Utdraget krig i Ukraina ger ökade kostnader för mottagandet
Aktuellt Migrationsverket bedömer att många skyddsbehövande från Ukraina blir kvar i Sverige en längre tid. Det innebär ökade kostnader för mottagandet – för 2023 uppskattas ytterligare sju miljarder kronor behövas i ersättningar till kommuner, regioner och personer som får skydd i Sverige. Det framgår i Migrationsverkets senaste prognos som publiceras i dag.
– Det finns för närvarande ingenting som tyder på att kriget i Ukraina upphör inom en snar framtid. Vi utgår därför från att det tillfälliga skyddet enligt EU:s massflyktsdirektiv förlängs efter den 4 mars 2023. Att de som får tillfälligt skydd blir kvar längre i Sverige innebär ökade kostnader, inte minst för kommunerna som sedan den 1 juli ansvarar för att ordna boenden, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.
Migrationsverkets huvudscenario är att 55 000 personer från Ukraina söker skydd i Sverige under 2022. Huvudscenariot för 2023 är 15 000 skyddssökande.
För närvarande lämnar betydligt färre personer Ukraina jämfört med vid krigets början och det är en relativt liten andel som söker sig till Sverige. Sedan i slutet på maj har antalet skyddssökande legat på omkring 500 per vecka.
– Men man ska komma ihåg att det råder det stor osäkerhet om hur kriget kommer att utvecklas. En eskalering kan leda till att antalet människor som söker skydd i Sverige ökar snabbt, säger Mikael Ribbenvik.
Massflyktsdirektivet kan förlängas
De som flytt från Ukraina kan sedan i mars få tillfälligt skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv. För närvarande gäller det tillfälliga skyddet till den 4 mars 2023, men i prognosen utgår Migrationsverket från att det förlängs ytterligare ett år. Det skulle innebära att många skyddsbehövande från Ukraina blir kvar längre i Sverige, något som i sin tur medför ökade kostnader för mottagandet.
Migrationsverket bedömer att det, jämfört med nuvarande budgettilldelning, saknas cirka sju miljarder kronor nästa år och cirka fem miljarder kronor 2024. Det handlar framför allt om medel för ersättningar till kommuner, regioner och personer som får skydd.
Förvaltningsanslaget behöver höjas
Till följd av det ökade antalet skyddssökande från Ukraina genomför Migrationsverket i år större rekryteringar – personalförstärkningar som myndigheten ser behov av att behålla nästa år. För 2023 bedömer Migrationsverket därför att myndighetens förvaltningsanslag behöver höjas med drygt en halv miljard kronor.
– En lärdom från flyktingmottagandet 2015-2016 är att det får effekter på hela vår verksamhet under lång tid när många söker skydd i Sverige. Vi behöver ha mer personal för att inte väntetiderna ska öka inom andra ärenden, till exempel för de som ansöker om arbetstillstånd eller medborgarskap, säger Mikael Ribbenvik. Men också för att klara av andra behov som uppstår när förutsättningarna ändras snabbt.
Den 1 juni trädde även ny lagstiftning för arbetskraftsinvandring i kraft, som påverkar arbetet med arbetsmarknadsärenden.
– Den nya lagstiftningen innebär att handläggningen av ansökningar om arbetstillstånd är mer komplex än tidigare. Den kräver också mer resurser av oss för att inte skapa orimliga väntetider, säger Mikael Ribbenvik.
Prognosen i siffror
Migrationsverkets förvaltningsanslag för 2022 uppgår till cirka 4,3 miljarder kronor.
Scenarier för antalet skyddssökande från Ukraina till Sverige
Sedan den 24 februari har cirka 43 000 personer från Ukraina sökt skydd i Sverige.
Scenarier 2022:
- Lägre scenario: 48 000
- Huvudscenario: 55 000
- Högre scenario: 80 000
Scenarier 2023:
- Lägre scenario: 5 000
- Huvudscenario: 15 000
- Högre scenario: 100 000
Återvändande
Huvudscenariot är 5 000 skyddsökande från Ukraina lämnar Sverige 2022 och att 8 000 lämnar Sverige 2023.
Planeringsantaganden för 2022, inkomna ansökningar övriga ärendekategorier
Siffror i parentes avser jämförelse med föregående prognos i april 2022.
- Asyl, förstagångsansökningar (exkl. Ukraina): 18 000 (18 000)
- Asyl, förlängningsansökningar 26 000 (26 000)
- Studerandeärenden 30 000 (27 000)
- Anknytningsärenden 41 000 (41 000)
- Medborgarskapsärenden 70 000 (70 000)
- Arbetsmarknadsärenden 93 000 (88 000)
Kommunmottagna och kvotflyktingar
Antalet kommunmottagna beräknas uppgå till totalt cirka 14 000 under 2022, vilket är en marginell justering nedåt jämfört med tidigare prognos. Kommunmottagna omfattar nyanlända med uppehållstillstånd och deras anhöriga, samt 5 000 kvotflyktingar som Migrationsverket har i uppdrag att överföra till Sverige.
Skyddssökande från Ukraina som får uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet ingår inte i prognosen för kommunmottagandet, då de är fortsatt inskrivna hos Migrationsverket.
Återvändande
Antalet självmant utresta beräknas till 5 000 under 2022.
Källa: Pressmeddelande från Migrationsverket
Varför hjälper ingen Ukraina med kriget mot Ryssland så man får slut på det varför vänta och få miljön ännu mer förstörd. Vi ska inte betala för miljöförstörelse genom krig.