Skolinspektionen: oroligheter trots insatser

Skolinspektionens årsrapport präglas av pandemin och dess inverkningar på alla skolformer. Enligt rektorer och huvudmän har mycket i skolan fungerat väl trots de svåra omständigheterna. Stora insatser har gjorts för att elever ska få en god utbildning och många skolor och huvudmän uppger även att de har förberett sig för en ökad frånvaro och eventuell stängning.

Samtidigt är läget ansträngt och flera utmaningar har identifierats. För vissa elevgrupper har distansundervisningen varit särskilt utmanande. Det gäller inte minst nyanlända elever med svaga språkkunskaper och elever i behov av stöd. Även vissa undervisningsmoment av praktisk karaktär har varit svåra att genomföra på distans. Många gymnasieelever har också vittnat om problem med motivation och möjlighet att ta till sig distansundervisningen.

– De långsiktiga följderna av pandemin är fortfarande svåra att överblicka. Vi behöver därför fortsätta att följa skolan och elevernas situation. En viktig aspekt är att ta reda på vilken utsträckning alla delar av undervisningen kan ges. Vi vet till exempel att det finns svårigheter i vissa praktiska och estetiska ämnen och på SFI. Skolinspektionen kommer fortsätta att följa utvecklingen under 2021, i syfte att bidra till förbättring och ökad kunskap om pandemins följder för svensk skola, säger Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.

Varje år har Skolinspektionen i årsrapporten ett tema eller fördjupningsområde.  I årsrapporten 2020 har vi även ägnat särskild uppmärksamhet åt skolor i socialt utsatta områden. Det här gäller inte läget specifikt under pandemin, utan är en tillbakablick och genomgång av granskningsbeslut mellan år 2015-2020

– I vår granskning framgår att en stor andel av grundskolorna i dessa områden har eller haft brister, framför allt inom områdena trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling och extra anpassningar och särskilt stöd, berättar Helén Ängmo.

Vi kan se att problem med trygghet och studiero försvårar för elever som har svårt att uppnå utbildningens mål. Otrygghet och bristande studiero kan ha negativ inverkan på både elevers mående och deras möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. Samtidigt kan kränkningar och konflikter påverka lärandet genom att elever bär med sig oro, eller genom att undervisningstid går åt till att hantera problem.

Trots att skolorna kan ha stora utmaningar har många av dem en låg andel behöriga lärare. Skolinspektionen har också sett i en granskning under året att få huvudmän med skolor i utsatta områden har gjort tydliga insatser för att stärka rekryteringen av utbildade och erfarna lärare till dessa skolor.

Att det finns områden där utmaningarna i skolan är stora innebär inte att problemen med likvärdighet är begränsade till vissa stadsdelar eller bostadsområden. Men det kräver mer aktiva och omfattande insatser av en huvudman att stärka likvärdigheten när elevernas förutsättningar varierar mycket mellan skolor. Alla elever ska mötas av höga förväntningar.

– Det viktigt att framhålla att det även finns variation bland skolor i utsatta områden. Vissa skolor har goda kunskapsresultat. Det finns också grundskolor med bra och mycket väl fungerande arbetssätt kring trygghet och undervisning. I dessa skolor är kvalitetsarbetet tydligt och det finns samsyn och gemensamma förhållningssätt bland personal, rektor och elevhälsa, berättar Helén Ängmo.

Källa: Pressmeddelande från Skolinspektionen