Skillingaryds skjutfält – Västra lägret och ljungheden

Skillingaryds skjutfält – Västra lägret och ljungheden, en natur- och kulturkrönika i 11 bilder från en plats som minner om kultur och natur från förrförra sekelskiftet.

Text och bild Dan Damberg, Skillingaryd i mitten av februari anno 2017.

Proviantmagasinet, byggnaden uppfördes 1889 och tjänstgjorde de 25 första åren som proviantförråd.

Traktens bönder levererade mjölk, kött och potatis som vägdes upp och fördelades till lägrets två kokhus.

Därefter har byggnaden fungerat som allmänt förråd. Alla fönster och ytterdörrar förefaller vara original sedan tillkomsten 1889.

Fönstren är försedda med fönsterluckor, troligen som inbrottsskydd. Invändigt är allt original sedan 1889. Väggar och tak består av obehandlade träytor.

Alla byggnader på lägret förvaltas av Fortifikationsverket och underhålls på ett förtjänstfullt sätt så att kulturmiljön bevaras.

Redan under 1600-talet hölls militära övningar på Skillingaryds slätt, som idag är ett kulturområde av riksintresse, byggnaderna på området är även K-märkta och väl värda ett besök.

Under åren 1777-1914 övade och mönstrade Jönköpings regemente, I 12, i Skillingaryd och från mitten av 1800-talet och fram till tidigt 1900-tal byggdes flera vackra träbyggnader upp inom lägret och en stor del av de unika byggnaderna från regementets tid finns bevarade än idag, och sedan ett antal år är dessa tillsammans med marken kulturminnesförklarade, det vill säga K-märkta.

I september år 2013 öppnades ett militärmuseum på området, Miliseum, och där kan man lära sig mer om historien över lägerområdet och militärens aktiviteter sedan allt började på 1600-talet.

Proviantmagasinet, byggnaden uppfördes 1889 och tjänstgjorde de 25 första åren som proviantförråd.

Traktens bönder levererade mjölk, kött och potatis som vägdes upp och fördelades till lägrets två kokhus.

Därefter har byggnaden fungerat som allmänt förråd. Alla fönster och ytterdörrar förfaller vara original sedan tillkomsten 1889.

Fönstren är försedda med fönsterluckor, troligen som inbrottsskydd. Invändigt är allt original sedan 1889. Väggar och tak består av obehandlade träytor.

Alla byggnader på lägret förvaltas av Fortifikationsverket och underhålls på ett förtjänstfullt sätt så att kulturmiljön bevaras.

Västra lägret i Skillingaryd är den enda kvarstående svenska mötes- och övningsplatsen som har en komplett och sammanhängande autentisk bebyggelse från indelningsverkets tid.

Den äldsta byggnaden idag är Officersbyggnaden, som uppfördes på 1830-talet.

Men även det Östra lägret, som ligger på östra sidan av Lagan någon kilometer bort, är unikt där endast ett fåtal byggnader har rivits sedan lägret uppfördes vid tiden omkring sekelskiftet år 1900.

Skylten säger följande, Proviantmagasinet, byggnaden uppfördes 1889 och tjänstgjorde de 25 första åren som proviantförråd.

Traktens bönder levererade mjölk, kött och potatis som vägdes upp och fördelades till lägrets två kokhus.

Därefter har byggnaden fungerat som allmänt förråd. Alla fönster och ytterdörrar förfaller vara original sedan tillkomsten 1889.

Fönstren är försedda med fönsterluckor, troligen som inbrottsskydd. Invändigt är allt original sedan 1889. Väggar och tak består av obehandlade träytor.

Alla byggnader på lägret förvaltas av Fortifikationsverket och underhålls på ett förtjänstfullt sätt så att kulturmiljön bevaras.

Viktiga årtal om Skillingarydslägren,

1680-tal – Heden inom nuvarande Västra Lägret blir militär övningsplats.

År 1777 – Heden blir permanent regementshed för Jönköpings Regemente och manskapet sover i tält och äter under bar himmel.

