Åhult kan bli ny kommunal badplats

Det var kultur- och fritidsnämndens ordförande Nadira Kilim (S) som kom med förslaget till nämnden om möjligheten att inrätta en ny kommunal badplats i anslutning till Fågelforsdammen.

– Idén kom upp, vi tog upp den på nämndsammanträdet och vattenprover ska göras först för att se om det är möjligt med en badplats. Skulle det visa sig vara okej så kan vi börja i enkelt format, rensa och städa upp badstranden. Men som sagt, det är viktigt att se vad vattenproverna visar först innan vi drar i gång arbetet, berättar Nadira Kilim.

Vid nämndsammanträdet togs beslut att avsätta 60 000 kronor inom befintlig budget för genomförande av vattentester vid Åhult vid Fågelforsdammen, som en del av en förstudie i syfte att utreda förutsättningar för en ny kommunal badplats.

På en informationstavla på udden finns detta angivit för Åhult
Här på udden låg fram till 1974 en bosättning. Namnet Åhult betyder antagligen bosättningen i skogen vid ån. Sedan lång tid tillbaka har ängarna vid ån varit attraktiva för slåtter och bete. Nästan alla gårdar i byarna öster och väster om ån hade åängar utmed ån. En del av dem var så bra att de lockade till bosättning. Åhult var nog en sådan plats som kanske gav så mycket gräs att man kunde ha en ko. Backstugan byggd 1851 låg på ofri grund, det vill säga att man ägde bara huset och inte marken runtomkring.

Den siste boende här har varit välkänd som enslingen ”Ture på Åhult”. Han hade bott hela sitt liv i den ligga stugan och även hans mor Jenny Lovisa var född här. Ture föddes 1895 och berättelserna om honom handlar ibland om att barn var rädda för honom. Han var nog lite udda och hade inte så många vänner.

Vid 23-tiden den 4 januari 1974 skulle 79-årige Ture tända sin fotogenlampa, men något gick snett. En eldkvast slog upp i taket och Ture lyckades inte släcka. Han sprang då iväg mot Skillingaryd och från sin vän Gustav Sjölin på Östra Allégatan larmade han brandkåren. Brandkåren var snabbt på plats men kunde inte rädda stugan. Strax kom också Ture åkande på bönpallen på Gustavs motorcykel. Det berättades att Ture vädjade till brandmännen Knut Persson att försöka rädda whiskeyflaskan som Ture hade innanför köksdörren. Det var allt han fick med sig från sitt hem. Ture flyttade senare in på ålderdomshemmet Sörgården där han blev ompysslad och hade det bra. Det var nog lite annorlunda än livet i stugan vid Lagan. Ture dog 1987.