Ny granskning: Så mycket handlar kommunerna i Jönköpings län av näringslivet

Varje år görs många affärer mellan kommunerna och näringslivet. Det handlar om både varor och tjänster. Allt från vardagliga saker som mjölk till skolmatsalen, till vem som driver äldreboendet eller vilka som sköter kommunens parker och grönytor.

SCB sammanställer varje år hur stor andel av den kommunala huvudverksamheten som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. I Jönköpings län har andelen ökat från 5,10 procent år 2002 till 8,80 procent år 2020. Totalt har andelen ökat i 10 av länets 13 kommuner.

— I vilken utsträckning som en kommun väljer att handla av näringslivet och hur man lyckas med inköpsprocessen spelar stor roll för både kommunernas ekonomi och den långsiktiga utvecklingen, konstaterar Anna Gillek, regionchef för Svenskt Näringsliv i Jönköpings län.

Trots att kommunerna i Jönköpings län handlar mer av näringslivet än för 20 år sedan, så är skillnaderna mellan kommunerna stora. I samtliga kommuner uppgår inköpen till en mindre andel än genomsnittet i landet.

— Genom att arbeta strategiskt med inköp kan kommunerna spara pengar utan att det drabbar kvaliteten i verksamheterna. Tvärtom kan fler och bättre affärer med näringslivet utveckla verksamheterna, bidra till innovationer och att vi får mer värde för varje skattekrona, menar Anna Gillek.

Jönköping köper mest, Gnosjö minst

Resultatet visar att Jönköping, med 12,07 procent, är den kommun i länet där högst andel kommunal verksamhet köps in från näringslivet, föreningar och stiftelser. Strax bakom återfinns Habo där inköpen uppgår till 10,02 procent av den totala budgeten. Jönköping är även den kommun som ökat sina inköp mest sedan 2002.

Lägst andel inköp från företag, föreningar och stiftelser återfinns i Gnosjö kommuns verksamheter, med endast 4,60 procent av den totala budgeten. Aneby, Eksjö och Mullsjö är den enda kommunerna som gått mot strömmen och kraftigt minskat sina inköp sedan 2002.

— En kommun måste inte göra allt själv. När vi nu ser att välfärdens finansiering nu blir en allt större utmaning för landets kommuner, måste varje skattekrona användas på ett mer effektivt sätt. Och då finns det stora fördelar i att göra fler och bättre affärer med näringslivet avslutar Anna Gillek.