Slutsatsen: Stora brister i långsiktig trafikplanering
Trafik Regeringen har satt den långsiktiga infrastrukturplaneringen ur spel genom sin styrning av Trafikverket. Trafikverkets svaga kostnadskontroll har förvärrat situationen. Resultatet är sämre transportmöjligheter och fler döda i trafiken än vad som annars hade varit möjligt, det menar Riksrevisionen.
I den nationella planen för transportinfrastrukturen har regeringen slagit fast vilka stora infrastrukturprojekt som ska genomföras under 2022 till 2033. Budgeten för de större projekten är cirka 300 miljarder kronor.Bild: David Alin
I den nationella planen för transportinfrastrukturen har regeringen slagit fast vilka stora infrastrukturprojekt som ska genomföras under 2022 till 2033. Budgeten för de större projekten är cirka 300 miljarder kronor.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att de investeringar som regeringen har valt inte effektivt bidrar till att nå riksdagens transportpolitiska mål.
Bristerna beror bland annat på att regeringen genom sin styrning inte gett Trafikverket förutsättningar att föreslå de mest samhällsekonomiskt lönsamma projekten. Tillsammans med stora kostnadsökningar har det förhindrat en planering som ger mest nytta för pengarna.
– Den svenska planeringsmodellen ger i grunden goda möjligheter att utforma en infrastrukturpolitik som effektivt bidrar till riksdagens mål. Modellen har satts ur spel av regeringens styrning och Trafikverkets svaga kostnadskontroll, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Investeringsbudgeten för nationell plan 2022–2033 var större än någonsin tidigare. Stora kostnadsökningar för bland annat de sedan tidigare beslutade nya stambanorna innebar dock att det knappt fanns några pengar till nya projekt.
Regeringen instruerade dessutom Trafikverket om att delar av Norrbotniabanan skulle ingå i förslaget till nationell plan, trots att det saknades underlag om kostnad och nyttor. Åtgärden rymdes inte inom den tillgängliga budgetramen. Sammantaget blev de ekonomiska ramarna för infrastrukturen därmed intecknade långt efter planperiodens slut 2033.
Trafikverkets möjligheter att föreslå investeringar begränsades också kraftigt av regeringens instruktion om att den tidigare planen från 2018 skulle fullföljas. Trafikverket har därför inte kunnat ompröva de åtgärder som kraftigt fördyrats, eller där de förväntade nyttorna minskat.
– I det tidiga arbetet med nationell plan fanns ett stort antal bortvalda åtgärder som hade bidragit betydligt mer till de transportpolitiska målen, och till exempel givit bättre res- och transportmöjligheter samt färre döda i trafiken, säger Magnus Landergren, projektledare för granskningen.
Regeringen har dessutom valt att minska anslagen till järnvägens nya signalsystem ERTMS – trots att Trafikverket varnat för att det är ”direkt systemhotande”. ERTMS kommer enligt Trafikverket därmed inte vara implementerat förrän efter 2070, vilket leder till kraftigt ökade underhållskostnader för det gamla systemet.
Rekommendationer i korthet
Regeringen rekommenderas bland annat följande:
∗ Klargör hur fastställelsen av nationell plan avviker från Trafikverkets förslag, samt motivera varför.
∗ Avbryt i större utsträckning investeringar när förutsättningarna för genomförandet har försämrats, förutsatt att projektet inte är byggstartat.
∗ Lämna stort utrymme åt Trafikverket att utforma sitt planförslag.
Trafikverket rekommenderas bland annat att prioritera åtgärder med hög samhällsekonomisk lönsamhet i förslaget till nationell plan.