetslista som den 11:e mest intressanta och vackra staden i världen och innan inbördeskriget 1992 hade staden ungefär 300 000 turister per år.

Luktviol, ”Viola odorata”, i blom i Skillingaryd, januari 2018, foto Anette Blomén, Skillingaryd.

Luktviol, ”Viola odorata”, i blom i Skillingaryd, januari 2018, foto Anette Blomén, Skillingaryd.

Jungfruslända i familjen ”Calopteryx”, från Bosnien, foto Admira Dedic, Skillingaryd, sommaren 2017.

Kattuggla, ”Strix aluco”, i Skillingaryd, foto Mats Andersson, Skillingaryd 2018-02-01

Kattuggla, ”Strix aluco”, i Skillingaryd, foto Mats Andersson, Skillingaryd 2018-02-01

Rocksjöns naturreservat, Jönköping, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Utsikt åt söder över Rocksjön genom järnvägsbron vid Liljeholmskanalen i Jönköping, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Sothöna, ”Fulica atra”, Liljeholmskanalen, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Storskarv, ”Phalacrocorax carbo”, Liljeholmskanalen, Jönköping, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Korsning Tamanka x Gräsand, Liljeholmskanalen, Jönköping, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Smådopping, ”Tachybaptus ruficollis”, Liljeholmskanalen, Jönköping, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Liljeholmskanalen och Östra kyrkogården i Jönköping, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Skulpturen ”Oskuld” av Carl Eldh, i Åbroparken i Värnamo, foto Amer Ramic, Skillingaryd vintern 2017.

Carl Eldh, född den 10 maj år 1873 i Film i Uppland, död den 26 januari år 1954 i Stockholm, var under första hälften av 1900-talet en av de mest anlitade skulptörerna i Sverige.

Råka, ”Corvus frugilegus”, med ljusbrytning på näbben vilket gjorde den gul, med andra ord ingen alpkaja, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, vid samma tillfälle tog Leo Johansson, Skillingaryd JSM-guld i skidor. Grattis!

Rödvingetrast, ”Turdus iliacus”, häckande i blomkruka, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Skillingaryds dämme, trädgårdsmöbler av is, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna.

Solnedgång över Stora Plivasjön, nära staden Jajce, i Bosnien sommaren 2017, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Nateväxter i släktet ”Potamogeton”, Stora Plivasjön, nära staden Jajce, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Hästar vid Stora Plivasjön, nära staden Jajce, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Tamhäst, ”Equus ferus caballus”, är en domesticerad underart av vildhästen som tillhör släktet hästar ”Equus”.

Hästen domesticerades för cirka 6 000 år sedan, och har sedan dess använts som dragdjur eller riddjur, men även som föda och för att producera mjölk eller djurhudar.

Under lång tid har man avlat fram flera skiftande typer i färg och kroppskonstitution, vilka utvecklats till dagens hästraser.

Idag är hästen fortfarande vida använd som arbetsdjur, till nöje och fritid, och inom hästsport.

Svenska granater på ett museum i Jajce, foto Amer Ramic, Skillingaryd sommaren 2017.

Granater är en grupp av mineraler, som utgörs av kiselsyrasalter av aluminium, kalcium, magnesium, järn eller mangan, finare slag av granater används som smyckestenar.

Tack och hejdå!

Dela


1 reaktion på Gästnaturfotograferna, del 15

Lämna ett svar