Varför denna skepsis till folkbildning, SD?

För många innebär starten på ett nytt år möjligheten att testa något nytt. Det kan handla om att komplettera sin utbildning för att kunna studera till ett nytt yrke. Eller att gå en kortare kurs i ett studieförbund som ger nya kunskaper och erfarenheter för den personliga utvecklingen. Folkhögskolor och studieförbund i vårt län har ett brett utbud av sådana kurser. Denna utbildningsform som bygger på frihet och frivillighet kallas för folkbildning.

Vi centerpartister vill verkligen trycka på den betydelse som folkhögskolor och studieförbund har i dag. Deras roll för vår demokrati och samhällsutvecklingen är väl dokumenterad. För deltagarna betyder deras verksamhet nya möjligheter i livet. Folkbildningen bidrar i allra högsta grad till det livslånga lärandet.

Trots folkbildningens viktiga roll för både enskilda människor och samhället riktas med jämna mellanrum politiska krav på att kraftigt minska samhällets stöd. I dag kommer kraven främst från Sverigedemokratiskt håll både nationellt och lokalt. I en motion till riksdagen har man till och med krävt en utredning av en nedläggning av folkhögskola som utbildningsform.

Vi har svårt att se vad denna negativa inställning till folkbildningen beror på. Okunskap? Eller är problemet att delar av verksamheten i dag riktar sig till utrikesfödda personer? I vårt län har vi nu siffror på vad folkbildningen bidrar med. I en rapport från folkbildningsrådet kan vi läsa att under 2020 deltog 17 600 personer, varav 3 000 nya deltagare, i studiecirklar. Drygt 2 300 fick del av undervisning i svenska.

Studieförbunden i länet har en omfattande verksamhet i form av att inhämta ny kunskap, skaffa nya intressen och framför allt stifta nya bekantskaper. Studiecirklar och kurser bryter både isolering och utanförskap, vilket motverkar psykisk ohälsa bland yngre, äldre och personer med funktionsvariationer. De bidrar till bättre integration av utlandsfödda i samhället för vilka språket är en viktig del för att få ett jobb och komma in i samhället. Cirklar och det omfattande utbudet av kulturprogram är ett viktigt bidrag till Regionens förebyggande folkhälsoarbete.

Länet har många folkhögskolor. Några finns på mindre orter och dessa är mycket betydelsefulla för orten. Folkhögskolorna i Värnamo och Nässjö har Regionen som huvudman, resten drivs av folkrörelser och organisationer. Folkhögskolornas kurser kompletterar annan utbildning i samhället. Här finns möjligheter att få behörighet till att läsa på högre utbildning eller yrkesutbilda sig. Estetiska kurser är en bra grund för den som vill gå vidare inom kultur- och hantverksområdena. Drygt 5 200 personer har deltagit i skolornas samlade kursutbud under 2020. Deltagare som även kommer från andra län.

Genom samarbete mellan landets 21 regioner tillförs länet genom folkhögskolorna årligen netto omkring 10 miljoner i så kallad mobilitetsersättning som följer med kursdeltagarna när man väljer att gå på en skola utanför den egna regionen. Region Jönköpings län har aktivt arbetat för ett nytt avtal som säkrar den framtida finansieringen. För oss centerpartister är det viktigt med ett regionstöd som bidrar till fortsatt utveckling av folkbildningens verksamhet. Det stärker både demokratin och det livslånga lärandet.

Per Eriksson (C), ordförande i regionnämnden arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet (ANA)

Raymond Pettersson (C), ledamot i ANA och ledamot i Folkbildningsrådets representantskap

Jessica Hagård (C), ersättare i ANA