LRF ställer tydliga krav på ny artskyddsutredning
Nyheter Regeringen har idag presenterat utredningsdirektiven till artskyddsutredningen som annonserades tidigare i somras. – Tyvärr saknas fortfarande tydlighet om ersättning och översyn av bestämmelserna kring fåglar som försvårar skogsägarens långsiktiga arbete att bruka skogen för nästa generation, säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.
Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen skrev redan 2018 till regeringen att artskyddet måste ses över. Sedan dess har situationen förvärrats utan några politiska beslut eller ställningstaganden. Regeringen presenterar nu ett direktiv till en utredare som ges i uppdrag att föreslå författningsförändringar om nationell fridlysning av arter och om ersättningsrätten vid intrång i skogsbruket kopplat till bestämmelserna för fridlysta arter.
– Vi välkomnar att det tillsätts en utredning som ett första steg mot ett mer rättssäkert och förutsägbart regelverk för Sveriges enskilda skogsägare. Tyvärr saknas tydlighet om ersättningsrätten och översyn av bestämmelserna kring fåglar som idag går betydligt längre än vad EU kräver. Om inte fågelförbuden ses över kan vi inte få ett fungerande och rättssäkert skogsbruk i Sverige, säger Paul Christensson ordförande LRF Skogsägarna.
Den nuvarande tillämpningen av artskyddsförordningen med omfattande förbud, överklaganden och rättsprocesser har de senaste åren skapat en ohållbar situation för landets enskilda skogsägare utan förutsägbarhet och stor rättsosäkerhet. Tillämpningen av artskyddet har styrts av myndigheternas riktlinjer och domstolsavgöranden och inte genom politiska beslut.
Redan idag avstår Sveriges skogsägarna från att bruka ungefär 5 procent av marken genom så kallade frivilliga avsättningar. Utöver det lämnas ungefär 10 procent för generell hänsyn till arter och viktiga biotoper vid avverkning. Detta gör skogsägarna helt utan ersättning från staten.
– Artskyddsbestämmelserna och förbuden som följer ställer inte bara äganderätten på sin spets utan de får minst lika stora konsekvenser för hela samhället. Ett system där fridlysta arter blir en ekonomisk och administrativ börda för skogsägaren är direkt kontraproduktivt för den biologiska mångfalden, säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.
LRF var starkt kritiska till den tidigare artskyddsutredningen från 2001 som bland annat föreslog allvarliga begränsningar i rätten till ersättning.
– LRF kommer konstruktivt bidra med förslag till utredningen. En grundbult för framtida artskyddregler är att skogsägare ska ha rätt till full ersättning när pågående markanvändning avsevärt försvåras. En enskild skogsägare ska inte behöva stämma staten i domstol för att få kompensation för sin mark, säger Paul Christensson, ordförande LRF Skogsägarna.
LRF har tidigare föreslagit ett system där staten alltid ska försöka träffa överenskommelse om ersättning med markägaren. LRF har även presenterat tydliga förslag för hur nya flexibla skydds- och ersättningsformer kan utformas för att stärka både rättssäkerhet och naturvård.