Primärvården i Region Jönköpings län är inte jämlik

Primärvården i Region Jönköpings län är på många sätt bra – men tyvärr långt ifrån jämlik. De stora skillnaderna inom primärvården återfinns i data vi har att tillgå och variationerna är dessutom betydligt större än vad som kan anses vara acceptabelt. I ”Vården i siffror” (2022) som publiceras av Sveriges kommuner och Regioner (SKR) blir detta mycket tydligt. Statistiken i ”Vården i siffror” är tagna från den Nationella patientenkäten som är en regelbundet återkommande nationell undersökning.

Patienter och närståendes upplevelser av sjukvården är viktiga och fungerar som en källa för att förbättra och utveckla vården utifrån ett patient- och närståendeperspektiv. Data som återfinns i den nationella patientenkäten fungerar också som ett jämförelseunderlag mellan vårdenheter.

Vad gäller indikatorn ”positiv upplevelse av tillgänglighet hos patienter” finns en variation mellan 94,1 % och 69,9 %, en skillnad på över 24,2 %. Det är en väldigt stor differens men tyvärr är dessa stora differenser inom primärvården mer en huvudregel än ett undantag i vår region.

Tillgängligheten är som tidigare belysts inte den enda indikatorn som visar på stora skillnader inom länets primärvård. Inom indikatorn ”positiv upplevelse av delaktighet i vården” syns samma trend. 92,4 % till 61,0 % , en differens på över 30 %. Gällande indikatorn ”positiv upplevelse av information” ligger spannet mellan 90,6 % och 58,6 % även här är alltså differensen på över 30 %.

Tyvärr är det ganska tydligt att vi inte har en jämlik primärvård och data visar även att det finns stora skillnaden inom områden ” respekt och bemötande” där är spannet 93,8 % till 75 % och vad beträffar ”kontinuitet och samordning” är differensen mellan lägsta och högsta mätvärde över 40 %.

Det är helt orimligt och egentligen också oförenligt med hälso- och sjukvårdslagstiften att skillnaderna inom primärvården tillåts vara så omfattande. Det är dessutom inte förenligt med vare sig regionens målsättning om en jämlik vård eller regionens vision om ”bästa platsen att bo på”. Dessutom är det ganska tydligt att det är ett antal vårdcentraler och geografiska platser som konsekvent placerar sig i toppen respektive botten. Det ser exempelvis väldigt bra ut i Rydaholm och Tenhult samtidigt som läget är mycket oroande i bland annat Gislaved, Mariannelund och Sävsjö.

Med anledning av ovanstående ställs följande interpellationsfrågor:

Vilka åtgärder görs för att förbättra jämlikheten i primärvården?

Vilka riktade insatser görs för att förbättra primärvårdssituationen i de geografiska områden och på de vårdcentraler som konsekvent rankas lågt i jämförelserna?

Mikael Ekvall
Vänsterpartiet