År 1853 – Lägrets äldsta byggnad, nu officersmäss och förläggningsbyggnad, flyttas till sin nuvarande plats. Byggnaden uppfördes någon gång före år 1832.

År 1898 – Östra lägret och artilleriskjutfältet invigs.

År 1984 – En motortrafikled byggs mellan de båda lägren och denna blir senare motorväg.

År 1993 – Beslut tas att de båda Skillingarydslägren ska vara statligta byggnadsminnen.

Bilden visar ytterligare en vacker byggnad i Västra lägret i formen av det vackra Kompanichefsstallet som uppfördes år 1898.

Fortifikationsverket är Sveriges största fastighetsägare och i vårt bestånd finns en mångfald av fastigheter.

De förvaltar bland annat kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden med högt kulturhistoriskt värde.

Drygt 300 byggnader är klassade som statliga byggnadsminnen och i dessa ingår ofta även omgivande mark och parker.

Byggnadsminnena finns i hela landet, från Revingehed utanför Lund i söder, till Boden i norr och många av byggnaderna är en del av den militära byggnadstraditionen som sträcker sig från 1600-talet fram till idag vilket är ett kulturarv värt att bevara och utveckla.

Bilden visar ytterligare en vacker byggnad i Västra lägret i formen av det vackra Kompanichefsstallet som uppfördens år 1898 som stall för kompanichefernas hästar.

Idag används huset, som fordom var stall för kompanichefernas hästar, av Miliseum som föremålsmagasin.

På vinden förvarades i början hö och halm men under 1930-talet byggdes huset om och inreddes till förråd.

Taket restaurerased år 2001 men fasaderna är intakta sedan begynnelsen och två gavelfönster har fönsterluckor.

Fönster och dörrar förefaller att vara original sedan tillkomsten och byggnaden är i stort sett intakt invändigt med undantag av de borttagna spiltorna.

Idag används huset, som fordom var stall för kompanichefernas hästar, av Miliseum som föremålsmagasin.

Bilden visar ytterligare en vacker byggnad i Västra lägret i formen av det vackra Kompanichefsstallet som uppfördens år 1898 som stall för kompanichefernas hästar.

Idag används huset, som fordom var stall för kompanichefernas hästar, av Miliseum som föremålsmagasin.

Under den övre högra bilden säger texten ”Stallbyggnaden c:a 2005, före senaste renovering”.

Under den undre högra bilden säger texten ”Stallet i bakgrunden. Bild från en inryckning, c:a 1910”.

Till min stora glädje ser jag att ljungheden åter börjar framstå som en ljunghed och inte som en gles tallskog, avverkning av invandrande tallar är verkligen på sin plats, annars återtar sakta men säkert tallen platsen och en tallmo bildas åter.

När tallris och tallgrenar efter avverkningen har tagits bort kommer åter ljungen att blomma, ljungens insekter åter att hitta hem, trädlärkorna åter att häcka och sandödlorna åter kvickt ila kring och prassla i ljungriset.

Den gamla holken har sett sina bästa dagar och behöver ersättas, det stora ingångshålet tyder på kattuggla, pärluggla, knipa eller storskrake men platsen mitt ute på ljungheden förbryllar något.

Ingångshålens diameter varierar beroende på vilka gäster man vill ha i holken.

3 centimeter passar talgoxe, blåmes, entita, talltita, svartvit flugsnappare och rödstjärt.

5 centimeter passar stare, göktyta, gråsparv, pilfink och sparvuggla.

6 centimeter passar kaja, skogsduva och pärluggla.

14 centimeter passar knipa, storskrake och kattuggla.

Lite längre ut på heden, norr om Movadsbäcken, hittar man dessa stora, gamla och grova gjutna betongvärn för soldater att sitta i under beskjutning av granatkastare och artilleripjäser.

Strax söder om Spännebergen, ute på ljungheden, går också berget i dagen och bildar olika formationer som med lite fantasi bildar olika väsen, här ser jag en strandad val med ett öppet öga.