Gästnaturfotograferna, del 16

Gästnaturfotograferna, del 16, en natur- och kulturkrönika i 44 bilder om den härliga naturen genom gästande naturfotografers kameraögon.

Text Dan Damberg, Skillingaryd, foto, Jessica Augustsson, Skillingaryd, Oddbjörn Nielsen, Hestra, Amer Ramic, Skillingaryd, Admira Dedic, Skillingaryd, Kjell Holmqvist, Huskvarna, Anita Holmqvist, Huskvarna, Anette Blomén, Skillingaryd, Ola Hugosson, Skillingaryd.

Bilderna är tagna under vårvintern år 2018 och framåt samt under sommaren 2017.

Amerikansk rörhöna, ”Gallinula galeata”, fotograferad i Dominikanska republiken av Jessica Augustsson, Skillingaryd, 20180330.

Amerikansk rörhöna är en nordamerikansk fågel i familjen rallar som nyligen fått egen artstatus, och som tidigare behandlades som en underart till vår eurasiska rörhöna, ”Gallinula chloropus”.

En art ur släktet ”Heliconia”, Hummerklosläktet, som är det enda släktet i familjen hummerkloväxter ”Heliconiaceae”, foto Jessica Augustsson, Skillingaryd i Dominikanska republiken, 20180330.

Plumeria, ”Plumeria sp”, även kallad tempelblomma, är en art i familjen oleanderväxter, foto Jessicas Augustsson, Skillingaryd, i Dominikanska republiken, 20180330.

Citat Oddbjörn, ”Den blyga räven”, foto Oddbjörn Nilsen Hestra 20180506. Räven är tagen vid vägkanten mellan Åsenhöga och Ekhult.

Citat Oddbjörn, ”Den okyssta prinsen”, foto Oddbjörn Nilsen Hestra 20180506. Grodan satt på altangolvet på Rydet som är mitt föräldrahem och ligger på vägen till Valafallet, rapporterar Oddbjörn.

Citat Oddbjörn, ”Godis i näbben”, en talgoxe med mat, foto Oddbjörn Nilsen Hestra, 20180506. Talgoxen satt i trädet vid min vedhög på Rydet.

Gråsiska, ”Acanthis flammea”, foto Oddbjörn Nilsen Hestra, 2018.

Citat Oddbjörn, ”Tjäderhönan vill inte vara med på bild”, foto Oddbjörn Nilsen Hestra, 20180506. Tjädern på vägen till Rydet.

Sandödla hona med ungar/ägg, som gräver ett bo, Fågelforsdammen, 20180520, foto Ola Hugosson, Skillingaryd. En helt unik bild!

Sandödla hona med ungar/ägg som gräver ett bo, Fågelforsdammen, 20180520, foto Ola Hugosson, Skillingaryd. En helt unik bild!

Gamla staden i Jajce, Bosnien, foto Amer Ramic, Skillingaryd, sommaren 2017.

Jajce, är en stad och kommun i centrala Bosnien-Hercegovina, i den historiska regionen Bosanska Krajina.

Staden är en del av Kantonen Centrala Bosnien i entiteten Federationen Bosnien och Hercegovina.

Gamla staden i Jajce, Bosnien, foto Amer Ramic, Skillingaryd, sommaren 2017.

Gräsand, fotograferad av Amer Ramic, Skillingaryd i Jajce, Bosnien, sommaren 2017.

Västra lägret, Skillingaryd, foto Amer Ramic, Skillingaryd, våren 2018.

Krokus i Skillingaryd, foto Amer Ramic, Skillingaryd, våren 2018.

En underbar bild på vattenfallet i Jajce med EU-flaggan projicerad i och på det fallande vattnet i floden Pliva, foto Admira Dedic, Skillingaryd, sommaren 2017.

Pliva är en förhållandevis liten flod i centrala Bosnien-Hercegovina som mynnar ut i floden Vrbas genom ett vattenfall i staden Jajce.

Källan till floden är en av Europas största källor för drickbart vatten och i närheten av källan finns ett antal gamla vattenkvarnar, där floden delvis delas upp i olika forsar och vattenfall.

Floden Pliva är känd för sitt rena vatten men också för sin rika biologiska mångfald av fiskar och detta gör floden attraktiv för flugfiskare och andra sportfiskare.

Ett par kilometer nedströms finns ett skyddat område avsett för just flugfiske.

Området runt Sörgården är mycket vackert som här på våren när vitsipporna blommar, foto Admira Dedic, Skillingaryd. 20180502.

Igelkott, ”Erinaceus europaeus”, fotograferad vid Sörgården i Skillingaryd av Admira Dedic, Skillingaryd, 20180529.

Bivråk, ”Pernis apivorus”, hane, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180610.

Domherrar, två röda hanar, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180527.

