Professorerna om nya stambanor: ”stor osäkerhet kring projekt”
Regionen Det går inte att tvärsäkert uttala sig om huruvida nya stambanor för höghastighetståg är lönsamma eller inte. De osäkerheter som omger projektet är allt för stora för att på ett meningsfullt sätt göra en samhällsekonomisk analys av investeringen som sådan och av de dynamiska effekter den kan medföra. Det menar KTH-professorerna Göran Cars och Carl-Johan Engström.
Göran Cars och Carl-Johan Engström har på uppdrag av Region Jönköpings län gjort en studie av effekter av investeringar i infrastruktur, med särskilt fokus på höghastighetsjärnvägar och hur dessa avspeglas i samhällsekonomiska analyser.
– Samhällsekonomiska kalkyler kan aldrig vara hela svaret på om en infrastrukturinvestering ska genomföras eller inte. Att göra en samhällsekonomisk analys innebär alltid att välja vilka faktorer som ska inkluderas och vilka som ska exkluderas i kalkylen, säger Carl-Johan Engström. Det finns också alltid en svårighet att med samhällsekonomisk analys fånga in alla de aspekter som tillsammans utgör projektets helhet.
Tre avgörande förutsättningar
Framför allt är det de värdeskapande dynamiska effekterna som är svåra att sätta kronor och ören på. Samtidigt är det dessa som ska väga upp kostnadssidan. Studien som de båda KTH-professorerna har gjort visar på tre avgörande förutsättningar för att ett höghastighetsystem ska skapa en förstärkt regional utveckling genom att skapa förutsättningar för dynamiska effekter.
- En första förutsättning är att ett höghastighetssystem dockas med regionkärnornas nuvarande stationslägen där den största tillgängligheten finns både i trafiksystemen och i bebyggelsestrukturen. Endast där binds hela regionkärnans lokala arbetsmarknad samman med andra regionkärnor och deras lokala arbetsmarknader. Endast där finns den urbana koncentration som utgör grund för respektive regionkärnas attraktivitet och potential att förlägga kvalificerade verksamheter som även attraherar nyckelarbetskraft på storregional nivå.
- En andra förutsättning är att kommuner och regioner inser att byggandet av ett höghastighetssystem måste kompletteras med regionala och kommunala insatser för att ge optimal effekt. Det handlar dels om åtgärder som binder samman lokal och regional trafik, dels en proaktiv samhällsplanering som utvecklar goda livsmiljöer, såväl fysisk utveckling av den byggda miljön och allmänna platser som mjuka kvaliteter i form av service, kultur och platser för sociala möten. Konkret handlar det om att i samspel mellan kommun, näringsliv och civilsamhället bädda för privata investeringar för att en eftersträvad dynamik ska uppstå.
- En tredje förutsättning är att utveckla formerna för samspel och förhandlingar mellan Trafikverket, regioner och kommuner. Dessa förhandlingar har en värdeskapande potential om de samtidigt omfattar både infrastrukturinvesteringar och stads- och regionutvecklingsinsatser. Förhandlingen kan alltså vara en värdeskapande process där parterna ömsesidigt vinner fördelar och inte ett nollsummespel.
”Förespråka centrala stationslägen”
– Studien stärker vår övertygelse i Jönköpings län om vikten av att hålla fast vid Sverigeförhandlingen och att förespråka centrala stationslägen, säger regionråd Marcus Eskdahl (S). Det är bara om vi ser de nya stambanorna för höghastighetståg som ett samhällsbyggnadsprojekt och inte ett infrastrukturprojekt som vi kan få de riktigt stora värdeskapande effekterna.
Nya stambanor för höghastighetståg är det största samhällsbyggnadsprojektet i modern tid i Sverige. Göran Cars anser att det är politikerna och inte kalkyler som måste avgöra en så pass viktig fråga.
– Det är demokratin och inte kalkyler som ska avgöra vilket samhälle vi vill skapa för framtiden, säger Göran Cars. Att väga samman den samhällsekonomiska bedömningen med andra mål och värden som inte låter sig mätas är inte en uppgift för tjänstemän och experter. Det måste vara politiska avvägningar som till slut avgör om en viss investering ska genomföras eller inte.
Källa: Pressmeddelande från Region Jönköpings län