Debatterar rötterna

Tack vare alla engagerade ombud från de olika partidistrikten ut i landet fattades det många kloka beslut under Socialdemokraternas kongress i Göteborg, bland annat skärpte man tonen i fråga om religiösa friskolor, man sade nej till NATO medlemskap och beslutade om ändrad inriktning på LSS-området (LSS = lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Det är dock bekymmersamt med skillnaden mellan arbetarrörelsens grundläggande värderingar och sättet den socialdemokratiska regeringen styr vårt land. Socialdemokratin, som under framväxten av välfärdssamhället varit bärare av den sociala utvecklingen måste återvända till sina rötter och utforma politiken underifrån. Socialdemokratin måste ha en ledning, som vågar tala klarspråk om vinster i välfärden.

Urvattnade halvmesyrer, så som dämpning av vinstuttagen i privata välfärdsbolag, är en förolämpning mot väljarkåren och skadar partiets trovärdighet när en klar majoritet av svenskarna är mot vinster i välfärden. Polariseringen på bostadsmarknaden måste bekämpas. Bankernas och de privata byggbolagens makt måste begränsas och allmännyttans bolag måste få i uppdrag att bygga bostäder för alla och för rimliga priser. Miljonprogrammets hus måste naturligtvis renoveras istället för att reas ut till profitgiriga spekulanter. Det måste till insatser mot spekulation i vinster på boende eftersom det leder till försämring av boendet för det stora flertalet av hyresgäster och till alltför höga priser på villor och lägenheter. Socialdemokratin måste inse att den friamarknaden inte klarar av detta på egenhand.

Att våra politiska motståndare inte skämmas för de låga pensionerna, som inte ens ger utrymme för en utflykt med pensionärsföreningen, är helt i linje med deras politik, men hur kan vi Socialdemokrater tillåta att generationen som byggt upp vårt samhälle inte har en allmän pension som säkerställer anständiga levnadsförhållanden? Pensionssystemet måste ses över och pensionerna måste upp på en anständig nivå.

För att kunna vara stolta över Sverige i framtiden måste vi föra en flyktingpolitik som är både framgångsrik och human. Vår öppenhet mot omvärlden och människor som invandrat till vårt land har varit en bidragande faktor till svensk tillväxt och välfärd. Det är också vår skyldighet som anständiga personer att hjälpa människor som flyr från till exempel krig.

Det kommunala självstyret måste ses över. För att garantera likvärdig samhällsservice och välfärd oberoende av var i landet man bor måste staten ta större ansvar. Olika ekonomiska, geografiska och kulturella skillnader i landets kommuner och vinstgiriga privatintressen i kombination med bristande kompetens hos kommuners fritidspolitiker har lett till alltför stora skillnader på bland annat på skolans område. Vi måste på allvar överväga om inte staten borde gå in som huvudman för att säkerställa kvalitén i den svenska skolan. Det är helt oacceptabelt att det varje år är tusentals elever som lämnar den svenska skolan med ofullständiga betyg.

Även på infrastrukturens område har de alltför långtgående privatiseringarna i kombinerat med bristande uppföljning och avsaknad av ansvarsutkrävande bidragit till ett undermåligt postväsende, tåg som inte håller tiderna om de alls kommer och ett mobilnät som inte har täckning i hela landet är bara några exempel på misslyckandet i privatiseringens spår.

Hur kan och bör socialdemokratin förhålla sig till att otrygghet, oro och kanske till och med hat blivit vardag för många? När får vi se ett återupprättande av den socialdemokratiska ideologin, med betoning på byggande av en välfärdsstat och välfärdssamhälle?

Enbart retorik utan reformer urhålkar partiets trovärdighet och göder populism. Vi kan inte leva och överleva på våra historiska meriter nu längre när alltför många i de breda folklagren utbrister ” Ni är inte min socialdemokrati längre”.

Socialdemokratin måste fatta sina beslut utifrån det faktiska behovet i samhället utan att alltför mycket snegla på vad som är möjligt att just nu få igenom i Sveriges Riksdag. Det får inte vara det parlamentariska läget som definierar vad som är socialdemokratisk politik. Om och när det för tillfälligt möjliga förvandlas till partiprogram flyr väljarna. Vi måste agera och det är bråttom, opinionssiffrorna måste upp, om vi inte inom en snar framtid ska ha en regering som styrs av högern i allians med partiet vars företrädare talar om Sverige i nedlåtande ordalag.

Kari Parman, ordförande
Socialdemokraterna, Gnosjö