En av tio unga i ekonomisk utsatthet
Aktuellt Nära en av tio unga vuxna i åldern 20–25 år har så dålig ekonomi att de inte har råd att betala nödvändiga omkostnader. Särskilt drabbade är ensamstående med barn, arbetslösa, studenter och personer med ekonomiskt bistånd. Dagens socialförsäkringssystem är inte anpassat för att ge unga vuxna en trygg ekonomisk vardag om de blir arbetslösa eller sjuka. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Mucf.
Fokusrapporten ”Ett liv som andras – om ungas ekonomiska utsatthet”, presenteras på årets Mucf-dagar i Stockholm.
– Det är oroande att andelen unga som lever i utsatthet ser ut att öka igen efter flera års positiv utveckling. Ekonomiska svårigheter kan få allvarliga konsekvenser både på kort och lång sikt för en ung person, säger Lena Nyberg, Mucf:s generaldirektör. Det är viktigt att vi följer den fortsatta utvecklingen när vi nu går in i en lågkonjunktur. Ungas möjlighet att få stöd från samhället när de drabbas av ekonomiska problem behöver stärkas.
Rapporten visar bland annat att:
- andelen ekonomiskt utsatta har minskat under den senaste tioårsperioden, men efter 2018 har det åter skett en ökning.
- under 2020 levde ungefär en femtedel (134 500 unga) av unga i åldern 20–25 år med låg ekonomisk standard, nära var tionde (58 000 unga) hade en låg inkomststandard.
- arbetslösa, sjukskrivna, föräldralediga eller unga med ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomst är särskilt sårbara.
- andelen unga med låg ekonomisk standard och med låg inkomststandard var betydligt högre bland utrikes födda än bland inrikes födda.
- unga ensamstående med barn är extra utsatta, särskilt kvinnor.
– Rapporten ger en fördjupad förståelse för vilka som drabbas och vilka faktorer som hänger samman med ekonomisk utsatthet. Intervjuerna vi gjort visar också när unga hamnar i ekonomiska svårigheter och utsatthet och hur de löser situationerna, säger Amanda Nielsen, utredare på Mucf.
Rapporten visar också att:
∗ ekonomisk utsatthet ofta uppstår i samband med arbetslöshet, sjukdom eller andra former av nedsatt arbetsförmåga, studiemisslyckanden eller osäkra anställningar.
∗ unga med psykisk ohälsa och olika funktionsnedsättningar möter särskilt stora utmaningar att etablera sig i arbetslivet.
∗ socialförsäkringsskyddet för unga har brister.
∗ kreditköp och lån för en del unga blir ett sätt att försöka klara en ekonomi med små marginaler.
– Det är mycket oroande att det finns tecken på ökad skuldsättning bland unga. Att dra på sig stora skulder som ung vuxen är riskfyllt och kan i värsta fall leda till långvariga negativa konsekvenser, både för den skuldsatte, dennes närstående och för samhället i stort. Därför föreslår Mucf bland annat att ett nationellt skuldregister och ett skydd mot offensiv marknadsföring införs för redan överskuldsatta, säger Lena Nyberg.
Intervjuerna visar att ekonomisk utsatthet påverkar livet på många plan, inte bara ekonomiskt.
– Ekonomiska svårigheter får ofta djupgående konsekvenser i unga vuxnas liv. De tvingas leva med en ständig stress och oro för att pengarna inte ska räcka. Relationer till vänner och anhöriga påverkas negativt. En del upplever att de stängs ute från den sociala gemenskapen eftersom de inte har råd att delta som alla andra, säger Amanda Nielsen.
Fakta
Mucf tar varje år fram en rapport om ungas levnadsvillkor. Årets Fokusrapport Ett liv som andras – om ungas ekonomiska utsatthet handlar om ungas ekonomiska situation. Den baseras på registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB), Mucf:s nationella ungdomsenkät samt intervjuer med unga. Den redovisar ungas ekonomiska utsatthet utifrån två mått: låg ekonomisk standard, vilket innebär att de bor i ett hushåll där den disponibla inkomsten per hushållsmedlem är mindre än 60 procent av medianvärdet i landet, och låg inkomststandard, vilket innebär att de bor i ett hushåll där inkomsterna inte räcker för att täcka nödvändiga omkostnader som mat, boende och kläder.
Källa: Pressmeddelande från Myndigheten för civilsamhälles- och ungdomsfrågor, Mucf