Grankottefjäll vikta av torka och värme under maj och juni, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180527.

Grönsiska, ”Spinus spinus”, hane, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180527.

Kanske en gåshybrid mellan arterna grå- x bläs- x kanadagås, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180427.

Islossning i Huskvarnaån, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180402.

Linnéa, Smålands landskapsblomma, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180611.

Midsommarkrans 2018, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180622.

Padda, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180622.

Råkkoloni i Varatrakten, Västergötland, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, våren år 2018.

Röd glada, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180610.

Tre fantastiska bilder på, en till ungarna i holken med föda i näbben, inflygande hona av arten Svart vit flugsnappare, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180610.

Tre fantastiska bilder på, en till ungarna i holken med föda i näbben, inflygande hona av arten Svart vit flugsnappare, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180610.

Tre fantastiska bilder på, en till ungarna i holken med föda i näbben, inflygande hona av arten Svart vit flugsnappare, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180610.

Skvattram i blom, Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180528.

Storskrake hane, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180408.

Storskrake hona, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180408.

Storskrake hona, foto Kjell Holmqvist, Huskvarna, 20180408.

Råbock, foto Anita Holmqvist, Huskvarna, 20180617.

Silverblåvinge, foto Anita Holmqvist, Huskvarna, 20180617.

Steglits på ängshaverot, ”Tragopogon pratensis”, foto Anita Holmqvist, Huskvarna, 20180614.

Steglits på ängshaverot, ”Tragopogon pratensis”, foto Anita Holmqvist, Huskvarna, 20180614.

Törnskata, hane, foto Anita Holmqvist, Huskvarna, 20180617.

Takmossa, ”Syntrichia ruralis”, foto Anette Blomén, Skillingaryd.

Arten takmossa är en bladmossart som beskrevs av Georg Heinrich Weber och Daniel Matthias Heinrich Mohr redan år 1803.

Takmossa ingår i släktet skruvmossor, och familjen ”Pottiaceae” och arten bildar upp till 7 centimeter höga, olivgröna till brungröna, lösa tuvor.

Stammen saknar centralsträng och bladen sitter jämnt fördelade längs stammen, och fuktiga blad är båglikt utböjda från stammen.

Bladformen är tunglik till oval, utan någon ”midja” och bladkanten är smalt tillbakaböjd från bladbasen åtminstone till mitten av bladet men oftast till strax nedanför bladspetsen.

Nerven är kraftig och löper ut i en lång, färglös hårudd som är tandad och nervens undersida är papillös.

Cellerna i bladets övre halva är rundat kantiga, mellan 12–16 µm, mikrometer, breda och tätt papillösa.

En mikrometer är en längdenhet betecknande 10E-6 meter, alltså en miljondels meter eller 0,000 001 meter.

Arten takmossa är skildkönad och kapslar förekommer då och då, kapseln är då upprätt, oval till cylindrisk, slät och svagt krökt och kapselskaftet är rödaktigt och cirka 2 centimeter långt.

Peristomtänderna är de längsta i släktet, cirka 2 millimeter långa, och är spirallikt vridna i två varv.

Peristom är en term som hos mossor och ryggradslösa djur och beskriver något som omgärdar en organöppning.

Sporerna är mellan 10–12 µm, mikrometer, i diameter, brunaktiga och fint punkterade, en specialiserad vegetativ förökning saknas hos arten.

Takmossa kan likna den närstående arten sandskruvmossa, ”Syntrichia ruraliformis”, men den senare har gradvis avsmalnande bladspetsar, mindre bladceller och växer oftast på sandstränder.

Förväxling sker ibland med den betydligt sällsyntare alléskruvmossa, ”Syntrichia virescens”, som dock är mindre, har bladen samlade i toppen av skottet och har en bladkant som är tillbakaböjd endast nedanför mitten av bladet.

Arten är i Norden mycket allmän i de södra delarna och gradvis något ovanligare norrut och arten är den globalt mest spridda av släktets arter.

Utbredningen inkluderar hela Europa, delar av norra och södra Afrika, stora delar av Asien, Australien, Sydamerika, Nordamerika och Grönland.

Takmossa växer på en lång rad underlag, til exempel på mark, sten, trädstammar och hustak, dock helst kalkrika underlag.

Växtplatsen är ofta dammig eller påverkad av kväverik luft och typiska miljöer är gårdsmiljöer, alléer, åkerholmar, murar, skogsbryn, ädellövskog, men även kalkrika branter och hällmarker, inte minst alvarmark.

Arten växer ofta tillsammans med allémossa, ”Leucodon sciuroides”, guldlockmossa, ”Homalothecium sericeum”, hårgrimmia, ”Grimmia pulvinata”, och hårhättemossa, ”Orthotrichum diaphanum”.

Sporerna mognar på sommaren.