Olika syn hos vuxna och unga om skärmtiden
Statistik Ny undersökning visar att skärmtid kan vara gynnsam för barns psykiska hälsa. Men det gäller att använda skärmtiden på rätt sätt och i rätt omfattning. Ifs hälsostrateg ger råd till föräldrar som har svårt att veta hur de ska förhålla sig till barnens skärmtid.
Nu går vi in i juletider med god mat och gemenskap men också mycket stillasittande. Inte minst kan det bli många timmar vid skärmen. En ny studie från Internetstiftelsen visar att fyra av fem 2000-talister har för mycket digital skärmtid. Åtminstone om man frågar deras föräldrar. De unga delar dock inte alls den bilden.
– Det kan finnas flera orsaker till att vuxna är oroliga eller kritiska till skärmtiden. En möjlig förklaring är att skärmen stjäl tid från annat som umgänge med familjen, fysiska aktiviteter, läxor, sömn eller oro över att stillasittandet kan orsaka fysiska problem. En annan är risken för skrämmande eller kränkande innehåll på skärmen eller att den unga ska råka ut för personliga kränkningar eller mobbning som kan påverkan den mentala hälsan negativt. Det kan också finnas en oro för hur den unga påverkas av bilden av den perfekta människan och det perfekta livet som ofta sprids på sociala medier, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If.
De unga har en annan syn på saken. För dem utspelar sig ofta en stor del av livet online. Nästan alla i åldrarna 8–19 år (99 %) använder internet. Var fjärde ungdom över 12 år upplever att skärmanvändandet får dem att känna sig mer sociala. Bland högstadie- och gymnasieungdomar känner sig hälften mer sociala genom skärmanvändandet. Även tidigare studier har visat att skärmen är en viktig källa till social gemenskap. En liten andel, 1 av 10 av de över 12 år, känner sig mer utanför på grund av sociala medier. Bland högstadieeleverna kände sig bara 2 av 100 mer utanför.
– Men bilden är inte så enkel. För den som råkat ut för något på nätet kan det skapa en känsla av utanförskap och påverka den mentala hälsan negativt. Skärmanvändandet i sig är då inte problemet utan vad som utspelar sig mellan människor där, säger Kristina Ström Olsson.
Bilden stärks av en studie från den ideella föreningen för psykisk hälsa, Mind, som visar att unga som har en begränsad skärmtid i större utsträckning upplever ett gott välbefinnande än unga som inte tillbringar någon tid alls med digitala medier. Unga som har mer omfattande tid framför skärmen upplever dock mindre välbefinnande.
I Internetstiftelsens undersökning framgår också att det finns en diskrepans mellan vuxna och ungas syn på eventuella begränsningar i skärmanvändandet. Fler föräldrar än barn anser att det finns regler för internetanvändningen. Därtill känner sig nästan var tredje förälder inte tillräckligt insatt i vilka barnet chattar med på nätet och lika många skulle vilja veta mer vad deras barn gör på nätet.
– Skärmanvändandet är en vanlig anledning till bråk hemma. Olika tolkning av uppsatta regler kring skärmtid är en orsak. Här kan ett engagemang i den ungas digitala aktiviteter hjälpa, till exempel genom en öppen konversation som skapar delaktighet. Våga begränsa genom överenskommelser om skärmtiden blir för omfattande. Det kan dessutom kännas bra för båda om det finns en plan för när det är ok att använda skärmen och när det är tid för andra aktiviteter som plugg, träning, kompisar eller utflykter, säger Kristina Ström Olsson.
Tips för ett sunt skärmliv för hela familjen:
– Hitta din skärmbalans. Digitalt stöd i skolarbetet är bra men se upp för långvarigt slösurfande. Hjälp yngre familjemedlemmar att begränsa skärmtiden.
– Reflektera över ditt skärmanvändande. Lägger du skärmtid på sådant som får dig att må bra?
– Var hänsynsfull mot andra vid digitala aktiviteter och konversationer. Var också vaksam på faror.
– Passa på att få dagsljus och utemotion under julledigheten. För många unga är det socialt att ses över nätet men vi mår bra av att träffas och röra på oss utomhus.
Källa: Pressmeddelande från If